Elbolagen och speciellt elproducenterna tjänar väldigt bra, ett faktum som irriterar deras kunder.
Att bolagen som helhet tjänar bra är en sak, som det framgår i E24:s artikel.
Pengarna kommer från elproduktionen, där vinstmarginalerna ligger runt 60 % på omsättningen.
Här är siffror för Fortum Generation AB, som står för elproduktionen i bolaget:
|
BOKSLUT & NYCKELTAL
|
2009-12 |
2008-12 |
2007-12 |
|
|
Antal anställda |
154 |
142 |
137 |
|
|
Omsättning (TKR) |
12 382 830 |
13 156 987 |
9 944 852 |
|
|
Res. e. finansnetto (TKR) |
6 957 904 |
6 373 433 |
4 679 177 |
|
|
Årets resultat (TKR) |
4 788 607 |
4 654 263 |
3 438 928 |
|
|
Summa tillgångar (TKR) |
31 434 178 |
31 023 649 |
29 520 558 |
|
|
|
|
Vinstmarginal |
60,69 % |
55,79 % |
53,50 % |
|
Eon Vattenkraft AB:
|
BOKSLUT & NYCKELTAL
|
2009-12 |
2008-12 |
2007-12 |
|
|
Antal anställda |
122 |
130 |
117 |
|
|
Omsättning (TKR) |
2 470 916 |
4 264 476 |
4 093 910 |
|
|
Res. e. finansnetto (TKR) |
1 207 974 |
12 024 887 |
2 491 183 |
|
|
Årets resultat (TKR) |
880 686 |
11 615 364 |
2 896 514 |
|
|
Summa tillgångar (TKR) |
20 785 612 |
34 994 671 |
25 056 690 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vinstmarginal |
66,59 % |
45,38 % |
70,68 % |
Vattenfall har tidigare haft elproduktionen liggande inne i koncernen, vilket gör att det inte går att utläsa vinstmarginalen för just elproduktionen.
För kärnkraftföretagen gäller att de säljer kraften vidare till självkostnadspris till sina ägare. Vinsten på skillnaden mellan produktionskostnad och marknadspris hamnar då hos ägarna istället för i produktionsbolaget.
Andra bloggar om: Eon, fortum, övervinster, Vattenfall, vattenkraft, vinst
Ett medelpris* på 54,25 öre för 2010 gör året till det dyraste elåret i mannaminne (med eventuellt undantag för elkraftens början, när den var relativt sett dyrare än idag).
Så här har elpriset stigit sedan avregleringen:
| År |
Spotpris öre/kWh |
| 2010 |
54,2 |
| 2009 |
39,2 |
| 2008 |
49,1 |
| 2007 |
28,0 |
| 2006 |
44,5 |
| 2005 |
27,6 |
| 2004 |
25,6 |
| 2003 |
33,2 |
| 2002 |
25,2 |
| 2001 |
21,1 |
| 2000 |
12,0 |
| 1999 |
11,9 |
| 1998 |
12,0 |
| 1997 |
14,3 |
| 1996 |
26,0 |
Hur kunde det bli så? Det är samma kraftverk, samma förbrukare, samma väder (nåja) år från år.
Är det så att vi har höjt vår förbrukning så att vi håller på att slå i taket? Ja, lite mer förbrukar vi, men inte tillräckligt för att förklara allt.
Är det elproduktionen som plötsligt blivit dyrare? Ja, olja och kol har blivit betydligt dyrare genom åren, men vattnet är fortfarande gratis när det regnar från himlen.
Är det elproducenterna som lärt sig hantera börsen på ett sätt som gör att de har kontroll över prisbildningen? Döm själva.
*Spotpris är ett ovägt medelpris för prisområde Sverige på elbörsen NordPool på årsbas.
Andra bloggar om: fördyring, kärnkraft, nord pool, spekulation, vattenkraft
28 mars är det den så kallade Earth hour och då är det tänkt att man ska släcka onödigt ljus en timme för att spara el och visa sitt engagemang för jordens miljöproblem.
Förra året släckte kungen fasadbelysningen och det blev ett visst liv. Men så värst många som verkligen släckte var det inte, åtminstone inte om man skulle tro elförbrukningssiffrorna från Svenska Kraftnät. Det gick till och med åt mer el.
Sen kan det finnas olika anledningar till att släcka.
Man kan spara några ören på sin elräkning, det är alltid något, och det är ett bra sätt att minska sin elräkning, förut att hitta bättre priser och villkor på Elprisguiden då.
Är det koldioxid man är orolig för, kan man lika gärna låta elbelysningen vara på. Svensk elproduktion är nästan helt koldioxidfri, bestående av vattenkraft och kärnkraft.
I så fall är det troligen bättre att dra ner på fjärrvärmen, som i många svenska kommuner eldas med mer eller mindre fossila bränslen, som kol, torv och odefinierbart avfall.
Ett bra sätt att minska sin koldioxidbörda är att gå över till elvärme, antingen direkt eller med förstärkare i form av berg- eller luftvärmepump.
En sådan miljöinvestering håller hela året, och inte bara en enda timme.
Andra bloggar om: earth hour, elförbrukning, kärnkraft, koldioxid, spara el, vattenkraft
Så är det dags igen för den årliga elprishöjningen våra politiker har beslutat om. Som om det inte räckte med de prishöjningar som marknaden själv levererar så kommer elpriserna att stiga med cirka 2,5 öre. Det beror på dyrare elskatt , dyrare elcertifikat och höjd skatt på kraftverk. Norrlänningarna kan istället glädja sig åt kraftigt minskad elskatt, hela 3 öre ned.
Höjningarna slår igenom lite olika beroende på vilka avtal man har. Elskatten höjs med 0,6 öre i en årlig indexupräkning. Den höjningen slår igenom direkt från årsskiftet oavsett vilket avtal man har, bundet eller rörligt. Men i norra Sverige blir det en rejäl rabatt, där sänks elskatten med hela tre öre. Gäller i de områden som sedan tidigare haft sänkt elskatt.
Elcertifikaten blir dyrare på grund av att kvotplikten höjs från 15,1 till 16.3 procent. Elbolagen ska alltså för din räkning köpa ännu fler elcertifikat än förra året. Höjningen beräknas kosta cirka 0,4 öre per kWh. Här slår höjningen olika beroende på vilken typ av avtal man har. De som har ett bundet avtal tecknat under 2007 ska ha elcertifikaten ingående i elpriset, och där ska det inte bli någon höjning utöver vad som finns i avtalet. De som har rörliga avtal, tillsvidarepris eller bundna avtal tecknade före 2007 kommer att få hela höjningen på elräkningen.
Slutligen höjs fastighetsskatten för vattenkraftverk och kärnkraftverk med cirka 1,5 miljarder kronor. Det blir cirka 1,5 öre per kWh utslaget på Sveriges elförbrukning. Den höjningen kommer att slå igenom i de priser som erbjuds på nya avtal och även på rörliga priser.
Totalt hamnar höjningen på cirka 2,5 öre per kWh inklusive moms.
På Elprisguiden redovisas de ändrade elskatterna redan nu. Det beror på att du jämför priser på kommande avtal och då blir det riktigare att visa vad du verkligen kommer att betala istället för en skattesats som snart blir inaktuell.
De andra höjningarna kommer in via elbörsen och bolagens uppgifter om elcertifikat.
Andra bloggar om: Elcertifikat, elmarknaden, elpriser, elskatt, kärnkraft, Skatter, vattenkraft