28 september 2011

Elbolagen gråter hela vägen till banken

Kategori: Elprischock, elproduktion — Taggar: , — Magnus Askaner @ 18:33

Det höll ett år. Löftet om att inte stånga kärnkraften på vintern när den behövs som bäst.

Maud Olofsson avrundar sin karriär som energiminister med att offentligen göras till åtlöje av de elbolag hon är satt att styra över.

-Jag litar på elbolagen, säger Maud Olofsson.

Det gör inte vi.

Vi vet att kärnkraftsstopp leder till bristsituation på elmarknaden, som i sin tur leder till högre priser. Vi vet att samma bolag som äger kärnkraften också äger vattenkraft som blir mer värd ju större elbristen är.

Att stänga kärnkraftverk för renovering och laddning sent på hösten är som att stänga av E4:an för vägarbete i mitt i morgonrusningen. Man ber om problem. Irritationen ökar. Tilltron till marknadens förmåga att skapa en trygg elförsörjning till rimliga priser sjunker.

Maud Olofssons insats som energiminister är inte framgångsrik. Misslyckandena har hopats. Hon tävlar nu med Birgitta Dahl om epitetet Sveriges sämsta energiminister någonsin.

E24 Tv4 DN

Aktuellt:

Andra bloggar om: ,

18 april 2011

Alla kunder drabbas av höga elpriser

Kategori: Artiklar, Elmarknad, Elprischock — Taggar: , , — Magnus Askaner @ 9:44

Tvärtemot vad elbolagen hävdar drabbas även kunder med fastprisavtal av elprisökningarna. Varje gång spotpriset når en ny högstanivå blir också priset för de fasta avtalen lite dyrare.

Detta visar ny statistik som Fastighetsägarna och Elprisguiden i dag presenterar. Undersökningen har tittat på elprisutvecklingen från år 2001 – 2011 och resultatet är tydligt: de senaste årens oroliga elprisutveckling med extrema prisnivåer har gett högre priser också på fastprisavtalen.

I debatten hävdar elbolagen att kunder med fastprisavtal inte drabbas av prisökningar vid till exempel dålig kärnkraftstillgänglighet eller låga nivåer i vattenkraftverkens magasin. Vår undersökning visar att det är en myt säger Magnus Askaner, elmarknadsanalytiker på Elprisguiden.

Pristopparna i spotpriset har kommit tätt de senaste åren och varje gång en topp inträffar flyttas den långsiktiga priskurvan upp ett hack.

Elproducenterna tjänar alltså på pristopparna på två olika sätt. På kort sikt får kunderna betala extra mycket när spotpriset går upp tillfälligt, och på längre sikt så får kunderna ett högre pris för de fasta avtalen när prisnivån som helhet stiger.

Vi vet att flera av de senaste årens pristoppar beror på dåliga prestationer hos elproducenterna, den dåliga prestationen får kunderna betala för, oavsett om man har fast eller rörligt elpris säger Per Forsling, energispecialist hos Fastighetsägarna.Utveckling av konsumentpriset på el 2001-2011. Bilden visar hur spotpriset och de bundna priserna samvarierar. Speciellt intressant är det i pristoppen sensommaren 2008. Då fanns ingen fysisk begränsning i produktionen som under senare vintrar, men istället en stor oro för låga nivåer i magasinen inför vintern. Terminerna handlades upp inför en väntad prisexplosion, som dock uteblev på grund av väderomslag.

Bakgrund
Elprisguiden och Fastighetsägarna har tillsammans tagit fram statistik som visar att Vattenfalls fasta elpriser med löptider på ett, två och tre år vid varje pristopp har etablerats på en högre nivå. Resultaten presenteras i dag den 18 april kl 13 vid en konferens om elmarknaden vid Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA.

elprisutveckling01-11

För mer information kontakta
Magnus Askaner, Elprisguiden.se, tel 070-855 98 35
Per Forsling, Fastighetsägarna, tel 070-417 76 40

Andra bloggar om: , ,

30 mars 2011

Mars blev näst dyrast någonsin

Kategori: Elmarknad, Elprischock — Taggar: , , , , — Magnus Askaner @ 18:24

Mars månad slutade på ett genomsnitt på 56,24 öre kWh, ner ett öre från förra året och ett halvt öre från februari, vilket gör månaden till den näst dyraste mars-månaden någonsin.

Med ovanligt kallt väder, nästan tomma vattenmagasin och en ny säsong av kärnkraftsstopp så var det nästan väntat. Noterbart är att minskningen av vattenmagasinen inte går lika snabbt som förut, och att vi för Sveriges det kommer att vända i närheten av förra årets nivåer om ett par veckor. I Norge kommer vändningen att ske på lägre nivåer än i fjol men det finns ändå relativt sett mer kvar i magasinen där än i Sverige.

