Elprisbloggen

Om två månader, den första november delas Sverige upp i elområden med olika elpriser. Då blir det rejält mycket dyrare i söder än i resten av Sverige.
De som har tecknat bundet elpris det senaste året har känt av prishöjningen redan. Men för de med rörligt pris slår prishöjningen igenom först i november.
10 öre per kilowattimme värderar marknaden prisskillnaden till. Så mycket dyrare är det att teckna elavtal i vinter för en privat elkund i Skåne, Blekinge, södra Halland och södra Småland.
De delarna ingår i elområde Malmö, som har ett stort underskott på el och som också måste stödja Danmark när danskarna har brist på el. Elområdena begränsas av flaskhalsar i överföringen, och man tillåter prisskillnader mellan elområden som ett sätt att reglera tillgång och efterfrågan på el över flaskhalsarna.
Exakt hur det kommer att slå mot kunder som har rörligt pris kan man inte veta på förhand. Vad man tror är att de dagar och timmar med extremt högt elpris så kan skillnaden mellan elområdena också bli större och att risken för extremt höga timpriser är större i elområde Malmö än i resten av Sverige. . Att det blir dyrare i Malmö är helt klart, men ingen kommer undan. Både de med rörliga avtal och de med fast pris måste betala mer. Enda sättet att komma undan är helt enkelt att flytta.

Andra bloggar om: elområden, malmö

Elpriserna kommer att variera mer på elbörsen framöver. Med ett stort utbud av vindkraft så kommer priserna att drivas ner tillfälligt i blåsigt väder, istället för att ligga på en mer konstant nivå.
Det förutspår elmäklaren Markedskraft i en långtidsprognos.
” Det betyder att kolkraften inte blir prissättande i samma utsträckning som den varit de senaste tjugo åren. Den tiden är förbi när kol sätter priset på 70-80 procent av timmarna. Vi får allt fler timmar då det blåser upp och priserna kollapsar under rörlig kostnad för kol. Det gör att även genomsnittspriset blir lägre än rörlig kostnad för kolkondens”, säger Olav Botnen vid Markedskraft till nyhetsbrevet Kraft-Affärer.

Orsaken till det stora elöverskottet är det politiskt tvingande beslutet att bygga över 26 TWh förnybar el i Sverige och Norge inom ramen för elcertifikatsystemet. Till det kommer liknande politiska mål att bygga ca 5 TWh vindkraft och 5-6 TWh biokraft i Finland liksom ca 5 TWh vindkraft i Danmark.

För att ta hand om denna produktion så planerar man att bygga flera nya överföringsledningar mellan Norden och kontinenten.

Men all utbyggnad av olönsam vindkraft måste subventioneras, och då är det ändå elkunderna som får betala. I Sverige går betalningen via elcertifikatssystemet som lägger på cirka 4-5 öre på elpriset före skatt. Det är cirka 10 % fördyring.
De varierande elpriserna som utlovas i rapporten kommer inte när de som bäst behövs. De uppträder framför allt under blåsiga sommarnätter och helger, när elförbrukningen är som lägst och produktionen i vindkraftverk är som störst.
Mitt i vintern, när elbehovet är som störst, är risken för kraftiga prisfall på grund av vindkraften minimal.

Andra bloggar om: markedskraft, Vindkraft

Sveriges elexport till Polen och Danmark har gått för högtryck den senaste månaden. Samtidigt som vattenmagasinen fylls på av det våta vädret så exporteras alltså en del av produktionen söderut till låga sommarpriser.
Till Polen har exporten gått nästan för fullt de senaste trettio dagarna, visar statistik från elbörsen Nord Pool Spot. Förutom några timmar på natten och ett par dagars avbrott har Polenkabeln gått för maximal belastning den största delen av dygnet.
Även till Danmark sker en stor nettoexport av el. Men där vänder strömmen riktning och det sker en liten import från Danmark till Sverige under natten, troligen på grund av vindkraft som producerar oavsett efterfrågan så länge det blåser.

