Elprisbloggen

Svenska Kraftnät försöker nu rädda sig från kritiken om de höga elområdespriserna. Man ska försöka bygga bort flaskhalsarna, säger man till ekot. Skåningarna vill ha kompensation för dessa dyra elpriser.

Men att bygga ut överföringar inom Sverige hjälper inte mot höga elpriser i syd. Innan Sverige delades upp i elområden så kunde vi begränsa exporten söderut med hänvisning till att vi skulle hålla ett gemensamt elpris i prisområde Sverige.
Nu är den möjligheten stängd. Vi kan bara strypa exporten till Danmark om det riskerar att bli elbrist i elområde 4, och då snackar vi spotpriser upp emot taket på 20 €/MWh ( 18:50 kronor /kWh).

Med Öresundskablarna, Polenkabeln och Tysklandskabeln öppna för fullt spjäll söderut från elområden 4 så hjälper det inte hur mycket vi fyller på norrifrån. Allt vi fyller på rinner ut igen och marknadsmässigt så påverkar det elpriset på marginalen så att elområde 4 blir dyrare än elområde 3.
Eftersom vi exporterar både till östra Danmark, Tyskland och Polen, tre elmarknader med kolbaserad produktion på marginalen, är det de kolbaserade priserna som styr priset i elområde 4. Cirka 60 öre /kWh i höglastttid, under låglast så hamnar man på kraftvärmepriser på runt 40 öre/kWh.

Om det blåser i Danmark då?
Det hjälper inte heller i elområde 4. Den danska vindkraften är koncentrerad till västra Danmark, som är ett eget elområde med svag koppling till västra Danmark och som har kabel till Sveriges elområde 3. Blir det prispress i västra Danmark spiller det endast i liten utsträckning över på östra Danmark. Sverige kan importera därifrån, men kapaciteten är begränsad och importen hamnar i elområde 3 och går därmed ”värdshus förbi”. Eftersom elområde 3 i Sverige är betydligt större än elområde västra Danmark och kapaciteten är begränsad så har vindkraften i Danmark endast en ytterst marginell inverkan på elpriset i Sverige.

Andra bloggar om: danmark, elområden, elpriser, svenska kraftnät, Vindkraft

Elpriserna kommer att variera mer på elbörsen framöver. Med ett stort utbud av vindkraft så kommer priserna att drivas ner tillfälligt i blåsigt väder, istället för att ligga på en mer konstant nivå.
Det förutspår elmäklaren Markedskraft i en långtidsprognos.
” Det betyder att kolkraften inte blir prissättande i samma utsträckning som den varit de senaste tjugo åren. Den tiden är förbi när kol sätter priset på 70-80 procent av timmarna. Vi får allt fler timmar då det blåser upp och priserna kollapsar under rörlig kostnad för kol. Det gör att även genomsnittspriset blir lägre än rörlig kostnad för kolkondens”, säger Olav Botnen vid Markedskraft till nyhetsbrevet Kraft-Affärer.

Orsaken till det stora elöverskottet är det politiskt tvingande beslutet att bygga över 26 TWh förnybar el i Sverige och Norge inom ramen för elcertifikatsystemet. Till det kommer liknande politiska mål att bygga ca 5 TWh vindkraft och 5-6 TWh biokraft i Finland liksom ca 5 TWh vindkraft i Danmark.

För att ta hand om denna produktion så planerar man att bygga flera nya överföringsledningar mellan Norden och kontinenten.

Men all utbyggnad av olönsam vindkraft måste subventioneras, och då är det ändå elkunderna som får betala. I Sverige går betalningen via elcertifikatssystemet som lägger på cirka 4-5 öre på elpriset före skatt. Det är cirka 10 % fördyring.
De varierande elpriserna som utlovas i rapporten kommer inte när de som bäst behövs. De uppträder framför allt under blåsiga sommarnätter och helger, när elförbrukningen är som lägst och produktionen i vindkraftverk är som störst.
Mitt i vintern, när elbehovet är som störst, är risken för kraftiga prisfall på grund av vindkraften minimal.

