Det här har lett till en del intressanta reaktioner. Svensk Energi slår sig för bröstet och utropar att ”Elmarknaden fungerar”. Det brukar de säga oavsett vilket pris som råder. Jag skulle vilja säga att ”spekulationerna på elmarknaden fungerar”.

Det andra är alla de som har tecknat eller står i begrepp att teckna en vintersäkring, ett kortare avtal med bundet pris. De riskerar nu att göra en dålig affär. Inte jättedålig, men lite normalt smådålig. Detta för att man blivit övertalad om att priset minsann kommer att bli jättehögt i vinter och det är bäst att säkra upp sig. Det var i och för sig en bra affär förra året, men det är inte säkert att det blir en bra affär varje år.

Andra bloggar om: vintersäkring

Så här har elpriset stigit sedan avregleringen:

Hur kunde det bli så? Det är samma kraftverk, samma förbrukare, samma väder (nåja) år från år.
Är det så att vi har höjt vår förbrukning så att vi håller på att slå i taket? Ja, lite mer förbrukar vi, men inte tillräckligt för att förklara allt.
Är det elproduktionen som plötsligt blivit dyrare? Ja, olja och kol har blivit betydligt dyrare genom åren, men vattnet är fortfarande gratis när det regnar från himlen.
Är det elproducenterna som lärt sig hantera börsen på ett sätt som gör att de har kontroll över prisbildningen? Döm själva.

*Spotpris  är ett ovägt medelpris för prisområde Sverige på elbörsen NordPool på årsbas.

Andra bloggar om: fördyring, kärnkraft, nord pool, spekulation, vattenkraft

I slutet av 1990-talet, precis efter att elmarknaden avreglerats, låg årsmedelvärdet för spotpriset på 12 öre/kWh. En nätt uppgång med 350%.

Notera: kärnkraften går nu för fullt och det är mellandagar, ändå är dagens spotpris över 80 öre. Priset verkar hålla sig bra uppe utan störningar i kärnkraften.

Den fria elmarknaden bygger på en stor missuppfattning, eller självbedrägeri om man så vill. Man hoppas och tror att marknaden inte bara kan sätta elpris dag för dag, utan att marknaden kan sköta hushållningen i vattenmagasinen så att vattnet kan räcka vintern ut utan besvärande elbrist. Det klarar inte marknaden.

En lite överblick: I våras gick vi ur en hård och lång vinter med kärnkraftsstopp som hade tömt vattenmagasinen till mycket låga nivåer. En delvis regnig sommar fyllde på magasinen, priserna sjönk och elexporten söderut till Tyskland satte fart. Men vem tänkte på att vattnet skulle räcka även till oss i vinter och inte bara kortsiktig till tyskarna? Ingen, alltså fortsatte exporten att tömma våra magasin. Förlängda kärnkraftsstopp och en riktig vargavinter-inledning ledde till ett brutalt uppvaknande. Nu importerar vi el från bland annat Tyskland till priser långt över vad vi sålde för i somras. Och trots den stora importen börjar hotet om elbrist bli verklighet.
Hade vi sparat på vattnet i somras hade vi haft ett bättre läge nu, både Sverige och Norge. Men varför skulle vi göra det? Marknaden sade att vi kunde få bra betalt för elen söderöver i somras, alltså sålde vi ut vinterförrådet för en spottstyver. Och marknaden har alltid rätt, eller?
Nu får vi köpa tillbaka för dyra pengar, eftersom marknaden har rätt även denna gång.
Det finns en avgörande skillnad mellan Tysklands elsystem och vårat. I Tyskland är det kolkraftverk som står för produktionen. Där kan bränslet i princip aldrig ta slut. Blir det lite i lagren är det bara att ringa efter en ny båtlast kol.
I Norden är det vattenkraft i magasin som står för huvuddelen av produktionen. Där kan förråden ta slut på riktigt om man inte hushållar. Det finns ingen att ringa för att fylla på vattenmagasinen. Är det slut får man släcka lyset.
Därför, och just därför, ska vi inte exportera våra elreserver. Vi behöver dem bättre själva.

Däremot ligger spotpriset kvar på ungefär samma nivå.

Väderprognosen spår kallare väder även i södra Skandinavien den närmaste tiden, vilket höjer förbrukningen. Det väntas även mindre nederbörd, vilket gör att de redan låga magasinsnivåerna inte fylls på som väntat.

De höga kolpriserna beror på att kineserna hamstrar kol i större utsträckning än vanligt. Kallt väder i Kina har fått många att oroa sig för bränsletillgången och ökat efterfrågan och därmed priserna på kol på världsmarknaden.

Spotpriserna däremot ligger kvar på ungefär samma nivåer som förut. Där har snarare tillgången på el ökat i och med att reaktor 2 nu startat i helgen. Ytterligare två svenska reaktorer väntas starta i nu november, Oskarshamn 3 och Ringhals 1. När de startar blir produktionen i kärnkraften 90 procent av maximal produktion, och risken för elprischock minimeras enligt Svenska Kraftnäts beräkningar av försörjningsläget i vinter.

Andra bloggar om: Elprischock, kärnkraft, oskarshamn, Ringhals, svenska kraftnät

När felet upptäcktes kom man fram till att det egentligen handlade om 500 MW i underskott, som man nu tvingades köpa tillbaka på reglermarknaden. Efter att man meddelat marknaden detta återhämtade sig priserna snabbt.

När elbörsen Nord Pool Spot fick se att Statkraft försökte sälja så mycket produktion ringde man upp för att kontrollera om det verkligen var riktigt. Men Statkraft hävdade att uppgifterna var riktiga och ville inte ändra budet. Först när spotpriserna för torsdagen fastställts gick Statkraft ut med ett meddelande till marknaden där de berättade om sitt misstag.

