Elprisbloggen

I går hade jag nöjet att debattera elpriser med Naturskyddsföreningens ordförande Svante Axelsson i Sveriges Radios P1 Morgon.

Axelsson drev tesen att höga elpriser är bra för miljön, eftersom elproduktion har miljöproblem så är det bättre att priserna är höga för då förbrukar vi inte så mycket. Eventulla plånboksproblem, som att folk inte har råd att bo, kan lösas genom att vi sänker andra skatter än elskatten, till exempel inkomstskatt.

Nu är elproduktionen i Sverige en klimatneurotikers önskedröm. Knappt någon koldioxid så lång ögat når, en stor del är förnyelsebar vattenkraft och från kärnkraften har vi hittills inte sett några miljöproblem av dignitet, om man får tro SKB (Svensk Järnbränslehantering) i alla fall.

För svenskt vidkommande är det alltså bäst om fler övergår till elvärme som uppvärming, helst tillsammans med en värmepump, luft- eller bergvärme.
Så har också majoriteten av de som tidigare hade oljeeldning gjort. Det har kastat ut den koldioxidspyende värmepannan och ersatt den med koldioxidfri el. De har gjort en stor insats för miljön men lönas dåligt när staten höjer elskatten och elproducenterna höjer elpriset.

Om nu den svenska elproduktionen är bekymmersfri så är de desto sämre ställt med europeisk el. Tyskland, Danmark, Polen med flera länder som Sverige har elutbyte med baserar sin elproduktion på kolkraft. Alltså borde vi göra deras problem till våra och i solidaritet med dem höja våra egna elpriser så att vi inte har råd att förbruka på hemmaplan, exportera elen dit och vara nöjda med att vi hjälpt dem att minska sina koldioxidutsläpp.

Men ska vi ta ansvar för att tyskarna inte klarar av att ställa om sin elproduktion? Där har man börjat nyktra till och planerar att starta om kärnkraftverk som skulle avvecklats. Det är ett betydligt bättre alternativ än vi ska höja elpriserna på hemmaplan i alla fall.

Ni kan lyssna på debatten här:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=4390805

Andra bloggar om: naturskyddsföreningen, svante axelsson

Det är inte varje dag man kan skriva om skattesänkningar på energins område. Men nu är det faktiskt dags. Elskatten ska nämligen sänkas från nyåret, inte mycket, men det är åtminstone åt rätt håll.
Elskatten sänks med 0,2 öre till 28 öre. I norra Sverige sänks elskatten med 0,1 öre till 18,5 öre.
Eftersom moms tillkommer blir elskatten inklusive moms 35 öre respektive 23,13 öre.

Alltid något.
Innan vi funderar på vart vi ska göra av alla pengar vi sparar på lägre elskatt så är det dags för en lite sämre nyhet. Kvotplikten för elcertifikat ökar från 17% till 17,9 % vilket gör att kostnaden för elcertifikat går upp med ungefär 0,3 öre, inklusive moms knappt 0,4 öre.
Detta gäller nytecknade avtal och de rörliga avtal där elcertifikatpriset sätts löpande. För fasta avtal ingår elcertifikat i priset och det kan inte höjas. Ändringar i elskatten däremot slår igenom direkt.

Andra bloggar om: Elcertifikat, rörliga elpriser, Skatter

Det kom ett brev som jag gärna vidarebefordrar. Visserligen står vindkraftverken upp till rotornaven i subventioner, men ska man subventionera så ska man och inte ta tillbaka med andra handen. Eller är det storbolagen som sprungit på departementet för att rädda sitt producentmonopol inom elkraften:

Upprop till Maud Olofsson: Rädda den andelsägda vindkraften! 

Näringsminister Maud Olofsson bör snarast agera för att rädda den andelsägda vindkraften som hotas av en ny skatt.

