Elprisbloggen

Jämtkraft har lanserat ett nytt sätt att ta betalt för miljömärkt Bra miljöval-el. Med den nya debiteringen blir det riktigt, riktigt dyrt att välja miljömärkt el för småförbrukare. Resultatet är att Jämtkraft tjänar grova pengar på människors miljöengagemang och att man tvingas betala flera gånger mer för miljömärkt el än vad abbonnenter hos andra elbolag får betala.
Med den nya taxan får de som väljer miljömärkt el betala en krona per dag extra, upp till en förbrukning på 35000 kWh/år.
En lägenhetskund med en förbrukning på endast 2000 kWh/år får betala 365 kronor om året, lika mycket som storförbrukaren. Utslaget per kilowattimme blir det 1,75 öre för storförbrukaren och mer än tio gånger så mycket, 18,75 öre för småförbrukaren.
Det är en grov marginal för Jämtkraft, som i sin tur betalar Svenska Naturskyddsföreningen för certifieringen och en extrakostnad – milljömmärkt el är dyrare att köpa in. För ett vanligt elbolag är det en kostnad på cirka öret per kilowattimme. Men Jämtkraft tar utan vidare ut det tiodubbla. Skäms!

Andra bloggar om: bra miljöval, Jämtkraft, överpris

Det är alltid roligt att får rätt. Det är bara synd att det ska kosta så mycket.
Sveriges elkonsumenter har den bästa elen i världen ur klimatsynpunkt. Ändå får vi betala miljarder i onödan för utsläppsrätter som egentligen inte har med oss att göra.

Det här har jag predikat ett tag nu och därför är det extra roligt att även tunga namn som Minna Gillberg, EU-kommissionären Margot Wallströms rådgivare i miljöfrågor, nu tar bladet från munnen i Veckans Affärer och i SvD och talar klarspråk om vad utsläppsrätterna kostar.

”Det är EU-kommissionens skyldighet att titta på hur handeln och prissättningen går till. Hela idén med utsläppsrätter är ju att göra den smutsiga elen dyrare och skapa incitament att satsa på ren energi. Men att vi har klimatneutral el i Sverige kommer inte svenska företag och konsumenter till godo”, säger hon.

Jag kunde inte sagt det bättre själv.

Att utsläppsrätterna är hårdspekulerade och riskerar att bli nästa krisbransch är intet att förvåna sig över.

Andra bloggar om: elpriser, klimat, utsläppsrätter

Svenska elkonsumenter får betala en miljard extra till det statliga bolaget Svenska Kraftnät i år. Det beror på att en elöverföring till Norge är sönder och Svenska Kraftnät tjänar pengar på så kallade motköpsaffärer.

Bara i sommar har Svenska Kraftnät tjänat cirka 400 miljoner kronor på de prisskillnader som uppstår när överföringarna inte räcker till. Samtidigt har Svenska Kraftnät ansvaret för att överföringarna håller tillräcklig kapacitet. Men ju sämre förbindelser, desto mer tjänar Svenska Kraftnät på prisskillnaderna.
Man investerar i nya överföringar och bättre elnät, men investeringarna för förra året uppgick totalt till 596 miljoner kronor, vara bara en del gick till utlandsförbindelser. Svenska Kraftnät tjänar mer på att inte bygga ut utlandsförbindelserna med följande höga elpriser, än att investera bort hindren och därmed förbättra villkoren för elmarknaden och sänka elpriserna.
[tags] elpriser, svenska kraftnät, elnät [/tags]

Andra bloggar om: elnät, elpriser, svenska kraftnät

Hundratusentals svenska husägare har investerat i en värmepump för att minska sina uppvärmningskostnader, Men de har samtidigt byggt fast sig i ett elberoende som gör dem exponerade för både elpriser och räntehöjningar.

De som eldade med olja har sluppit oljeprishöjningar och kunnat räkna hem sin investering både med minskad energiåtgång och billigare energipris.

Att konvertera från vattenburen elvärme till värmepump är enligt kalkylerna en bra affär men nackdelarna är inte lika tydliga.

Den viktigaste nackdelen är att man bygger fast sig i ett fortsatt elberoende. Finns det alternativa bränslen att tillgå som pellets eller ved kan det vara bra att konvertera sig bort från elberoendet och till en helt annat bränsle.

