Elprisbloggen

Det kom ett brev som jag gärna vidarebefordrar. Visserligen står vindkraftverken upp till rotornaven i subventioner, men ska man subventionera så ska man och inte ta tillbaka med andra handen. Eller är det storbolagen som sprungit på departementet för att rädda sitt producentmonopol inom elkraften:

Upprop till Maud Olofsson: Rädda den andelsägda vindkraften! 

Näringsminister Maud Olofsson bör snarast agera för att rädda den andelsägda vindkraften som hotas av en ny skatt.

Svensk Vindkraftförening, Svensk Vindenergi, Energimyndigheten, Naturskyddsföreningen och ett antal större energibolag har konstaterat att vindkraftkooperativen är mycket viktiga för vindkraftsutbyggnaden.

Skriv under vårt upprop för att rädda den andelsägda vindkraften på www.vindandelar.nu

Bakom uppropet står:
Dala Vindkraft Ekonomisk Förening
Vindkraft Gässlingen Ekonomisk Förening
Kalmarsund Vind Ekonomisk Förening
Kvarkenvinden 1 Ekonomisk Förening
Kyrkvinden Ekonomisk Förening
Ljusterö Vind Ekonomisk Förening
O2 El Ekonomisk Förening
Slätten Vind Ekonomisk Förening
Storuman Vind Ekonomisk Förening
Sveriges Vindkraftkooperativ Ekonomisk Förening, SVEF
Vallerstad Vind Ekonomisk Förening

Med vänlig hälsning
Uppropet för den andelsägda vindkraften

Andra bloggar om: Skatter, Vindkraft, vindkraftandelar

De som skaffat sig ett billigare elpris genom att köpa vindkraftandelar riskerar att få dyrare el. Enligt ett förslag ska de skatta för mellanskillnaden mellan ett vanligt elpris och den billigare el som vinkraftkooperativet tillhandahåller åt sina medlemmar. För en vanlig vindkraftförening med ett pris på 17 öre kWh för medlemmarna kommer skatteffekten att höja priset till cirka 30 öre. Det är en kraftig höjning men fortfarande billigare än elpriser på den vanliga elmarknaden.

Hur kan det bli så här? Vindkraftkooperativet tjänar pengar genom att sälja el och elcertifikat som inte förbrukas av medlemmarna på marknaden. Därmed kan man säga att det är en slags affärsverksamhet. Eftersom det är i form av en ekonomisk förening så får den inte gå med vinst, utan man tar ut överskottet genom lägre elpriser till medlemmarna. Och eftersom det är en affärsverksamhet så ska medlemmarna beskattas genom att skatta för mellanskillnaden mellan det billigare elpriset och vad det annars skulle kostat. Beskattningen sker i inkomstslaget kapital med 30 %.
Ur skattesynpunkt är det ett oklanderligt resonemang. Ett skattesystem ska vara transparent, alltså att en vinst ska beskattas lika oavsett hur man tar ut den. En liknande regel finns för bostadsrätter, där medlemmar i så kallade oäkta föreningar, alltså sådana som har relativt stora inkomster från lokaluthyrning och därmed har låg eller i vissa fall ingen månadsavgift, ska skatta för mellanskillnaden till en normal avgift.
Det finns ett stort undantag för vanliga bostadsrätter, där sidoinkomsterna för föreningen är begränsad. Då behöver man inte skatta för att man har lägre avgift än vad en hyreslägenhet kostar.
Hittills har vindkraftkooperativ haft ett liknande skatteundantag. Frågan är om man inte skulle fortsätta att göra det undantaget, åtminstone för vindkraftkooperativ som inte får alltför stor andel av intäkterna från elmarknaden.
Ett annat argument är att vindkraftkooperativet medför en snabbare utbyggnad av vindkraft än annars, och dessutom medför att vanlig människor kan skaffa sig en bättre position på elmarknaden och – visserligen i liten skala – bryta upp det faktiska monopol på förbrukning av el som finns i Sverige.

Andra bloggar om: elpriser, Vindkraft, vindkraftandelar

Att gå över till vindkraft är ett sätt att få billigare el och samtidigt göra en insats för miljön. Eller så är det ett sätt för en vanlig elkund att kapa åt sig en del av de miljardsubventioner som annars stannar hos elbolagen.

Det är goda tiden för de bolag som lever på att sälja vindkraft. Efterfrågan är stor och det finns fler köpar än vad det finns säljare av kraftverk. Vanliga elkunder ställer sig i kö för att köpa andelar i vindkraftverk och därmed få ta del av de subventioner som bara elbolagen får annars.

En vindkraft andel kostar 5-6000 kronor att köpa och då ingår leverans av 1000 kWh el om året till ett självkostnadspris, som kan variera mellan 13 och 24 öre hos de andelsföretag som finns att välja på idag. Till det får man lägga elskatt, moms och elcertifikat som vanligt och då hamnar priset på mellan 55 och 66 öre. Rätt billigt får man säga, när dagens elpriser för längre avtal ligger runt 1 krona och uppåt.

Till detta kommer sedan nackdelarna. Man kan inte köpa mer andelar än vad man själv förbrukar, alltså blir det en restpost av förbrukning som man måste köpa in till ordinarie pris. och då får man inte välja själv utan är tvungen att köpa från det bolag som också driver vindkraftverken, men nu till ordinarie pris. Dessutom tillkommer fast avgift som inte är billig.

Själva investeringen har också ett pris, och man brukar räkna med kostnaden för alternativ användning, alltså den bankränta man skulle fått om man satte in pengarna på banken.

För en villaägare med förbrukning på 23 000 kWh ser kalkylen ut så här:

Billigare jämfört med dagens elpriser, men ingen dramatisk skillnad.

Det finns risker med detta också. Det elpris man får betala för andels-elen beror på vilka kostnader som vindkraftverket har. Underhållskostnaderna för vindkraft har stigit kraftigt, och förra året höjde Falkenberg Energi priset på grund av just ökade underhållskostnader. Frågan är om O2 långsiktigt kan hålla ett pris på 13 öre på sin andelsel eller om man blir tvungen att höja längre fram.

Vill man inte köpa andelar går det bra att köpa vindkraft direkt av ett elbolag som har den produkten. Då slipper man betala insats och kan byta när man vill. Men då får man betala ett helt annat pris för elen.

Andra bloggar om: falkenberg energi, o2, vindkraftandelar