Svensk Vindkraftförening, Svensk Vindenergi, Energimyndigheten, Naturskyddsföreningen och ett antal större energibolag har konstaterat att vindkraftkooperativen är mycket viktiga för vindkraftsutbyggnaden.

Skriv under vårt upprop för att rädda den andelsägda vindkraften på www.vindandelar.nu

Bakom uppropet står:
Dala Vindkraft Ekonomisk Förening
Vindkraft Gässlingen Ekonomisk Förening
Kalmarsund Vind Ekonomisk Förening
Kvarkenvinden 1 Ekonomisk Förening
Kyrkvinden Ekonomisk Förening
Ljusterö Vind Ekonomisk Förening
O2 El Ekonomisk Förening
Slätten Vind Ekonomisk Förening
Storuman Vind Ekonomisk Förening
Sveriges Vindkraftkooperativ Ekonomisk Förening, SVEF
Vallerstad Vind Ekonomisk Förening

Med vänlig hälsning
Uppropet för den andelsägda vindkraften

Andra bloggar om: Skatter, Vindkraft, vindkraftandelar

De som skaffat sig ett billigare elpris genom att köpa vindkraftandelar riskerar att få dyrare el. Enligt ett förslag ska de skatta för mellanskillnaden mellan ett vanligt elpris och den billigare el som vinkraftkooperativet tillhandahåller åt sina medlemmar. För en vanlig vindkraftförening med ett pris på 17 öre kWh för medlemmarna kommer skatteffekten att höja priset till cirka 30 öre. Det är en kraftig höjning men fortfarande billigare än elpriser på den vanliga elmarknaden.

Hur kan det bli så här? Vindkraftkooperativet tjänar pengar genom att sälja el och elcertifikat som inte förbrukas av medlemmarna på marknaden. Därmed kan man säga att det är en slags affärsverksamhet. Eftersom det är i form av en ekonomisk förening så får den inte gå med vinst, utan man tar ut överskottet genom lägre elpriser till medlemmarna. Och eftersom det är en affärsverksamhet så ska medlemmarna beskattas genom att skatta för mellanskillnaden mellan det billigare elpriset och vad det annars skulle kostat. Beskattningen sker i inkomstslaget kapital med 30 %.
Ur skattesynpunkt är det ett oklanderligt resonemang. Ett skattesystem ska vara transparent, alltså att en vinst ska beskattas lika oavsett hur man tar ut den. En liknande regel finns för bostadsrätter, där medlemmar i så kallade oäkta föreningar, alltså sådana som har relativt stora inkomster från lokaluthyrning och därmed har låg eller i vissa fall ingen månadsavgift, ska skatta för mellanskillnaden till en normal avgift.
Det finns ett stort undantag för vanliga bostadsrätter, där sidoinkomsterna för föreningen är begränsad. Då behöver man inte skatta för att man har lägre avgift än vad en hyreslägenhet kostar.
Hittills har vindkraftkooperativ haft ett liknande skatteundantag. Frågan är om man inte skulle fortsätta att göra det undantaget, åtminstone för vindkraftkooperativ som inte får alltför stor andel av intäkterna från elmarknaden.
Ett annat argument är att vindkraftkooperativet medför en snabbare utbyggnad av vindkraft än annars, och dessutom medför att vanlig människor kan skaffa sig en bättre position på elmarknaden och – visserligen i liten skala – bryta upp det faktiska monopol på förbrukning av el som finns i Sverige.

Andra bloggar om: elpriser, Vindkraft, vindkraftandelar

De svenska elproducenterna kan ta vilka priser som helst. De fyra stora producenterna Eon, Statkraft, Fortum och Vattenfall kontrollerar 85% av elmarknaden. De äger all kärnkraft och det mesta av vattenkraften. Genom korsvisa äganden sitter de i kärnkraftverkens styrelserum och har möjlighet att styra produktion och tillgång på elkraft utan insyn från marknaden.

