Elprisbloggen

Att vanliga konsumenter får betala extra dyrt för sin el bara för att de inte gjort något aktivt val är en av många saker som är ruttna med elmarknaden. Kärt barn har många namn, tillsvidarepris, anvisningspris eller mer fantasifulla som Enkel eller Baspris. Elpriserna är ungefär 30 öre dyrare per kWh än vanliga priser och marginalen blir då runt 40 öre per kWh snarare än cirka 10 öre som är normalt.
Tillsvidarepriserna är en kassako för elbolagen, som gör enkla pengar på folk som inte kommit sig för att byta avtal, gamla, oförståndiga eller de med betalningsanmärkningar. Det finns en koppling till elnätbolaget, som skickar dessa extremt lönsamma kunder vidare till sitt elhandelsbolag i samma koncern. Ett tydligt exempel på hur man struntar i den åtskillnad mellan elnät och elhandel som elmarknaden kräver.
Inte nog med att tillsvidareavtalen är dyra, vissa elbolag försöker låsa in kunderna genom att införa tre månaders uppsägningstid, utan att kunden begärt det.
Nu har regeringen tröttnat och när man inte kunde göra något åt samägandet i kärnkraften eller oligopolet inom elproduktionen så försöker man med tillsvidareavtalen.
Energimarknadsinspektionen har fått i uppgift att utreda om det går att bli av med tillsvidareavtalen antingen frivilligt genom en branschöverenskommelse eller lagstiftningsvägen.
Det är inte första gången som man från politiskt håll försökt bli av med dyra tillsvidareavtal. Kjell Larsson, numer vd för elbolagens branschorganisation Svensk Energi, lade fram ett förslag om att nätbolagen skulle handla upp tillsvidareprisen i konkurrens på marknaden. Det blev aldrig verklighet och jag tror knappast att Kjell Larsson skulle driva ett sådant förslag igen från sin nuvarande position.
Återstår att se vad som blir av uppdraget. Det är illavarslande att just Energimarknadsinspektionen fått uppdraget. Den myndigheten har gjort sig känd för att i regleringssammanhang envist och hårdnackat försvara elbolagens rätt att överdebitera sina kunder.
Konsumentverket eller Finansinspektionen känns om ett bättre val om målsättningen verkligen var att förbättra villkoren för landets elkunder.
Vi får nu se vad som händer. Maud Olofssons framtid som energiminister är högst osäker nu när hon lämnar ordförandeposten i centerpartiet. Vem som än tar över får en svår fråga i knät. Många av elbolagen ägs av kommuner och levererar en stadig ström in i kommunernas kassa. Det kommer inte att ses med blida ögon från kommunalt håll att regeringen vill minska de lokala elbolagens lönsamhet.

Andra bloggar om: tillsvidarepris

Nu rusar elkunderna till elbolagen och vill binda sina avtal. Priserna har stigit efter en relativt regnig höst och oron stiger. Ska vi få se samma utveckling som förra vintern, med extrempriser vissa dagar och generellt högre priser när kylan väl sätter in?

Jag brukar vanligtvis rekommendera rörliga avtal. Men jag betonar också att den som vill veta i förväg vad det kostar bör binda sitt elavtal. Ta kostnaden och betala lite för mycket för att slippa risken att priserna drar iväg.

Efter att ha talat med folk i elbranschen så är jag dock övertygad om att elbolagen denna gång både har ögonen på sig och genuint vill hålla igång produktionen hela vintern. Man vill inte ha en upprepning av förra vinterns kaos på elmarknaden.
Så långt elbolagen. Vädret kan vi inte göra något åt. Blir det kallt så är risken för höga priser större, blir det en regnig höst och mild vinter som 2007 så blir det inga rekordpriser. Den här vintern.

Andra bloggar om: bundet elpris, elavtal, rörligt elpris

Det är inte kunder med rörligt avtal som drabbas hårdast av elprishöjningar i vinter. Kunder med tillsvidarepris får betala mycket mer, ofta utan en chans att byta bort sitt dåliga avtal.