Andra bloggar om: markedskraft, Vindkraft

Idag den 14 april godkände EU-kommissionen uppdelningen av Sverige i prisområden för elmarknaden.
Från november nästa år 2011 kommer vi därför att ha fyra elpriser istället för ett. Goda tider för mig som jämför elpriser, men hopplöst krångligt och dyrt för elkunden.
Men det får också följder för de som nu tecknar bundna avtal. Allt fler elbolag reserverar sig för möjligheten att höja priset efter november 2011 om det skulle visa sig att prisområdena gör elen dyrare. Därför kan du inte lita på ditt elpris.
Hur mycket dyrare kan ditt bunda elpris bli?
Enligt en analys från Oberoende Elhandlare kan prisökningen bli cirka 5 öre i södra Sverige och mindre eller inget i norr.
Rörligt pris kommer på liknande sätt att kosta olika beroende på var man bor.
Bakgrunden är att Danmark vill att Sverige ska försörja Köpenhamn med el när det är hög konsumption. Tidigare har gränsen gått i Öresund och vi har kunnat behålla svensk el för oss.
Nu har Danmark dels tvingat oss att lägga ner Barsebäck, dels vill de att Sverige ska täcka upp för deras misslyckade energipolitik som gör att danskarna betalar de högsta elpriserna till kund i Norden. Vad sägs om 5.800 svenska kronor totalt för el och nät för en lägenhetskund i Köpenhamn? Stockholmaren betalar ”bara” 3600 kronor inklusive nät för sin förbrukning.
En villa med elvärme kostar i Danmark cirka 50 000 svenska kronor inklusive nät medan svensken slipper undan med cirka 26 000 kronor.
Det kostar att vara världsledande på vindkraft. Och nu får vi chansen att vara med och betala Danmarks experiment.

Andra bloggar om: barsebäck, danmark, elpriser, Vindkraft

Så kom den till slut, en välregisserad ursäkt från kärnkraftsbolagen för att de svikit sitt uppdrag att leverera el när den som bäst behövs.

Det är en märkbar tillnyktring från när Svenska Kraftnät Mikael Odenberg hånade elkunderna .

Men det är inte nog. Uppvisningen är bara spel för gallerierna. Inget ändras i sak, ingen myndighet får ansvar att övervaka Sveriges energiförsörjning, inga kraftverksägare tvingas redovisa sina driftstopp på förhand.

När ljuset från kamerorna slocknat är det bara att börja räkna pengarna. 5 miljarder kronor i extra intäkter, där både kunder med rörligt avtal och de med fast avtal får vara med och betala. Inte fy skam.

Nu passar också Maud Olofsson att strö salt i såren genom att plocka in mer pengar från elkunderna till stöd åt vindkraft. Det tredje benet i energiförsörjningen som det kallas. Men det är ett ben som vi aldrig kan stödja på. När det var som kallast i vintras så stod vindkraftverken stilla. Någon försörjningstrygghet kan vi aldrig få den vägen.

Andra bloggar om: Elmarknad, elpriser, svenska kraftnät, Vindkraft

Det kom ett brev som jag gärna vidarebefordrar. Visserligen står vindkraftverken upp till rotornaven i subventioner, men ska man subventionera så ska man och inte ta tillbaka med andra handen. Eller är det storbolagen som sprungit på departementet för att rädda sitt producentmonopol inom elkraften:

Upprop till Maud Olofsson: Rädda den andelsägda vindkraften! 

Näringsminister Maud Olofsson bör snarast agera för att rädda den andelsägda vindkraften som hotas av en ny skatt.

Svensk Vindkraftförening, Svensk Vindenergi, Energimyndigheten, Naturskyddsföreningen och ett antal större energibolag har konstaterat att vindkraftkooperativen är mycket viktiga för vindkraftsutbyggnaden.

Skriv under vårt upprop för att rädda den andelsägda vindkraften på www.vindandelar.nu

Bakom uppropet står:
Dala Vindkraft Ekonomisk Förening
Vindkraft Gässlingen Ekonomisk Förening
Kalmarsund Vind Ekonomisk Förening
Kvarkenvinden 1 Ekonomisk Förening
Kyrkvinden Ekonomisk Förening
Ljusterö Vind Ekonomisk Förening
O2 El Ekonomisk Förening
Slätten Vind Ekonomisk Förening
Storuman Vind Ekonomisk Förening
Sveriges Vindkraftkooperativ Ekonomisk Förening, SVEF
Vallerstad Vind Ekonomisk Förening

Med vänlig hälsning
Uppropet för den andelsägda vindkraften

Andra bloggar om: Skatter, Vindkraft, vindkraftandelar

De som skaffat sig ett billigare elpris genom att köpa vindkraftandelar riskerar att få dyrare el. Enligt ett förslag ska de skatta för mellanskillnaden mellan ett vanligt elpris och den billigare el som vinkraftkooperativet tillhandahåller åt sina medlemmar. För en vanlig vindkraftförening med ett pris på 17 öre kWh för medlemmarna kommer skatteffekten att höja priset till cirka 30 öre. Det är en kraftig höjning men fortfarande billigare än elpriser på den vanliga elmarknaden.