Energiförbrukningen eftersom värmepumpen är mer effektiv än att använda elen direkt. Men förbrukningen är inte jämn över året. under de kallaste dagarna är behövet av extra värme som störst ch effektiviteten som sämst hos värmepumpen, speciellt en uteluftvärmepump. Man får helt enkelt betala dyrt för värmen de kallaste dagarna och betydligt mindre för värmen under resten av året.

Den andra nackdelen är att man exponerar sig för de svängningar som finns på räntemarknaden för den investering man gör. Tillsammans med den stora räntekostnad som ändå finns i huste verkar det inte vara så farligt, men räknar man det som en uppvärmingskostnad i stället för en kapitalkostnad så står det klart att en värmepump inte är en fribiljett från svängningar i uppvärmingskostnader.

[tags]värmepump, elpriser[/tags]

Andra bloggar om: elpriser, värmepump

En slopad övervakning av elnätprisern leder till att elkunderna får betala elnäten två gånger. En ny reglering ger nätföretagen chansen att höja priset med 40 miljarder och ta betalt en gång till för redan gjorda investeringar. Det skriver ekonomiprofessorerna Stefan Yard och Ted Lindblom i GP.

Ett nytt förslag till reglering av nätavgifter skulle göra ”…övervakningen av nätavgifter närmast tandlös och vi kan förvänta oss kraftiga höjningar. Enligt våra beräkningar skulle det ske en förmögenhetsöverföring från oss kunder till nätföretagens ägare på drygt 40 miljarder kronor” skriver professorerna.

Tekniskt sett är det en beräkning på gjorda investeringar som gör det möjligt att höja priserna utan att ha motsvarande utgifter.

”Våra beräkningar indikerar att ingångsvärdet kommer att överskattas ordentligt i förhållande till bokfört värde. I normalfallet överskattas kapitalkostnaden initialt med mer än 40 procent och med över 20 procent ännu efter tio år. Under lång tid kommer nätavgifter att inkludera kostnader som redan är täckta. Vi får betala för samma sak två gånger.”

Det är en mycket allvarlig kritik mot myndigheten Energimarknadsinspektionen som ska kontrollera elnätpriserna. Eftersom elnäten är ett monopol måste priserna regleras, men ansvariga myndigheter har stuckit huvudet i sanden och låtit elnätbolagen i stort sett höja avgifterna fritt. Eftersom myndigheten har den unika rollen att både utfärda föreskrifter och sköta tillsynen över sin egen verksamhet har detta kunnat fortgå.

Varför inte ha samma reglering som för vatten, att verksamheten inte får drivas med vinst?

För att kontrollera ditt eget elnätpris, använd Elprisguidens nätpristjänst här.

Andra bloggar om: Avgifter, elnät, energimarknadsinspektionen, prisjämförelse

3000 eller 9000 kronor för att vara ansluten till elnätet. Så mycket kan det variera för en elvärmd villa mellan Sveriges elnätbolag, beroende på var man bor. Elnätbolagen har monopol och kan höja priserna när de önskar.

I den fria elmarknaden kan vi bara välja elleverantör, inte nätbolag. Elnätbolagen har monopol på elledningarna där du bor och alla måste betala deras taxor. Och den kan skilja rejält. För en villa kan elnätet kosta allt mellan 3 000 och 10 000 kronor om året med samma förbrukning. Tre gånger så mycket, för i princip samma tjänst. Lika stor skillnad är det för mindre förbrukare och lägenhetstaxor.

Som en följd av det är bolagen lönsamma och de bästa företagen har en vinstmarginal före skatt på över 28 procent. Medeltalet är 13 procent, en hög siffra eftersom verksamheten saknar konkurrens och man inte behöver ta samma risker som företag på en fri marknad.

Elnätföretagen sätter sina taxor själva och taxorna granskas i efterhand av Energimarknadsinspektionen.

Från och med 2012 kommer taxorna istället att godkännas av Energimarknadsinspektionen innan de träder i kraft. Då kan taxorna öka ännu mer. Konkurrensverket har varnat för att den nya regleringen öppnar för stora höjningar.

Elnätsbolagen har haft stora kostnader de senaste åren. Efter stormarna har man tvingats rusta upp elnätet för att förhindra avbrott, och man håller dessutom på att installera nya elmätare med fjärravläsning. Det är stora investeringar, men elnätbolagen räknar med att tjäna in detta på minskat underhåll och enklare avläsning.