Nu börjar också reparationssäsongen för de svenska kärnkraftverken, vilket säkert kommer att hjälpa till att hålla priset uppe. Endast en riktigt våt vår och sommar kan hjälpa upp situationen nu. Låga priser får vi vänta på.

Andra bloggar om: , , , ,

24 mars 2011

Vattnet räcker i tre veckor

Kategori: Elprischock, elproduktion — Taggar: , — Magnus Askaner @ 9:44

Nu är det snart tomt i vattenmagasinen. I Sverige räcker innehållet bara till tre-fyra veckors förbrukning till. Sedan är det dags att stänga av.
Med en hel del tur kommer vårfloden att rädda oss, men det kommer att handla om dagar.
Det betyder att de närmaste veckorna kommer att innebära fortsatt höga elpriser, att mars månad kommer att bli en av de dyraste någonsin och sluta på cirka 57 öre/kWh för spotpris, en ny tung månad för alla som förlitat sig på politikernas och företagens förmåga att skapa en fungerande elmarknad.
Snart börjar också kärnkraftsavstängningarna, i april stängs två verk ner när de som bäst behövs, vilket också har en uppsida på elpriserna.
Vecka 11 fanns det 14,9 % kvar i magasinen, varav cirka 6% inte kan utnyttjas. Kvar blir 8%. Magasinen har tömts med cirka 2% per vecka den senaste tiden, vilket pekar på att det räcker i fyra veckor till som mest. Förra året kom vårfloden cirka vecka 16. Det fattas alltså en vecka. Dags att börja med åkarbrasor?
Länk till magasinsdata

Andra bloggar om: ,

10 mars 2011

Höga elpriser inte bra för vare sig miljö eller plånbok

Kategori: Elprischock, Skatter — Taggar: , — Magnus Askaner @ 10:08

I går hade jag nöjet att debattera elpriser med Naturskyddsföreningens ordförande Svante Axelsson i Sveriges Radios P1 Morgon.

Axelsson drev tesen att höga elpriser är bra för miljön, eftersom elproduktion har miljöproblem så är det bättre att priserna är höga för då förbrukar vi inte så mycket. Eventulla plånboksproblem, som att folk inte har råd att bo, kan lösas genom att vi sänker andra skatter än elskatten, till exempel inkomstskatt.

Nu är elproduktionen i Sverige en klimatneurotikers önskedröm. Knappt någon koldioxid så lång ögat når, en stor del är förnyelsebar vattenkraft och från kärnkraften har vi hittills inte sett några miljöproblem av dignitet, om man får tro SKB (Svensk Järnbränslehantering) i alla fall.

För svenskt vidkommande är det alltså bäst om fler övergår till elvärme som uppvärming, helst tillsammans med en värmepump, luft- eller bergvärme.
Så har också majoriteten av de som tidigare hade oljeeldning gjort. Det har kastat ut den koldioxidspyende värmepannan och ersatt den med koldioxidfri el. De har gjort en stor insats för miljön men lönas dåligt när staten höjer elskatten och elproducenterna höjer elpriset.

Om nu den svenska elproduktionen är bekymmersfri så är de desto sämre ställt med europeisk el. Tyskland, Danmark, Polen med flera länder som Sverige har elutbyte med baserar sin elproduktion på kolkraft. Alltså borde vi göra deras problem till våra och i solidaritet med dem höja våra egna elpriser så att vi inte har råd att förbruka på hemmaplan, exportera elen dit och vara nöjda med att vi hjälpt dem att minska sina koldioxidutsläpp.

Men ska vi ta ansvar för att tyskarna inte klarar av att ställa om sin elproduktion? Där har man börjat nyktra till och planerar att starta om kärnkraftverk som skulle avvecklats. Det är ett betydligt bättre alternativ än vi ska höja elpriserna på hemmaplan i alla fall.

Ni kan lyssna på debatten här:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=4390805

Andra bloggar om: ,

06 mars 2011

Snart går elpriset över kronan

Kategori: Elprischock, Elupproret — Taggar: , — Magnus Askaner @ 19:47

Det finns stor risk för extremt höga elpriser igen de sista veckorna innan vårfloden kommer. Det anser Kaj Forsberg, Sweco, som i sitt planeringsverktyg räknat på energiläget för Sverige den närmaste tiden.
- I Sverige måste det hända saker utöver det normala för att läget inte ska bli riktigt kritiskt, säger han till nyhetsbrevet Kraft-Affärer.
I de svenska vattenmagasinen finns det vatten motsvarande 5 Twh (terawattimmar, miljarder kilowattimmar). Det ska räcka i nio veckor. Normalt gör vi av med vatten motsvarande cirka en TWh i veckan, vilket är betydligt mer än vad vattnet räcker till.