Händelsen ska nu utredas av börsens disciplinenhet.

Fadäsen kan påverka Statkrafts och elbörsens trovärdighet. Prisbilden ska styra produktionen, och om priserna faller så kan ett eller flera kraftverk tas ur drift. Hade detta hänt mitt under en bristsituation så hade det kunna få allvarliga konsekvenser med akut elbrist om det inte upptäckts i tid.

Andra bloggar om: Elbörsen, spotpris, statkraft

Under vintern är det import från Danmark och Tyskland som räddat oss.
”Hade vi inte kunnat importera en hel del från framför allt Tyskland och Danmark, så hade vi troligen redan sett effektbrist i Sydsverige. Så som situationen var vid effekttopparna i januari och februari, skulle bortfall av de importmöjligheterna troligen orsakat akuta problem.” säger Kaj Forsberg.
Han framhåller att risken för tomma magasin innan vårfloden kommer är idag mycket begränsad. Det är dock fortfarande ett utsatt läge och fortsatt kall väderlek, problem med den svenska kärnkraften och utebliven import från Nederländerna till Norge kan förvärra situationen på nytt och driva upp priserna kraftigt på bara någon eller några terawatttimmars försämring.

Andra bloggar om: elbrist, vårflod

Det skriver Handelsbanken den 22 februari i sin presentation, och förväntar sig fortsatt höga elpriser.

Instrumentet BULL EL förändras i takt med elpriserna och har stigit från 50 kronor till 85 kronor sedan lanseringen i januari.

Klädsamt nog noterar Handelsbanken också att elpriset ”slår hårt på delar av den energiintensiva industrin och hushåll med rörliga elavtal.”

Man får räkna med att  spekulanterna gråter hela vägen till banken.

Länk till Handelsbanken.

Andra bloggar om: bull el, handelsbanken

Hennes exempel är egentligen järnvägen, en till av de avreglerade marknaderna som upphört att fungera. Men man kan lika gärna läsa det som elmarknaden, en till marknad som brakat ihop i vinter.
Här kommer ett långt citat. Byt ut järnväg mot elnät, SJ mot Vattenfall:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/tagkaoset-ar-bara-statens-fel_4355207.svd

Marie  Demkers text i kursivt, mina kommentar i vanlig text

När elproducenterna var för sig fattar ett affärsmässigt beslut att reparera flera kärnkraftverk samtidigt är hela elförsörjningen i Norden satt på spel.

Ansvaret för att ha skapat denna röra är statens, flera regeringar i rad har bidragit genom att låta bli att försöka förbättra situationen.

Elberoende ökar, både privat och i alla verksamheter. Inga större nya kraftverksbyggen har beslutats, besluten om elens infrastruktur  läggs ut på privata aktörer som förväntas finansiera detta själva.

Få beslut är så långsikta som elproduktion. När staten abdikerar från sin roll som garant för infrastruktur för elproduktion tapapr man legitimitet för välståndsutvecklingen och även i andra avseenden.

Istället för att lösa intressekonflikterna mellan elproducenter, elöverföring och elkonsumenter så skapar man en artificiell marknad, elbörsen.

Istället för att fatta beslut om vilken nivå på elförsörjningen vi behöver så överlämnar staten problemen till marknaden. Frågan om elpriser vill inte staten befatta sig med.

Andra bloggar om: Elbörsen, Elmarknad, marie demker

Cirka fem miljarder kronor. Så mycket mer har hittills de svenska elproducenterna tjänat på prisuppgången i vinter.

Det är en kombination av höjda spotpriser och långsiktigt höjda priser på längre avtal.

Spotpriserna märks direkt hos de hushåll och företag som har helt eller delvis rörliga avtal. Räknar man med 30 % av elförbrukningen under december-februari och en prishöjning på 20 öre kWh och att cirka 25% av produktionen på 150 TWh säljs på spotpris blir det cirka 2,25 miljarder kronor extra under vinterns prishöjningar.

Men det är inte där man tar in de stora pengarna. De längre avtalen har nu stigit drastiskt till följd av knappheten på elkraft. Inte lika mycket men cirka 10 öre/kWh har priserna på långsiktiga avtal stigit. Räknar man med att 75% av elproduktionen säljs på längre avtal och att prishöjningen slår igenom på 25% av hela elproduktionen, resten är avtal som tecknats tidigare eller senare, så medför det ökade inkomster på 2,8 miljarder kronor.

Sammanlagt blir det fem miljarder kronor, i en uppskattning om vad elproducenterna har tjänat totalt.

Men stillastående kärnkraftverk kostar ju också, i sämre inkomster.

Vattenfall uppger att en stillastående reaktor kostar 10 miljoner kronor om dagen i utebliven försäljning. Om i genomsnitt fyra reaktorer stått stilla i tre månader blir det uteblivna intäkter om 3,6 miljarder kronor. Totalt sett har alltså vintern gått med vinst på en och en halv miljard, även om vi räknar med de uteblivna intäkterna på kärnkraften.

Att det skulle vara resultatet av en infernalisk plan tror inte ens jag. Däremot är kärnkraftsstoppen resultatet av en oerhörd nonchalans inför risken för ett allvarligt sammanbrott i kraftförsörjningen.

Hade det gått att dela upp dessa långa reparationer på två kortare avbrott under två somrar?

Det hade båda sparat pengar åt ägarna, och konsumenterna.

Andra bloggar om: Elbörsen, Elmarknad, elpriser