Elnätsbolagen har ansvaret för att mäta din elförbrukning och levererar de uppgifterna till ditt elhandelsbolag. Enligt ellagen ska avläsningen göras varje år och efter nästa år kommer avläsningen att göras varje månad.

Elnätsbolaget måste leverera el till alla. Därför får de också ta betalt för kostnaden för nya installationer. Hur mycket det får kosta är ofta föremål för tvister. Man kan överklaga en anslutningskostnad som man tycker är för hög till Energimarknadsinspektionen.

Elprisguiden har granskat elnätsföretagens taxor och listar elnätsavgifterna på

www. elprisguiden.se/elnat

där man kan räkna ut sin elnätkostnad i en interaktiv kalkyl.

Man kan själv påverka sin elnätkostnad genom att se till att man har rätt säkring och rätt tariff. Att ha för stor säkring kostar för mycket i fasta avgifter. Det går att säkra ner sig, eventuellt måste man installer en effektvakt som ser till att elslukande apparater inte kopplas på samtidigt och får huvudsäkringen att lösa ut. Många elbolag har flera olika tariffer som är anpassade för olika typer av förbrukare.

Andra bloggar om: elnät, elpriser

En ny reglering av hur mycket elnätbolagen får ta betalt är på väg. Enligt en utredning ska nätavgifterna godkännas av en myndighet i förväg istället för att nätföretagen sätter taxan själva. Många nätföretag har passat på att höja sina nätavgifter vid årsskiftet, i god tid innan den nya regleringen kommer att införas.

Bland de företag som höjt sina nätavgifter är de största nätägarna Vattenfall, Fortum och Eon, men även många mindre och medelstora nätföretag har höjt sina taxor från och med årsskiftet. Höjningarna ligger på cirka fem procent, vilket för en elvärmd villa betyder cirka 300 kronor mer om året och för en lägenhet cirka 150 kronor mer om året.
Genom åren har Sveriges elkunder sett flera olika försök att hålla kostnaderna nere för elnäten. I samband med att elmarknaden avreglerades gjorde många bolag en ekonomisk transaktion med sitt elnät, en transaktion som ledde till att man kunde ta ut en betydligt högre avgift för elnät än vad man tidigare gjort.
Den myndighet som skulle övervaka elnäten har producerat mycket papper men förvånansvärt lite resultat. Alla anmärkningar på förhöga taxor har fastnat i överklaganden, där elnätbolagen vunnit i de flesta fall och sluppit sänka taxorna.
Enligt ett EU-direktiv om elmarknaden måste prislistan för elnät godkännas av en myndighet. Sverige har haft ett undantag, men nu är EU:s tålamod slut och det ställs nu krav på att elnätpriserna ska övervakas hårdare.
Tänk vad det hade betytt för svenska elkonsumenter om priserna hade kontrollerats hårdare från början, istället för att man släppte priserna fria på en monopolmarknad!

Andra bloggar om: elnät, elpriser

Så är det dags igen för den årliga elprishöjningen våra politiker har beslutat om. Som om det inte räckte med de prishöjningar som marknaden själv levererar så kommer elpriserna att stiga med cirka 2,5 öre. Det beror på dyrare elskatt , dyrare elcertifikat och höjd skatt på kraftverk. Norrlänningarna kan istället glädja sig åt kraftigt minskad elskatt, hela 3 öre ned.

Höjningarna slår igenom lite olika beroende på vilka avtal man har. Elskatten höjs med 0,6 öre i en årlig indexupräkning. Den höjningen slår igenom direkt från årsskiftet oavsett vilket avtal man har, bundet eller rörligt. Men i norra Sverige blir det en rejäl rabatt, där sänks elskatten med hela tre öre. Gäller i de områden som sedan tidigare haft sänkt elskatt.
Elcertifikaten blir dyrare på grund av att kvotplikten höjs från 15,1 till 16.3 procent. Elbolagen ska alltså för din räkning köpa ännu fler elcertifikat än förra året. Höjningen beräknas kosta cirka 0,4 öre per kWh. Här slår höjningen olika beroende på vilken typ av avtal man har. De som har ett bundet avtal tecknat under 2007 ska ha elcertifikaten ingående i elpriset, och där ska det inte bli någon höjning utöver vad som finns i avtalet. De som har rörliga avtal, tillsvidarepris eller bundna avtal tecknade före 2007 kommer att få hela höjningen på elräkningen.
Slutligen höjs fastighetsskatten för vattenkraftverk och kärnkraftverk med cirka 1,5 miljarder kronor. Det blir cirka 1,5 öre per kWh utslaget på Sveriges elförbrukning. Den höjningen kommer att slå igenom i de priser som erbjuds på nya avtal och även på rörliga priser.
Totalt hamnar höjningen på cirka 2,5 öre per kWh inklusive moms.
På Elprisguiden redovisas de ändrade elskatterna redan nu. Det beror på att du jämför priser på kommande avtal och då blir det riktigare att visa vad du verkligen kommer att betala istället för en skattesats som snart blir inaktuell.
De andra höjningarna kommer in via elbörsen och bolagens uppgifter om elcertifikat.