Vinsterna i ett sådant system är enorma.
Det är den dyraste kilowattimmen som sätter priset för all elproduktion vilket är korkat för oss konsumenter, men en lycka för elproducenternas kassakistor.
97% av all el som produceras kommer från vattenkraft, kärnkraft, vind, biobränsle och värmekraft. Endast 3% kommer från fossila bränslen (t.ex. kol och olja).
Ändå är det priset för kolkraft som sätter marginalpriset på elbörsen.
Elproducenterna producerar vattenkraft och kärnkraft för 10-20 öre kilowatttimmen i totalpris, men sätter priset utifrån de 3% fossila bränslen som produceras för ca 40-60 öre/kWh. Det innebär att 97% av all el som produceras i Sveriges säljs till ett överpris.
Den genomsnittliga extra vinsten blir mellan 20 och 30 öre per kWh. En normal vinstmarginal borde istället ligga på 1,5-2 öre/kWh (7% på omsättning, alla kostnader betalda).

Det här vore acceptabelt om de höga vinsterna återinvesterades i elproduktion, som ökar utbudet och pressar priserna.
Men det sker inte. Hårda regler för nyetablering, tillsammans med statlig styrning av energiinvesteringar och elbolagens ovilja att ta en investering som skulle sänka deras vinster gör att det inte händer.
I Finland byggs en ny kärnreaktor. Men där är det förbrukare i form av energikrävande basindustri som går in för att säkra sin leverans av billig el som står för stora delar av investeringen.

Nu ropar många på en skatt som i någon mån skulle minska bolagens övervinster. Men det skulle leda till ännu högre priser, eftersom elbolagen har obegränsade möjligheter att vältra kostnaden vidare till konsumenten.
Bättre då att generellt subventionera ny produktion, inte bara i vindkraft och kraftvärme, utan i – håll i er – kärnkraft, som till skillnad från vindkraften har möjligheten att göra skillnad på elmarknaden.

Till de som inte gillar kärnkraft säger jag då: varsågod och gör ditt val. Köp grön el, vindkraftsandelar eller vattenkraft. Vi har ett fritt val som konsumenter, och det valet ska vi använda till att göra vår konsumentmakt hörd.

Andra bloggar om: elpriser, kärnkraft, konsumentmakt, övervinster, Vindkraft

Vid årsskiftet ökar som Elprisbloggen tidigare meddelat elskatten med 1,5 öre (1 öre i norrlandskommunerna). För att ge en rättvisande bild av elpriserna i avtalen lägger jag in skattehöjningen redan nu, eftersom de flesta avtal börjar vid årskiftet.
Förhoppningsvis går elpriserna ner nu så att det motsvarar skatten.
Höjning av elskatten påverkar alla, eftersom elbolagen har rätt att ändra priset när skatten höjs

Dessutom höjs elcertifikaten från årsskiftet på grund av att kvotplikten ökar, det påverkar främst de rörliga avtalen där elbolaget gjort förbehållet att kunna ändra påslaget löpande.
I bundna avtal ska elcertifikaten vara inräknade och får inte höjas under avtalets löptid.

[tags]prisjämförelse, elskatt, elprisguiden, elcertifikat[/tags]