Exporten är fortfarande liten i förhållande till hela den svenska elproduktionen, men vi har lärt oss dyrt de senaste två vintrarna att även en liten brist i elsystemet kan driva upp priserna våldsamt. Och den el som exporteras nu till sommarpriser kan vi tvingas köpa tillbaka dyrt i vinter.

Andra bloggar om: danmark, elexport, Elprischock, polen

Samarbetet mellan den elintensiva industrin och Vattenfall om att bygga ny elproduktion har spruckit. Därmed står industrin utan möjlighet att köpa in sig i de kärnkraftsreaktorer som på sikt ska kunna ersätta gamla kraftverk. Oligopolet och marknadsmakten på den svenska elmarknaden består och koncentreras alltmer till de befintliga kärnkraftsägarna Vattenfall, E.on och Fortum. Det är resultateet av Maud Olofssons olyckliga beslut att endast ge befintliga kärnkraftägare möjlighet att bygga nya kraftverk.
Det är olyckligt, inte minst för tillgängligheten hos de svenska reaktorerna. I Finland är industrin delägare i kärnkraften, och då blir drivkraften för att köra kärnkraften så mycket det går och minimiera stopp mycket större.

Andra bloggar om: Eon, fortum, Maud Olofsson, Vattenfall

Nu ska Tyskland stänga sina kärnkraftverk för andra gången. Förra gången fick man ändra sig efter att industrin klagat och oroat sig för bristande elförsörjning.
Det man undrar över är vad det ska betyda för svenska elpriser. Tyskland köper gärna el från oss på sommartid när det är billigt att producera här och säljer hit på vintern, betydligt dyrare. Bra för elbolag med verksamhet både i Sverige och Tyskland, men inte så bra för svenska elkonsumenter som nu får nöjet att subventionera tysk elförbrukning.

Risken för höjda elpriser är stor. Samtidigt ligger Tyskland betydligt bättre till nu än förra gången man skulle avveckla kärnkraften. En ny gasledning med (relativt) billig rysk gas under Östersjön är snart byggd. Då kan Tyskland importera gas direkt. Tyskland har också byggt ut vindkraft rejält, vilket inte gör så väldigt mycket för försörjningstryggheten men gör lite på marginalen för koldioxidutsläpp. Koldioxidutsläppen ökar naturligtvis rejält med ökad förbrukning av gas och kol.

Elproducenterna ska nu förhandla om ersättning från tyska staten. Det blir intressant att följa. Några som inte kommer att få kompensation är elkunderna i Sverige och Tyskland. Elbolagen klarar sig nog bra ändå.

För övrigt är spotpriserna denna vår högre än något år tidigare. Någon nedgång på grund av vårfloden blev det inte. Kärnkraften är som vanligt under reparation. 6 av tio kraftverk är i skrivande stund avstängda. Ringhals 2 och 4, Forsmark 1 samt Oskarshamn 1 och 3

Andra bloggar om: avveckling, Forsmark, Kärnkraftsstopp, oskarshamn, Ringhals, tyskland

Tvärtemot vad elbolagen hävdar drabbas även kunder med fastprisavtal av elprisökningarna. Varje gång spotpriset når en ny högstanivå blir också priset för de fasta avtalen lite dyrare.

Detta visar ny statistik som Fastighetsägarna och Elprisguiden i dag presenterar. Undersökningen har tittat på elprisutvecklingen från år 2001 – 2011 och resultatet är tydligt: de senaste årens oroliga elprisutveckling med extrema prisnivåer har gett högre priser också på fastprisavtalen.

– I debatten hävdar elbolagen att kunder med fastprisavtal inte drabbas av prisökningar vid till exempel dålig kärnkraftstillgänglighet eller låga nivåer i vattenkraftverkens magasin. Vår undersökning visar att det är en myt säger Magnus Askaner, elmarknadsanalytiker på Elprisguiden.