Hur kan det bli så här? Vindkraftkooperativet tjänar pengar genom att sälja el och elcertifikat som inte förbrukas av medlemmarna på marknaden. Därmed kan man säga att det är en slags affärsverksamhet. Eftersom det är i form av en ekonomisk förening så får den inte gå med vinst, utan man tar ut överskottet genom lägre elpriser till medlemmarna. Och eftersom det är en affärsverksamhet så ska medlemmarna beskattas genom att skatta för mellanskillnaden mellan det billigare elpriset och vad det annars skulle kostat. Beskattningen sker i inkomstslaget kapital med 30 %.
Ur skattesynpunkt är det ett oklanderligt resonemang. Ett skattesystem ska vara transparent, alltså att en vinst ska beskattas lika oavsett hur man tar ut den. En liknande regel finns för bostadsrätter, där medlemmar i så kallade oäkta föreningar, alltså sådana som har relativt stora inkomster från lokaluthyrning och därmed har låg eller i vissa fall ingen månadsavgift, ska skatta för mellanskillnaden till en normal avgift.
Det finns ett stort undantag för vanliga bostadsrätter, där sidoinkomsterna för föreningen är begränsad. Då behöver man inte skatta för att man har lägre avgift än vad en hyreslägenhet kostar.
Hittills har vindkraftkooperativ haft ett liknande skatteundantag. Frågan är om man inte skulle fortsätta att göra det undantaget, åtminstone för vindkraftkooperativ som inte får alltför stor andel av intäkterna från elmarknaden.
Ett annat argument är att vindkraftkooperativet medför en snabbare utbyggnad av vindkraft än annars, och dessutom medför att vanlig människor kan skaffa sig en bättre position på elmarknaden och – visserligen i liten skala – bryta upp det faktiska monopol på förbrukning av el som finns i Sverige.

Andra bloggar om: elpriser, Vindkraft, vindkraftandelar

De svenska elproducenterna kan ta vilka priser som helst. De fyra stora producenterna Eon, Statkraft, Fortum och Vattenfall kontrollerar 85% av elmarknaden. De äger all kärnkraft och det mesta av vattenkraften. Genom korsvisa äganden sitter de i kärnkraftverkens styrelserum och har möjlighet att styra produktion och tillgång på elkraft utan insyn från marknaden.

Vinsterna i ett sådant system är enorma.
Det är den dyraste kilowattimmen som sätter priset för all elproduktion vilket är korkat för oss konsumenter, men en lycka för elproducenternas kassakistor.
97% av all el som produceras kommer från vattenkraft, kärnkraft, vind, biobränsle och värmekraft. Endast 3% kommer från fossila bränslen (t.ex. kol och olja).
Ändå är det priset för kolkraft som sätter marginalpriset på elbörsen.
Elproducenterna producerar vattenkraft och kärnkraft för 10-20 öre kilowatttimmen i totalpris, men sätter priset utifrån de 3% fossila bränslen som produceras för ca 40-60 öre/kWh. Det innebär att 97% av all el som produceras i Sveriges säljs till ett överpris.
Den genomsnittliga extra vinsten blir mellan 20 och 30 öre per kWh. En normal vinstmarginal borde istället ligga på 1,5-2 öre/kWh (7% på omsättning, alla kostnader betalda).

Det här vore acceptabelt om de höga vinsterna återinvesterades i elproduktion, som ökar utbudet och pressar priserna.
Men det sker inte. Hårda regler för nyetablering, tillsammans med statlig styrning av energiinvesteringar och elbolagens ovilja att ta en investering som skulle sänka deras vinster gör att det inte händer.
I Finland byggs en ny kärnreaktor. Men där är det förbrukare i form av energikrävande basindustri som går in för att säkra sin leverans av billig el som står för stora delar av investeringen.

Nu ropar många på en skatt som i någon mån skulle minska bolagens övervinster. Men det skulle leda till ännu högre priser, eftersom elbolagen har obegränsade möjligheter att vältra kostnaden vidare till konsumenten.
Bättre då att generellt subventionera ny produktion, inte bara i vindkraft och kraftvärme, utan i – håll i er – kärnkraft, som till skillnad från vindkraften har möjligheten att göra skillnad på elmarknaden.

Till de som inte gillar kärnkraft säger jag då: varsågod och gör ditt val. Köp grön el, vindkraftsandelar eller vattenkraft. Vi har ett fritt val som konsumenter, och det valet ska vi använda till att göra vår konsumentmakt hörd.

Andra bloggar om: elpriser, kärnkraft, konsumentmakt, övervinster, Vindkraft