Andra bloggar om: Elcertifikat, Elprisguiden, elskatt, prisjämförelse

De elproducerande bolagen Vattenfall, Eon och Fortum redovisar storvinster som vanligt. Jag ska inte reta upp er mer än nödvändigt med att dra siffrorna här. Det räcker med att konstatera att de elproducerande bolagen som helt dominerar den svenska marknaden lever i en annan ekonomi än resten av världen. Här finns inga finanskriser, pengarna bara rullar in. Man kan bekvämt sälja sin el till priser långt över produktionskostnaderna och man behöver inte bekymra sig för konkurrens.
Vad gör man då med pengarna? Bygger nya kraftverk för att öka utbudet och pressa priserna?. Ja i Finland byggs ett nytt kärnkraftverk och ett till är på väg. Här i Sverige händer inte så mycket, och vad som händer i Tyskland betyder inget för den svenska elmarknaden.
Vad ska vi då göra? Låta bolagen behålla pengarna är ingen bra idé, eftersom det inte blir någon förbättring. Risken är att pengarna istället försvinner till ägarna och till projekt som inte förbättrar elutbudet.
Ska vi införa en extraskatt på övervinster i elbolag, som diskuterats i Finland och även i Sverige? Ja tror man att staten är bättre på att bygga kraftverk och förbättra elmarknaden så är det ett bra initiativ, men risken att pengarna försvinner till andra behjärtansvärda ändamål är överhängande.
Ska man tvinga elbolagen att sänka priserna? Låter som ett stort ingrepp i marknadsekonomin, men det finns förebilder på andra områden. Vatten och avlopp är en annan allmännyttig verksamhet, där lagen reglerar att man endast får ta ut självkostnadspris. Det fungerar utmärkt, men kräver en hel del politiskt mod.
Ska vi tvinga elbolagen att bygga nya kraftverk? Det är den enda åtgärd som långsiktigt förbättrar elmarknaden genom ett större utbud. Genom att finska och svenska staten är huvudägare i Vattenfall och Fortum så finns förutsättningar för ägarstyrning, detta annars så fula ord.
Kan man kasta in miljarder av skattepengar i konkursmässiga banker så borde man kunna prata med ledningen för Vattenfall och Fortum. Pengarna kommer från elkunder som betalat för mycket, och då är det inte mer än rätt att de används för att förbättra läget på elmarknaden.
[tags]vattenfall, fortum, eon, elpriser, konkurrens,elmarknaden[/tags]

Andra bloggar om: elmarknaden, elpriser, Eon, fortum, konkurrens, Vattenfall

Vid sidan om budgetens skattesänkningar pågår en ständig skattehöjning i det tysta. Som elkonsument kan man inte räkna med skattesänkningar utan bara med höjningar. 400 kronor extra kommer skatte- och avgiftshöjningen att kosta ägarna av ett elvärmt hus nästa år.

Från årsskiftet går elskatten upp med 1,5 öre per kWh eller 300 kronor för ett elvärmt hus. Elskatten kostar då 35,25 öre /kWh.
Dessutom ökar kostnaderna för elcertifikat genom att kvotplikten höjs. Den höjningen kommer att kosta cirka ett halvt öre till beräknat på dagens priser för elcertifikat.
Lite beroende på vilket elavtal man har så slår elcertifikatshöjningen olika, den är redan inprisad i de bundna avtal som nu säljs men kommer att synas på de rörliga avtalen. Den som har gamla bundna avtal med separat redovisning av elcertifikat kommer också att få se en höjning.
När det gäller elcertifikaten finns det ett ljus i tunneln. Kvotplikten ökar nästa år igen men ska sedan inte höjas mer utan långsamt trappas ner igen fram till år 2030. Då ska miljövänlig elproduktion klara sig utan denna subvention, är det tänkt. Den som lever får se.

Elskatten däremot slår igenom på alla avtal direkt.
För den som bor i någon av de kommuner i norra Sverige som har låg elskatt ökar elskatten med 1 öre till 23,75 öre/kWh. Alla priser är inklusive moms.
[tags]elskatt,elcertifikat,skattehöjning[/tags]

Andra bloggar om: Elcertifikat, elskatt

Nu är elpriserna höga och elbolagen gräver guld med grävskopa. Då är det lätt att tänka sig en skatt på oskäliga vinster hos elbolagen. En sådan skatt har tidigare diskuterats i Sverige och är på väg att införas i Finland. Men det vore ett gigantiskt misstag att försöka skatta bort de felfunktioner på elmarknaden som drivit upp priset på ren spekulation.