Pristopparna i spotpriset har kommit tätt de senaste åren och varje gång en topp inträffar flyttas den långsiktiga priskurvan upp ett hack.

Elproducenterna tjänar alltså på pristopparna på två olika sätt. På kort sikt får kunderna betala extra mycket när spotpriset går upp tillfälligt, och på längre sikt så får kunderna ett högre pris för de fasta avtalen när prisnivån som helhet stiger.

– Vi vet att flera av de senaste årens pristoppar beror på dåliga prestationer hos elproducenterna, den dåliga prestationen får kunderna betala för, oavsett om man har fast eller rörligt elpris säger Per Forsling, energispecialist hos Fastighetsägarna.Utveckling av konsumentpriset på el 2001-2011. Bilden visar hur spotpriset och de bundna priserna samvarierar. Speciellt intressant är det i pristoppen sensommaren 2008. Då fanns ingen fysisk begränsning i produktionen som under senare vintrar, men istället en stor oro för låga nivåer i magasinen inför vintern. Terminerna handlades upp inför en väntad prisexplosion, som dock uteblev på grund av väderomslag.

Bakgrund
Elprisguiden och Fastighetsägarna har tillsammans tagit fram statistik som visar att Vattenfalls fasta elpriser med löptider på ett, två och tre år vid varje pristopp har etablerats på en högre nivå. Resultaten presenteras i dag den 18 april kl 13 vid en konferens om elmarknaden vid Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA.

För mer information kontakta
Magnus Askaner, Elprisguiden.se, tel 070-855 98 35
Per Forsling, Fastighetsägarna, tel 070-417 76 40

Andra bloggar om: elpriser, Elprisguiden, fastighetsägarna

Genom att ta fram och publicera en lista på vilka elnät bolag som enligt energimarknadsinspektionen ”underdebiterar” så bidrar myndigheten aktivt till att höja elnätpriserna.
Se inslag i Rapport:

Generaldirektörskan Yvonne Fredriksson har offentligen sagt att hennes uppdrag är att hålla lönsamheten uppe i elnätbolagen.
Men man kan inte granska avgifter med ena handen och samtidigt försöka hålla de granskade bolagens vinster uppe med andra handen.

Det är dags att lyfta denna börda från henne och lägga över granskningen på Konkurrensverket eller Finansinspektionen. Det är myndigheter som har ett betydligt bättre track record när det gäller att värna kundernas rättigheter.

Andra bloggar om: energimarknadsinspektionen, underdebitering

Mars månad slutade på ett genomsnitt på 56,24 öre kWh, ner ett öre från förra året och ett halvt öre från februari, vilket gör månaden till den näst dyraste mars-månaden någonsin.

Med ovanligt kallt väder, nästan tomma vattenmagasin och en ny säsong av kärnkraftsstopp så var det nästan väntat. Noterbart är att minskningen av vattenmagasinen inte går lika snabbt som förut, och att vi för Sveriges det kommer att vända i närheten av förra årets nivåer om ett par veckor. I Norge kommer vändningen att ske på lägre nivåer än i fjol men det finns ändå relativt sett mer kvar i magasinen där än i Sverige.

Nu börjar också reparationssäsongen för de svenska kärnkraftverken, vilket säkert kommer att hjälpa till att hålla priset uppe. Endast en riktigt våt vår och sommar kan hjälpa upp situationen nu. Låga priser får vi vänta på.

Andra bloggar om: elpriser, kärnkraft, Kärnkraftsstopp, mars, vattenmagasin

Vattnet är på upphällningen. Det håller bokstavligen på att ta slut i Sveriges vattenmagasin. Med ett par veckor kvar till vårfloden så är vattennivåerna historiskt låga och nu drar vattenkraftproducenterna ner på förbrukningen för att vattnet ska räcka ända fram till mitten av april.

