Elprisbloggen

Idag är det elnätbolaget som har monopol på mätning av din förbrukning. Så har det varit sedan avregleringen. Men ska det så förbli?
Debatten om elmätare som visar för mycket ställer frågan: kan vi lita på elnätbolagen och deras mätningar, och om jag nu vill mäta min el själv, kan elnätbolaget lita på mig?
Som det nu är läser elnätbolaget av mätaren en gång i månaden (från första juli i år, tidigare var det en gång om året eller upp till tre år) och skickar uppgifterna till min elhandelsleverantör, som skickar räkningen till mig. Dessutom får jag en räkning från elnätbolaget. Enkelt uttryckt, i verkligheten är det lite mer komplicerat.
Under mellantiden kan jag logga in på webben och titta på min elförbrukning där, om nu elnätbolaget behagar lägga ut den informationen.
Elnätbolaget har enligt ellagen ansvaret för mätningen, inga andra mätvärden får användas för debitering.
För detta och allt annat får elnätbolagen ta ut en nätavgift som till slut regleras av Energimarknadsinspektionen.
Men måste det vara så?
I Tyskland är monopolet på elmätare brutet. Var och en får ansvaret att installera en egen mätare, som då blir en del av huset/lägenhetens elinstallation. Alternativt så får elhandelsbolaget installera en mätare. Mätvärdena samlas in via Internet och distribueras till elnätbolag och elhandelsbolag. Allt fungerar, ingen blir lurad och alla får sina mätvärden som behövs.
Fördelen: Alla får den mätare som de behöver, en del vill ha en realtidsmätare som visar elförbrukningen sekund för sekund, ett bra hjälpmedel för att få ner sin elförbrukning. Man äger sin egen mätare och slipper oroa sig för att elbolaget inte sköter avläsningen som de ska. Man slipper kompromissa, om alla ska ha samma mätare så blir det för påkostat för vissa och för simpelt för andra. Suboptimering kallas det med ett finare ord.
Men nätföretagen verkar inte var villiga att släppa detta monopol. Jag hade förmånen att få leda ett seminarium om elmätarmonopolet under Almedalsveckan i Visby, arrangerat av Yellostrom. Yellostrom är ett tyskt elbolag som bland annat installerar avancerade elmätare hos sina kunder, elmätare som hjälper kunderna att spara el.
Under seminariet framkom en kraftig rädsla hos elnätbolagen över att inte kunna tjäna samma pengar som förut utan ett monopol. Vi måste få betalt för våra gjorda investeringar i nya mätare, hette det.
Detta riskerar att stoppa en väbehövlig reform, trots att moderaterna har satt upp nedmontering av elmätarmonopolet på sitt energipolitiska program.
Mot en samlad kraft av lokala elnätsbolag står sig den politiska eliten slätt. Varje lokalt elnätsbolag har kommunpolitiker i styrelsen, politiker som i sin tur kan pressa rikspolitikerna precis dit de vill. Så även om reformen är välbehövlig, räkna med att moderata kommunpolitiker i elbolagens styrelser sätter sitt eget intresse före en reform som elkunderna kan tjäna på.

Andra bloggar om: elmätare, elnät, yellostrom

När strömmen försvinner är det ingen som bryr sig. Ja, förutom den strömlöse själv, som får mjölka kor, pumpa vatten, hugga ved och andra gammaldags sysslor. På senare tid kan man lägga till sånt som att gå i trapporna istället för att ta hissen, eller att gå till jobbet när tunnelbana strejkar. Strömavbrotten är numer vardagsmat även för stockholmare, och kanske finns det nu en möjlighet att de kommer upp på den politiska dagordningen.
När bloggförfattaren var ung ansågs strömavbrott vara en naturlighet, och några årtionden senare är det lika illa. Att el är en livsnödvändighet istället för en lyxvara har inte gått upp för beslutsfattarna, som först för ett par år sedan lyckades reglera ersättning för utebliven leverans.
Men tillsynen över ledningar och apparater är fortfarande helt upp till elbolagen. Och när de sparat i ett drygt decennium så kan vi se resultatet i form av brinnande kablar och ställverk, där många borde bytts ut för länge sedan.
När Kista var utan el i tre dagar berodde det på att en driftig ingenjör lagt reservkablarna bredvid varandra i samma tunnel, och utan alternativ matning. När brandlarmet var avstängt så fick kabeln brinna ostört i fred. När ledningen reparerades i hast så beslöt elbolagets huvudkontoret i ett land långt borta att det inte var lönt att dra nya matning från ett annat håll, till en kostnad av en bråkdel av de bonusar som delades ut till bolagets ledning. Det krävdes att samma kabel skulle brinna av en gång till innan man kunde trygga elförsörjningen.
Samma brister finns i elförsörjningen till Stockholms innerstad, en brand på fel ställe skulle sätta huvudstadens centrum strömlöst i veckor. Det kan gå lika illa som i Auckland, Nya Zeeland, där ett fallfärdigt elnät fullständigt klappade ihop och lämnade staden utan el i tre veckor,.
Var finns då de myndigheter som vakar över medborgarnas rätt till trygghet även i elförsörjningen? Rätt svar är ingenstans. Ingen myndighet kan gå in och kräva av elbolagen att de håller lampan lysande, utan det är helt upp till elbolagen att spara så mycket det går och rycka på axlarna när strömmen går ner.
Statliga Svenska Kraftnät har bara ansvar för sina egna ledningar, och deras ålderstigna och utslitna utrustning stod för ett av de mer spektakulära avbrotten på senare år när hela Sydsverige och Danmark blev strömlöst. Elsäkerhetsverket ansvarar för att elutrustningar är säkra, inte för att det finns någon el att koppla dem till. Energimarknadsinspektionen och energimyndigheten skulle kunna ha ansvar, men behöver inte eller vill inte ta något. Det är som vanligt i Sverige, Ansvar stas bäst genom att sitta kvar och låta allt rulla på som förut.