Idag betalar vattenkraften och kärnkraften en extraskatt i form av ökad fastighetskatt på vattenkraft och produktionsskatt på kärnkraft. Sedan tillkommer vanlig elskatt, elcertifikatsavgift ( som också är en slags skatt) och moms för privatpersoner.

När elpriserna går upp höjs röster för att öka skattebördan ytterligare. Till exempel Piteå-tidningen och Folket  som skriver ”Varför inte beskatta de stora elbolagens övervinster för att därmed kunna sänka de elpriser som blivit allt mer betungande för allt fler hushåll?” (samma formulering, måste vara en cirkulärledare och därmed förankrad på hög nivå istället för en enstaka ledarskribents flummerier)

I Finland räknar näringsminister Mauri Pekkarinen med att raka hem motsvarande 1,5 miljarder kronor om året på en så kallad windfallskatt för elbolagen.

Hur han och andra skattekramare kan få det till att elpriserna skulle bli lägre med ökade skatter går över min horisont. Tvärtom riskerar det att cementera högre elpriser, eftersom elbolagen är fria att ta ut skattehöjningen på sina kunder. Alternativet är att åter reglera elmarknaden och endast tillåta självkostnadspriser. Låter som stort ingrepp i den företagsamheten, men för vattenförsörjning fungerar det bra. Där tillåts inga rövarvinster. Samtidigt har vi det bästa dricksvattnet i Europa och slipper köpa vårt vatten på någon ”Nordisk vattenbörs”.

[tags]windfallskatt, elskatt, övervinster, elbolag,elpriser[/tags]

Andra bloggar om: elbolag, elpriser, elskatt, övervinster, windfallskatt

Till årsskiftet är det dags igen. Elpriserna ska gå upp med en och en halv miljard, denna gång på grund av skattehöjningar på vatten- och kärnkraft. Detta förutom de prisökningar som utsläppsrätter och vädret redan lagt på oss.

Skatter och avgifter på el för vanliga konsumenter är idag hälften av elhandelspriset, eller drygt 45 öre per kilowatttimme.
Elproduktionen belastas med en speciell fastighetsskatt som är högre för vattenkraftverk. Kärnkraftverk får betala en speciell effektskatt samt avgifter för att täcka kostnader för framtida avveckling med mera. El producerad i kraftvärmverk drabbas av bränsleskatt.
Eldistributionen, nätbolagen, betalar avgifter i form av elsäkerhetsavgift, nätövervakningsavgift, och elberedskapsavgift samt moms på sina tjänster.
För statsbudgeten är elskatter en viktig inkomstkälla. Totalt beräknas elskatten dra in cirka 17 miljarder kronor och momsen från elområdet ytterligare cirka 10 miljarder kronor. Huvuddelen av pengarna kommer från hushåll, eftersom industrin är undantagna stora delar av energibeskattningen.
Ur nationalekonomisk synpunkt så är elskatten en ”perfekt” skatt. Skattebasen flyttar inte utomlands, det är svårt att smita från skatten. Fördelningspolitiskt är det mer tveksamt. Visserlige bor många låginkomsttagare i städer i lägenhet och betalar lite i elskatt, men på landsbygden slår höga elskatter mot både rika och fattiga.
När regeringen utlovar lägre skatter för vanligt folk gäller det tydligen inte vanligt folk som förbrukar el. Och eftersom elskatten inte betalas direkt till skatteverket utan tar omvägen via elbolagen så kommer kritiken mot skattehöjningar att drunkna i allmän kritik av elbolagen och elmarknaden.
Men elskatter kan också användas för att styra utvecklingen i en mer miljövänlig riktning?
Jo det kan den. Men när huvuddelen av elproduktionen i Sverige är koldioxidfri vatten- och kärnkraft är det största miljöhotet redan undanröjt. Det är svårt att bli mer miljövänliga än vad vi redan är.

Andra bloggar om: Avgifter, elpriser, Skatter