För bara några månader sedan var läget helt annorlunda. I början på sommaren fylldes magasinen på, spotpriset sjönk och elproducenterna exporterade vattenkraft för glatta livet. Vår nordiska vattenkraftreserv rann ut söderut till Tyskland och Polen. Diverse så kallade miljövänner slog sig förbröstet och tyckte att vi gjorde en god gärning som ersatte smutsig kolkraft med vår rena vattenkraft. Men vår goda gärning kostade. De reserver vi skulle haft under vintern försvann och likt gräshoppan som inte samlar för vintern stod vi nu utan reserver när kylan och kärnkraftsstoppen tärde på det lilla vi sparat ihop.

Visst fanns det hjälp att få. Vi kunde importera svindyr kolkraft från Tyskland och Polen, samma länder som vi sålt billigt till bara någon månad tidigare. Var fanns miljvännerna då?

Det finns ett kärvt ordspråk från den ö där jag tillbringade mina somrar: Den som ger tills han tigger ska ha stryk tills han ligger.

Vi har slumpat bort våra elreserver utan tanke på vintern eller någon morgondag. Vi har också fått en kindpust i form av rekorddyr el. Vi elkunder alltså. Elproducenterna gråter hela vägen till banken.

Nu är det dessutom kris i kärnkraften. Tsunamin pekade obehagligt tydligt på begreppet single point of failure, att en enda händelse kan slå ut flera olika system som annars skulle täcka upp för varandra. Detta kommer att kräva ombyggnader på existerande och nya verk, passiv kylning som kan aktiveras och drivas utan el kommer nog att bli krav även på existerande verk. Räkna med nya stopp för ombyggnader och fortsatt höga elpriser.

Andra bloggar om: japan, kärnkraft, slöseri, vattenbrist

Nu har det – äntligen blivit lite liv om elnätpriserna efter Jan Nylanders rapportering i Rapport och aktuellt. Energiminister Maud Olofsson har pressats ner på defensiven och utlovar – hårda tag? – nej – en utredning av hur elnätpriserna har höjts.
Gissa vilka som ska få göra den utredningen? Just det, energimarknadsinspektionen, samma myndighet som sagt att elnätföretagens lönsamhet är deras första prioritet. Kan vi se fram emot en opartisk, kritisk analys? Tror inte det, men Maud har lyckats skjuta upp kritiken en aning. Frågan är hur länge Yvonne Fredriksson kan vara kvar som generaldirektör för en myndighet som så totalt struntar i att värna kunderna på monopolmarknaden.
Om Maud Olofär på defensiven är elnätföretagen är på offensiven.
I senaste utgåvan av propagandabladet Svenskenergi.nu utgivet av elnätföretagens branschorganisation propagerar man för ytterligare höjda elnätpriser. Framtidens smarta elnät kommer att bli dyra, menar man.
Man vill alltså ha betalt i förväg för en tjänst som kunderna inte efterfrågat, som det är tveksamt om kunderna har någon nytta av, och som inte ens är påbörjad ännu.
Så agerar riktiga monopolister med staten i ryggen. De inför dyra tjänster som ingen efterfrågar, höjer taxorna och använder statliga myndigheter som en hävstång för att tvinga igenom sina höjningar.
I propagandabladet oroas en representant för Karlstads Elnät över att folk tycker att elnätpriserna är för höga. Hennes kunder i Karlstad har goda skäl att oroa sig för det. Karlstads elnät gick 2009 med 29 miljoner kronor i vinst på en omsättning på 131 miljoner. Företaget levereade in 19 miljoner kronor till kommunkassan. Av varje hundralapp som kunderna i Karlstad betalar i elnätavgift så går alltså 14:50 direkt till kommunens kassa, år efter år. Detta efter att man betalt underhåll och upprustning av elnätet till hög standard och installerat nya elmätare.
Det är inte konstigt att elnätföretagen uppger sig sakna pengar, när de används som kassakor av sina ägare, kommuner eller energikoncernen. Var det någon som sa att elnätföretagen tjänar för lite?

Andra bloggar om: elmarknadsinspektionen, elnätavgifter, Maud Olofsson