Dyraste tillsvidarepriset på Elprisguiden ligger nu på 1 krona och 67 öre per kilowattimme för en lägenhetsförbrukare som gör av med 2000 kWh om året (inklusive moms). Det är bra mycket mer än än vad kunder med rörligt pris får betala även nu när priset står som högst.

Samma bolag erbjuder fasta avtal för cirka 1:20 kronor/kWh, ganska vanliga priser. Varför man lägger på totalt nästan en femtioöring mer på tillsvidarepriset är för mig en gåta. Så dåliga kunder kan de inte ha så att en fjärdedel av tillsvidarekunderna aldrig betalar sin elräkning. Det är troligare så att elbolaget ser en chans att tjäna lite extra pengar på en kundgrupp som inte förmår, vill eller kan flytta sitt elavtal. Vissa elbolag passar på att flytta över till tillsvidareavtal bara en betalning är sen, alltså långt innan det blir aktuellt med  inkasso och betalningsamärkningar.

Men det är inte alltid som tillsvidarepris är det sämsta alternativet. Några elbolag tar ett stort lokalt ansvar och förser bygden abbonenter med ett lågt tillsvidarepris, till exempel Jämtkraft. Andra har skippat tillsvidarepriset helt, som till exempel Karlshamns Energi.

Värst är de företag som låser in sina kunder i tillsvidarepris med upp till tre månaders uppsägningstid. Dit hör bland annat Bixia och Enkla Elbolaget/Ingetextra/Min el. Skäms!

Andra bloggar om: elpriser, prisjämförelse, tillsvidarepris

Sveriges mest lönsamma elhandelsbolag Energibolaget i Sverige upphör aldrig att förvåna. Nu har de lanserat ett nytt varumärke för att fånga in intet ont anande kunder.
Varumärket heter Min El och är naturligtvis en rip-off på storsatsande göteborgska Din El.
Men där Din El försöker ragga kunder med bra priser och vanliga villkor så gör Min El på ett helt annat sätt.
Man går ut med ett hyggligt prissatt ettårspris. Sen kommer det finstilta. När avtalet går ut så görs det automatiskt om till ett dyrare tillsvidareavtal med lång uppsägningstid.
Läs själva i villkoren:
1.16 Vid uppsägning som inte innefattar ett faktiskt leverantörsbyte övergår avtalet, om inte annat överenskommes, vid avtalstidens utgång till Löpande Baspris eller annan likvärdig avtalsform.
Och
2.3 Vid uppsägning: Om ingen uppsägning sker inom en (1) kalendermånad före avtalets utgång förlängs Avtalet till då gällande villkor och pris för Löpande Baspris eller annan likvärdig avtalsform.
Det verkar som om det inte hjälper att säga upp avtalet, oavsett uppsägning så övergår det till en annan, dyrare avtalsform. Sådana här villkor vill vi inte se på svensk elmarknad.

Andra bloggar om: elmarknaden, energibolaget, Min el

När elavtalet ska förlängas är det viktigt att se upp. En Hörby-bo skulle tvingas in i ett ”grönt rörligt elpris med bytesrätt” om det var så att han inte svarade på bolagets utskick om vilka avtal han hade att välja på.

Negativ avtalsbinding, tycket både han och konsumentverkets jurister enligt Skånska Dagbladet.

Men elbolaget, vars representanter först vägrade att uttala sig, ångrar egentligen ingenting.

”Någon form av avtal måste kunden ju ha, annars stängs elen av” säger Anders Lindgren, vd för försäljningen på Ringsjö Energi.

Men varför måste kunden ha ett så dyrt avtal, Anders Lindgren?

Andra bloggar om: elpriser, grönt elpris, Ringsjö energi

”Vi har sedan en tid tillbaka sett allt högre elpriser som ökat i stadig takt. När vi blickar framåt tenderar elpriserna att fortsätta öka ytterligare och i prisläget som råder nu är elavtal på längre sikt att rekommendera. Då vet du vad du betalar för en längre tid, vilket är en trygghet.”

Så stod det i ett säljbrev från ett av våra elhandelsföretag för en tid sedan. Just det här exemplet kom från Skekraft,  men liknande tongångar har hörts från andra bolag.