För att undvika energibrist måste vi enligt Kaj Forsberg dra ner på vattenkraftproduktionen, börja importera el och få igång annan produktion, främst oljeeldade kondenskraftverk. Dessa har marginalkostnader på runt en krona /kWh, vilket skulle pressa upp spotpriset till dessa nivåer.
Risken för energibrist i Sverige är liten, det finns kapacitet så det räcker. Men elpriset kan bli högt under tiden.

För övrigt släcker jag nu ner en timme i kväll i protest mot höga elpriser:

Släck ner för lägre elpris

Andra bloggar om: ,

10 februari 2011

Inte elhandlarnas fel att priset stiger

Kategori: Elprischock, elpriser — Taggar: , — Magnus Askaner @ 8:11

Nu slår elmarknadsinspektionen vilt omkring sig för att hitta syndabockar till de höga elpriserna.
Turen har kommit till elhandelsföretagen som nu anklagas för att smyghöja elhandelspriserna med hjälp av volymvägning. Upp till sex öre mer per kWh kan det kosta enligt SvD.
Men att skylla på elhandelsföretagen är missriktad kritik.
Elhandelsföretagen tar en risk mot sina kunder och det handlar om att man köper el per timme och säljer till ett genomsnittspris per månad. Eftersom kunderna har en förmåga att förbruka lie mer el när elen är lite dyrare så måste elhandelsbolaget lägga på en summa för att täcka det.
Hittills har man löst det genom ett fast påslag, men för att inte åka på smällar så måste man ta ut den faktiska kostnaden. Den kan som Svd skriver uppgå till cirka 5 öre/kWh enstaka månader, till exempel i februari förra året. Men sett till hela året så blev det betydligt beskedligare, cirka 1,45 öre/kWh. Den siffran har legat i stort sett konstant de senaste fem åren.
Här är en tabell med Nordpools månadsmedelvärden och det vägda spotpriset sedan januari 2010.

Månad

NordPool månadsmedel öre/kWh

Volymvägt enligt SvK öre/kWh

Skillnad öre/kWh

Skillnad i %

2010-01

67,1

70,18

3,08

4,59%

2010-02

93,15

98,33

5,18

5,56%

2010-03

57,44

58,94

1,5

2,60%

2010-04

42,78

43,04

0,26

0,62%

2010-05

38,29

39,76

1,47

3,85%

2010-06

40,15

41,26

1,11

2,76%

2010-07

43,53

44,19

0,66

1,52%

2010-08

40,71

41,59

0,88

2,16%

2010-09

47,27

47,66

0,38

0,81%

2010-10

47,56

48,18

0,62

1,30%

2010-11

52,43

54,3

1,86

3,56%

2010-12

83,29

84,61

1,32

1,58%

2011-01

62,21

62,7

0,49

0,79%

1,45

2,44%

Du kan hitta volymvägda priser på http://mimer.svk.se/Schablonavrakningspriser/

NordPools månadsmedelvärden finns här: http://wwwdynamic.nordpoolspot.com/elspot/SEK.htm

Andra bloggar om: ,

09 februari 2011

Därför fungerar inte elbörsen

Kategori: Elprischock, elproduktion — Taggar: , , — Magnus Askaner @ 15:59

Instängd elproduktion, ingen flexibilitet i efterfrågan och hemlighetsmakeri i budgivningen.
Det är en svidande kritik av de saker som idag utmärker elbörsen Nordpool och som ledde fram till tre pristoppar förra vintern och en nu i vintras som kostade elkunderna miljarder.
Kritiken finns att läsa i ”NordREG report on the price peaks in the Nordic wholesale market during winter 2009-2010”, utgiven av Nordreg, ett samarbetsorgan mellan Nordens tillsynsmyndigheter.

Att kärnkraften gick på rekordlåg effekt och att vinterkylan var hård är väl känt och gjorde bara sakerna värre. Men i detta inlägg fokuserar jag på elbörsen och elkraftssystemets funktion, eller snarare brist på funktion. Förhoppningsvis är kärnkraften bättre i skick kommande vintrar, men elmarknadens brister måste vi leva med varje dag om vi inte tar tag och förbättrar marknaden.