Andra bloggar om: ansvar, elavbrott, elnät

Att köpa andelar i vindkraftverk är populärt. men varför inte köpa ett helt eget vindkraftverk? De minsta vindsnurrorna får plats på en lite större villatomt, är befriade från krav på bygglov och levererar el nästan gratis.

Det finns flera märken att välja på för den småskalige vindkraftspekulanten. Prisnivån ligger från 50.000 kronor och uppåt för en vindsnurra som levererar från cirka 1500 kWh/år. Att köpa samma mängd el kostar cirka 1500 kronor, vilket gör att det tar många år att betala investeringen. Bor man blåsigt till blir det mer el, och om man bor skyddat levererar vindsnurran mindre el.

Vindsnurran ansluts via en växelriktare till ett vanligt vägguttag och den el som produceras kan man fritt göra av med själv.

Det går däremot inte att sälja elen till andra förbrukare, för det krävs en extra elmätare och dryga anslutningsavgifter. En utredning har tagit fram förslag på att minska kostnaderna, men innan det är genomfört är det ingen poäng att ansluta sig som elproducent.

Det gör också att man går miste om den subvention som större vindkraftverk får ta del av. Systemet med elcertifikat ger vindkrafts producenter cirka 20öre extra per producerad kilowattimme. förutom det elpris som betalas på elbörsen.

Zephyr Airdolphin är en minisnurra som får plats i den lite större trädgården.

Leverantörer: Etc, Solarit

Andra bloggar om: egen el, vindkraftverk

Att gå över till vindkraft är ett sätt att få billigare el och samtidigt göra en insats för miljön. Eller så är det ett sätt för en vanlig elkund att kapa åt sig en del av de miljardsubventioner som annars stannar hos elbolagen.

Det är goda tiden för de bolag som lever på att sälja vindkraft. Efterfrågan är stor och det finns fler köpar än vad det finns säljare av kraftverk. Vanliga elkunder ställer sig i kö för att köpa andelar i vindkraftverk och därmed få ta del av de subventioner som bara elbolagen får annars.

En vindkraft andel kostar 5-6000 kronor att köpa och då ingår leverans av 1000 kWh el om året till ett självkostnadspris, som kan variera mellan 13 och 24 öre hos de andelsföretag som finns att välja på idag. Till det får man lägga elskatt, moms och elcertifikat som vanligt och då hamnar priset på mellan 55 och 66 öre. Rätt billigt får man säga, när dagens elpriser för längre avtal ligger runt 1 krona och uppåt.

Till detta kommer sedan nackdelarna. Man kan inte köpa mer andelar än vad man själv förbrukar, alltså blir det en restpost av förbrukning som man måste köpa in till ordinarie pris. och då får man inte välja själv utan är tvungen att köpa från det bolag som också driver vindkraftverken, men nu till ordinarie pris. Dessutom tillkommer fast avgift som inte är billig.

Själva investeringen har också ett pris, och man brukar räkna med kostnaden för alternativ användning, alltså den bankränta man skulle fått om man satte in pengarna på banken.

För en villaägare med förbrukning på 23 000 kWh ser kalkylen ut så här:

Billigare jämfört med dagens elpriser, men ingen dramatisk skillnad.

Det finns risker med detta också. Det elpris man får betala för andels-elen beror på vilka kostnader som vindkraftverket har. Underhållskostnaderna för vindkraft har stigit kraftigt, och förra året höjde Falkenberg Energi priset på grund av just ökade underhållskostnader. Frågan är om O2 långsiktigt kan hålla ett pris på 13 öre på sin andelsel eller om man blir tvungen att höja längre fram.

Vill man inte köpa andelar går det bra att köpa vindkraft direkt av ett elbolag som har den produkten. Då slipper man betala insats och kan byta när man vill. Men då får man betala ett helt annat pris för elen.

Andra bloggar om: falkenberg energi, o2, vindkraftandelar

Att äga en andel i vindkraftverk blir alltmer populärt. En rad med elbolag erbjuder andelsägda vindkraftverk. Och jämfört med att köpa vind-el direkt från elbolagen är det billigare med andelar.

Vindkraftverken drivs oftast som ekonomiska föreningar av skattetekniska skäl. Föreningen äger och driver ett kraftverk och medlemmarna får el till självkostnadspris efter hur stor insats de betalat. Man kan bara köpa till sin egen förbrukning.
Det man tjänar pengar på är mellanskillnaden mellan elpriset och det lägre pris man får för sin andel av produktionen. Överskottsproduktion från kraftverket säljs på elmarknaden, där vindkraft betalas extra jämfört med vanlig el. Dessutom får vindkraftverken en extraförtjänst från elcertifikaten som alla får vara med om att betala.
Just nu är efterfrågan på vindandelar större än tillgången, mycket beroende på att det är så svårt att få tillstånd att bygga nya vindkraftverk.
Lista på några elbolag/vindandelsföreningar
O2 Energi
Falkenberg Energi
Dala Kraft
Kalmar Energi
Granberget, Robertsfors
Sveriges Vindkraftkooperativ

Elbolag som erbjuder vind-el direkt:
E.on
Plusenergi
O2 Energi
Alingsås Energi

Andra bloggar om: Alingsås energi, dala kraft, Eon, falkenberg energi, granberget, kalmar energi, o2, plusenergi, sveriges vindkraftskooperativ