Ett bundet elavtal på ”längre sikt” kostade då cirka 1,30 öre per kWh inklusive skatt och moms. Nu säljs samma avtal för under kronan. Att komma ur det bunda avtalet kostar stora pengar i skadestånd.

Dessa avtal blev en mycket bra affär för elbolaget,  eftersom Skekraft har egen vattenkraftproduktion så kan man behålla större delen av vinsten själv. Ett vanligt elhandelsbolag som inte producerar el själv tjänar inte mer pengar på ökade elpriser. De köper in el för hela avtalets löptid redan när avtalet tecknas och tjänar pengar endast på mellanskillnaden.

Det är elproducenterna som skrattar hela vägen till banken.

Fotnot: Skekrafts styrelse har nyligen avgått mangrant efter att företagets affärer med etanolproduktion ifrågasatts. Pengarna har gått till sprit istället för att komma elkunderna till nytta.

Andra bloggar om: elavtal, elpriser, skekraft

Siffrorna för hur många som bytt elavtal visar att det är färre förra året än tidigare men en klar uppgång i slutet på året när priserna gick upp.

Tyvärr får man nästan säga för nu ett par månader efteråt är det billigt igen. Det är i och för sig en vanlig reaktion – priserna går upp – vad ska jag göra – tänk om de går upp mer – jag kanske ska binda mitt elavtal.
Den här gången var det inget vinnande koncept.
Och så fungerar elmarknaden. Snabba svängningar, ingen vet vart priset tar vägen, spekulation styr. Det är verkligen inte lätt att vara enkel konsument nu.
En ljuspunkt är dock att energifrågan och elpriserna äntligen börjar komma upp på en politisk dagordning. Jag kommer ihåg Maud Olofssons förnekande av problemen i början av regeringsperioden. Då ryckte hon bara på axlarna åt att elförbrukare och elbolagen hade helt olika uppfattning om vad som var ett rimligt elpris.
Nu verkar det som om en omtanke om både stora och små elkunder smyger sig in som en del i politiken, både som ett underlag till alliansens uppgörelsen om kärnkraftens fortlevande, och i Mona Sahlins utspel om minskad elexport.
Låt oss hoppas att elpriserna blir en viktig valfråga om två år. Låt inte politikerna komma undan!

Andra bloggar om: alliansen, byta elavtal, elexport, elpriser, mona sahlin

Det finns ett elbolag som hela tiden utmärker sig för vilseledande marknadsföring och dåliga kundvillkor.

Det är Energibolaget i Sverige, också känt under Ingetextra.se.

Nu senast har de ringt upp elkunder i Göteborgstrakten och utlovat elpriser tjugo öre under alla andra bolag, samt felaktigt hävdat att man måste byta elbolag när man fått ny elmätare.

Från Göteborgs-Posten:

 Lars, en läsare i Högsbo, fick sin elmätare utbytt en torsdag.

- Tre dagar efteråt, på söndagen, ringde en man från Energibolaget i
Sverige upp mig. Han sade att de hade varit hos mig och bytt elmätare
och påstod att hade man bytt mätare skulle man också byta
eldistributör. Han fortsatte med att berätta att de var fem öre
billigare per kilowatttimma än övriga bolag och att bytesmånaden skulle
vara gratis.

När Lars bad om att få ett brev med information hemskickat fick han
till svar att Energibolaget i Sverige håller sina låga priser genom att
ha låga kostnader och att de inte hade råd att skicka ett sådant brev
till honom.

Förutom detta sätter Energibolaget i system att inte skicka ut avtal förrän 14 dagar efter att avtalet tecknats, vilket försvårar konsumentens rätt att ångra sig enligt distansavtalslagen. Energibolaget kräver dessutom, som enda elbolag, skriftlig uppsägning tre månader innan avtalet löper ut, annars förlängs det. Man skickar visserligen ut ett brev med information inför att avtalet löper ut, men det brevet anländer för sent för att man ska hinna skicka in sin skriftliga uppsägning.