Andra bloggar om: Elcertifikat, elmarknaden, elpriser, elskatt, kärnkraft, Skatter, vattenkraft

Fortum har tagit ut 253 miljoner kronor för mycket av sina nätkunder. Det anser Energimarknadsinspektionen som jämfört Fortums kostnader med en modell för vad ett nätföretag borde ta betalt.

Men det är långt till att pengarna verkligen kommer tillbaka till nätkunderna. Först ska beslutet vandra några år genom domstolarna, länsrätten och kammarrätten. Där finns redan travar med liknande ärenden som långsamt mals genom rättvisans kvarnar. Om domstolarna håller med energimarknadsinspektionen kan det bli tal om återbetalning och att framtida taxor sätts ned. Men hur ska man hitta alla enskilda abonnenter? Ska man ge dem en kontant utbetalning eller en rabatt på framtida nätabonnemang?
Bakgrunden är att elbranschen, med Svensk Energi i spetsen, och energimarknadsinspektionen är djupt oense om hur mycket det ska kosta att leda fram el till konsumenterna. Det finns en modell, den så kallade nätnyttomodellen, som ska användas för att teoretiskt räkna fram vad elnätet borde kosta. Men det blir alltid för lite för något elbolag. Antingen är det för långt och dyrt att dra ledningar på landsbygden, eller för dyrt att gräva ner ledningarna under gatorna i staden. Så inget elbolag blir riktigt nöjt, även om det säkert finns några som inte lider av att jämföra sina taxor mot nätnyttomodellens.
Varför blir det såhär? En förklaring är den speciella reglering av nätpriserna som Sverige är ensamt om i Europa. Elbolagen får sätta vilka priser de vill, och först i efterhand kommer myndigheten och har synpunkter. I andra länder är det tvärtom. Där får elbolagen lämna in förslag till nya nätavgifter som granskas av myndigheten i förväg. Sverige har ett undantag, och det undantaget är nu upp till bevis. Klarar elbolagen och energimarknadsinspektionen av att hitta en fungerande modell som ger rimliga priser, eller ska allting överklagas och ändras i åratal efteråt? Lyckas man inte så kan vi tvingas till att införa en förhandsreglering på samma sätt som i resten av Europa. Vem som tjänar på det är svårt att säga på förhand, men vi skulle i alla fall slippa åratals av rättsprocesser innan vi vet hur stor elräkningen kommer att bli.

Andra bloggar om: elnät, energimarknadsinspektionen, fortum, nättariffer

Ju mindre el du förbrukar, desto mer får du betala för varje kilowattimme. Så ser verkligheten ut för alla som försöker spara el och minska sin förbrukning. Fasta avgifter på elhandel och eldistribution gör att det kostar rejält redan innan man hunnit trycka på knappen.

Ett exempel hittar du hos signaturen ”Lunken” på hans blogg.
Lunken skriver att hans totala elpris inklusive eldistribution nu är uppe i 1,80 kr/kwh. Och detta efter att han minskat sin energiförbrukning till 1150 kWh/år efter att ha köpt ny kyl och frys och bytt till lågenergilampor.
”Idag står mitt abbonemang för 43 % av min elförbrukning…Elproduktionen står för 14 %. Helt otroligt.” skriver Lunken.
”Detta ger inte mig någon större sporre att minska min förbrukning ekonomiskt sett” fortsätter han.

Läs mer på Lunkens blogg.

Andra bloggar om: elbolag, elnät, elpriser