Elöverföringen mellan södra Norge och Sverige har haft problem lång tid. För ett par år sedan var kablarna under Oslofjorden av och kunde inte lagas förrän efter ett och ett halvt år, något som höjde elpriserna i Sverige med 10 öre i genomsnitt.

Den 8 januari 2010 klockan 8 på morgonen slog elbristen till. Produktionen av el räckte inte till konsumtionen. Det fattades på flera håll, främst i mellersta Norge, Södra Sverige och i Finland.
Men det skulle visa sig att prognoserna var betydligt högre än det verkliga utfallet, något som ledde till en rad felbeslut och att elbörsen under några timmar slog i taket.
Överföringen från Norge till Sverige stängdes ner. Anledningen var att man trodde att förbrukningen i Oslo skulle bli mycket högre än väntat, det fanns inte utrymme för att både försörja Oslo och att skicka vidare kraft till Sverige.

Även Polenkabeln var avstängd under en kritisk timme.

Elkrisen var ett faktum. Reservkraften måste startas för att upprätthålla balansen i systemet och undvika elransonering och nedsläckning. En sådan nedsläckning skulle skötas av de lokala elbolagen, som skulle släcka ner stadsdel efter stadsdel i ett rullande schema. En timma elavbrott, sedan på med strömmen i kanske åtta timmar, sedan strömavbrott igen i en timme, ända till krisen lagt sig.

Det var dags att dra igång reservkraften. Reservkraften är upphandlad i förväg av Svenska Kraftnät och startas på kommando när det är risk för elbrist. Eon och Vattenfall startade upp oljekraftverk för att trygga försörjningen.

När de höga elpriserna var ett faktum reagerade förbrukarna snabbt och drog ur sladden till elslukande verksamheter som kunde avvaras någon dag. Men det var försent för att påverka priset.
Totalt drog man ner förbrukningen med 2000- 2500 MW i Sverige och Finland, där de högsta elpriserna slog som hårdast.
Detta gjorde att prognosen var grovt överskattad. Reservkraften gick igång för att täcka regionala brister, men det blev inte mer än 0,3 procent av Sveriges elförbrukning, som mest 190 MW.
Den verkliga förbrukningen blev alltså betydligt lägre en prognoserna, men ändå fick prognoserna ligga till grund för beslutet att stänga av den viktiga elledningen från Norge till Sverige.

Vad är då slutsatserna från den utredningen?

1. Marknaden är i obalans. De stora aktörerna har en bättre överblick och mer information än elbörsens mindre spelare.
2. Hemlighetsmakeriet gör det omöjligt att för en utomstående att egentligen förstå hur marknaden fungerar. Att forskare får tillgång till data och kan studera hur elbörsen fungerar är avgörande för att man ska kunna försäkra sig om att elmarknaden fungerar.
3. Det är svårt att analysera de data som faktiskt finns. Det finns mycket data, men tillgången är begränsad, det finns fel och brister.

Till det som borde offentliggöras hör budkurvorna med viss fördröjning, samt tillgänglig produktion och överföringar i realtid.

Själv tycker jag att man kan jämföra med Stockholmsbörsen. Där är budkurvorna offentliga och tillgängliga i realtid för en mindre avgift. Anonymiteten garanteras genom att större aktörer använder sig av flera mäklarhus och därför kan man inte veta vilken aktör som ligger bakom vilket bud.

Nordreg vill också göra det lättare för förbrukarna att dra ner på konsumtionen i högpristider. Men det är inte lika lätt att göra i praktiken. Att få industrin att dra ner på produktion är tekniskt sett en lätt uppgift, men i praktiken är industrin ovillig att dra ner. Och vem kan klandra dem? Det är dyrt och man kanske går back, men alternativet att stänga ner produktionen är ännu sämre.
Att få hushållen att ändra sin förbrukning är tekniskt sett svårt. Nya mätare räcker inte, det är ändå inte säkert att hushållen kan och vill ändra sin förbrukning. Att tvångsreglera hushållens elavtal och elutnyttjande är ett alternativ när marknaden inte fungerar, men är det verkligen en framkomlig väg?
Den allvarliga bristen är att man inte kan förutsäga förbrukningen tillräckligt noggrant, och därmed riskerar att fatta fel beslut.

När man stänger ner en elöverföring mellan två länder eller elområden så påverkar det marknaden oerhört. Men den systemoperatör som stänger ner överföringen tar inga ekonomiska hänsyn till elkunder eller producenter. Tvärtom så kan en systemoperatör tjäna pengar på flaskhalsar i systemet och då finns det inga incitament för att minska flaskhalsarna.