Självklart kan ett sådant bolag inte förekomma på en seriös hemsida som Elprisguiden.

[tags]energibolaget, ingetextra, elprisguiden[/tags]

Andra bloggar om: Elprisguiden, energibolaget, ingetextra

ust när man trodde att det skulle bli enklare att byta leverantör så sätter en av storbolagen en rejäl träpåk i hjulet. Eon hoppar av samarbetet runt energibolagens informationsväxel Emix, en gemensam satsning som skulle underlättat leverantörsbyten och minskat krångel och strul för elkunder och elbolag.

Sedan avregleringen har leverantörsbytena fungerat dåligt. Snart sagt allting har vari fel. Brister i datasystem, rutiner, hjälpsamhet och rent och skärt sabotage har förkrånglat tillvaron för elkunder som velat byta till en annan och bättre leverantör och för elbolag som lockat kunder med bättre villkor. Mer än en aktör har helt enkelt givit upp inför det massiva krångel som leverantörsbytena medfört.
I många år har man diskuterat ett gemensamt angreppssätt för att hantera bytena bättre. Ett nytt system, Emix, som skulle hantera alla byte och som skulle underlätta hantering och tekniska problem skulle sjösättas nästa år. Men nu har Eon, ett av Sveriges största elbolag, hoppat av och därmed riskerar hela projektet att gå i stå. Anledningen sägs vara att det är för dyrt, 5 kronor per kund och år.
Praktiskt för Eon, som nu slipper att tappa kunder till bolag med bättre erbjudanden, och dåligt för resten av elmarknaden, som nu får vänta på fungerande leverantörsbyten lång tid ännu.
[tags]leverantörsbyten, elnät, eon[/tags]

Andra bloggar om: elnät, Eon, leverantörsbyten

Elbolaget Godel meddelar att de ämnar dela ut 2,2 miljoner kronor till välgörande ändamål. Men det är ett dyrt sätt för kunderna att bedriva välgörenhet via elräkningen.

En lägenhetskund får betala närmare 500 kronor mer om året med billigaste rörliga elpris avtal jämfört med Godel. Det är 25 öre per kilowatttimme mer, 1.08 kr jämfört med 84 öre.

Hur mycket av de pengarna går till välgörenhet? Ja eftersom Godel omsätter 146 miljoner kronor så betyder det att de omsätter i runda slängar 250-300 miljoner kilowatttimmar. Utslaget på antal kilowattimmar blir det alltså ett knappt öre per kilowattimme, eller cirka en tjuga om året för kunden. Resten av pengarna, knappt 500 kr om året eller 24 öre/kWh försvinner på vägen.

Lika illa är det med storkunderna. Med 20 000 kWh/år i förbrukning kostar det cirka 870 kronor mera att anlita Godel som leverantör. 84 respektive 88 öre mer per kilowattimme. Den välgörenhet man får ut är då cirka 150-200 kronor.

Anledningen till att Godel levererar så dåligt är antagligen deras höga marknadsföringskostnader. Trots att Lasse Åberg donerat en gratis logga och att man fått massor av gratis publicitet så har det kostat att växa. Bolaget går numer med vinst, men det är ett mysterium att man lyckats driva ett elbolag med så höga priser och så lite lönsamhet.

Hittills har Godel fått in 11,5 miljoner kronor i startbidrag från generösa givare, och man har gett ut en halv miljon förra året samt planerar nu att ge ytterligare 2,2 miljoner. Kvar är alltså cira 9 miljoner kroor i donationer som hittills inte nått några hjälpbehövande. Med nuvarande utdelningstakt kommer det att dröja ytterligare fyra år innan donatorerna ursprungliga miljoner har nått de hjälpbehövande.

Till elprisguiden får jag ofta frågor om Godel, och min rekommendation är att välja ett billigare elbolag och ge av mellanskillnaden direkt till den välgörenhet man så önskar. Det är ett bra råd både för din ekonomi och för alla hjälpbehövande. Har man svårt att komma ihåg finns det möjlighet att dra en summa varje månad på autogiro.

Andra bloggar om: godel, Lasse Åberg, rörliga elpriser, välgörenhet