När elbristen är ett faktum och reservkraften startas upp så bjuds den in på elmarknaden till det högsta priset som finns just då. Anledningen är att man vill inte störa marknadens budgivning, men öppnar ändå för manipulation när en liten volym på hög nivå förändrar prissättningen för hela marknaden.
För elkundernas bästa vore det bättre att istället betala en fast avgift för att ha tillgänglig reservkraft och i bristsituationer endast betala marginalkostnaden, vilket skulle sänka prisnivån till en bråkdel av det tak på 18 kronor/kWh ( som man nådde i Danmark i december 2010 ).

Sist men inte minst så kan det vara dags att överväga en annan konstruktion för elmarknaden. Dagens elmarknad skapar höga priser, som i sin tur skapar incitament för att bygga ut produktion. Men för en producent kan det istället vara lönsammare att hålla tillbaka produktion i en bristsituation.
En alternativ modell för prissättningen kan vara att priset sätts som en funktion av hur budkurvan ser ut. Det skulle ge lägre priser och mindre risk för pristoppar.

Så hur reagerar då vår myndighet Energimarknads inspektionen på denna rapport?
Jo, man tar endast fasta på den del som handlar om elkundernas flexibilitet.
Inget om att göra data om produktion och budkurvor offentliga. Ett insynsråd är det enda man har att komma med. Då är hemlighetsmakeriet säkrat, samtidigt som man kan låtsas öppenhet.
Det vore bra om Energimarknadsinspektionen någon gång kunde ställa sig på elkundernas sida. För omväxlings skull.

Andra bloggar om: , ,

27 januari 2011

Vi är värda en bättre energiminister

Kategori: Elprischock, Elupproret, energipolitik — Taggar: , , , , — Magnus Askaner @ 21:05

Idag kungjorde energiminister Maud Olofsson att svenska folket kunde tilläggsisolera istället för att klaga på höga elpriser.
Byta fönster och så. Det ekar från kärnkraftsomröstningen när centern ihärdigt trodde att tilläggsisolering och nya fönster skulle rädda landet från den hemska kärnkraften. Hallå, det är faktiskt inte 70-tal nu!
Samma kärnkraft som nu Maud bönade och bad om att de skulle hållas igång i vinter för att vi inte skulle få stänga ner och frysa.
Sen betalar vi elskatt, 28 öre, och moms på elskatten, total 35 öre.
Sen betalar vi extra för elcertifikat, cirka 6-7 öre/kWh,som går åt till dyr vindkraft utan att hålla nere elpriserna.
Sen betalar vi extra för utsläppsrätterna, 10-15 öre/kWh dyrare elpris trots att vår elproduktion är koldioxidfri.
Bristande övervakning av elnätsmonopolet kostar tusentals kronor om året för en vanlig elkund
Politiska beslut kostar elkunderna 60 öre/kWh bara för att elkunderna är ett lätt byte för direkt och indirekt beskattning.
Ministerns underhuggare klagar på att basindustrin inte spelar med öppna kort när de tvingas stänga fabriker när elpriset blir för högt.

Vi är värda en bättre energipolitik och en bättre energiminister.

Andra bloggar om: , , , ,

19 januari 2011

Energimarknadsinspektionen försöker rädda sitt förtroende

Kategori: Elmarknad, Elprischock — Taggar: , — Magnus Askaner @ 13:54

Förtroendet för Energimarknadsinspektionen är på bottennivå. Det är till stor del självförvållat. Genom att gå ut och oreserverat hylla en elmarknad som inte fungerar, blunda för övervinster hos elnätbolag, och som enda myndighet anse att samägande av kärnkraft är en bra idé har man distanserat sig en bra bit ifrån människors verklighet.

Senast var det Fastighetsägarna som i en debattartikel
konstaterade att ”Energimarknadsinspektionen agerar som i Kejsarens nya kläder, det är enklare att luras än att ifrågasätta. ”

Energimarknadsinspektionens recept på att folk inte tror på elmarknaden är att försöka upplysa oss om hur marknaden fungerar, som om vi inte redan visste det, och en rejäl dos kosmetika i form av insynsråd och ledamöter i såväl elbörsen som hos kärnkraftföretagen.

Nu har man insett att förtroendet för den egna verksamheten också brister, och därför bjuder Energimarknadsinspektionen in de värsta kritikerna till ett insynsråd så att de ska förstå hur Energimarknadsinspektionen fungerar.
Det kanske vore bättre att ställa sig på kundernas sida istället.

Andra bloggar om: ,

Äldre »

Den här bloggen sponsras av Elprisguiden