Elprisbloggen

Elbranschen ville ge en nyanserad bild av sig själva härförleden. Det hade varit för mycket snack om manipulerade Kalle Anka-börser, reaktorer som står stilla och annat som kunde undergräva medborgarnas förtroende för elmarknaden.

Med hjälp av börshajen Mats Qviberg, Lars Joelsson, chef för Vattenfalls produktionsledning, och Niclas Damsgaard, elexpert på Econ Pöyry skulle här minnsann bevisas att elbörsen fungerar bra och att det inte är frågan om riggade priser.

Det gick inte så bra. Mats Qviberg tyckte bland annat att höga elpriserna nyligen var ett bevis på att marknaden fungerar bra, och att det istället var en signal om att det var dags att se över sina elinköp.

Elbolagen borde ha planerat elproduktionen lite bättre, det brukar ju vara kallt i januari, menade han.

Min kommentar: de flesta anser att priser på 14,50 kilowattimmen är ett tydligt exempel på att börsen inte klarar av att skapa en balanserad marknad och rimliga priser.

Niclas Damsgaard, som jag håller för en av de mest kunniga på elmarknad i Norden och som i sin position på konsultbolaget Econ Pöyry har en unik insikt i marknaden kunde bekräfta att det finns möjliga scenarier där man kan som producent kan tjäna på att dra tillbaka produktion från marknaden. Att han själv trodde att det var osannolikt är en annan fråga.
Han hade heller ingen förklaring till toppnoteringarna på 14,50. Möjligen kunde det vara ett förbrukarbud, alltså någon som frigör kapacitet genom att stänga ner sin förbrukning och som därmed kan sälja tillbaka till elbörsen den frigjorda elkraften. Vem som sålde el för 14,50 och vem som i så fall köpte får vi inte veta.
Elbörsen NordPool är till skillnad från andra börser full av hemlighetsmakeri. Det går inte för vare sig deltagare eller utomstående att få reda på hur buden lagts den aktuella dagen. Frågan är om ens tillsynsmyndigheterna kan ta reda på det. Niclas tycker själv att det kan vara en fördel att buden är hemliga, det skulle underlätta marknadsmanipulation om man i detalj kunde se aktörernas positioner. Han har kanske en poäng. Men varför ska buden vara hemliga för alltid? Varför ska man inte kunna granska aktörerna ens i efterhand?

Lars Joelsson förklarade att man absolut inte hade stängt reaktorerna för att tjäna på högt elpris. Det går att tro honom. Men vet han egentligen Vattenfalls handlare gör? De långsiktiga kontrakten på el gick upp med cirka 20 procent i december, på grund av kyla och elbrist. Det blir pengar på längre sikt på det man säljer på termin.

Degens värsta bortförklaring kom på Second Opinion. Energiexperter berömmer elmarknaden stod det.

Experten i fråga var Lars Rosten, ställföreträdande chef på energimarknadsinspektionen.  Denna myndighet har tidigare varit ensam om att tycka att till exempel prisområden är bra trots att det höjer elpriserna rejält i södra Sverige.

Han ser inga tecken till spekulation utan tycker tvärtom att marknaden fungerar bra. Beviset är att ”det faller på sin egen orimlighet”  och att ”det är befängt” att tro något sådant.

Djupare analysförmåga än så behöver man tydligen inte för att bli ställföreträdande generaldirektör.

Men frågan om elbrist borde tagits upp mycket tidigare. När det stod klart att flera kärnkraftverk riskerade att stå stilla under vintern borde någon myndighet tagit tag i frågan, till exempel Svenska Kraftnät eller Energimarknadsinspektionen. Det handlade ytterst om Sverige skulle släckas ner eller inte, och den frågan kan man inte överlåta åt marknaden att bestämma.
Det räcker inte med att som Maud Olofsson i efterhand tycka att det var fel att stänga av två kärnkraftverk. Som ägare av Vattenfall borde man kunna styra statens bolag på andra sätt än genom uttalanden i pressen.

Förra gången Vattenfall skulle tillsätta en vd blev det totalt kaos. Klarar ledning och styrelse av att genomföra processen, eller blir det rena snurren en gång till?
År 2000 stod Vattenfall inför ett historiskt chefsbyte. Den gamle vd Carl-Erik Nyquist skulle gå i pension och ersättas och den dåvarande styrelseordföranden Jörgen Andersson, kommunalråd från Halmstad med en kort och inte alltför ärofull karriär som bostadsminister bakom sig, hade tagit fram en intern lösning. Bertil Tiusanen, finanschef skulle utses till vd. Men där blev det stopp.
På det styrelsemöte som skulle fastställa Tiusanens utnämning blev det en viss oro. Jörgen Andersson drev frågan och hade förankrat Tiusanen hos facket, men hade han förankrat frågan högre upp i regeringen?
Styrelsemötet drog ut på tiden och en budbärare skickades iväg för att efterhöra näringsminister Björn Rosengrens uppfattning. Efter ett par timmar lyckades man lokalisera Rosengren, som sade nej. Han hade inte ens blivit tillfrågad. Styrelsekuppen fick ett snöpligt slut. Det blev ingen ny vd.
Senare fick Bertil Tiusanen köpas ut efter fyra månader som tillförordnad vd, Lars G Josefsson hämtades från statliga Celsius och Jörgen Andersson ersattes som styrelseordförande.
Jörgen Andersson ska ändå ihågkommas för att ha drivit på Vattenfalls internationella expansion. Han talade flytande tyska och knöt viktiga kontakter under sin tid som styrelseordförande i Vattenfall, kontakter som sedan Lars G Josefsson kunde utnyttja och bygga vidare på.
Resten vet vi. Vattenfall har gått sin egen väg, och struntat i statlig styrning och försök att lägga sig i.
Nu upprepar sig historien. Vattenfall vill gärna lösa chefsfrågan internt och tillsätta en av sina egna som ny vd.
Kan Maud Olofsson göra som Björn Rosengren och klara av att stå upp emot kuppmakarna inne på Vattenfall för att tillsätta sin egen man – eller kvinna – som vd i Vattenfall? Det återstår att se.

Uppdatering: Enligt DN, SvD m fl ska nu en ny vd utses. Vi följer detta med spånning (!)

Det blir mycket Vattenfall i denna bloggen. Men det är svårt att låta bli. Från att vara svensk industris välgörare till att desperat sälja ut familjesilvret i form av hela sitt svenska elnät för att tillfredsställa köplusten i England, det går fort bara på ett par dagar.
Elkonsumenterna står kvar inlåsta i elnätsmonopolet och vet inte vad som ska hända.
Att Vattenfall höjer taxorna både för lokalnät och regionnät just i år är kanske inte en tillfällighet. Det blir lite bättre lönsamhet då för köparen. Ett elnät är en mycket bra investering för en kapitalförvaltare modell större. För 50 miljarder får man en i stort sett helt riskfri avkastning på ungefär dubbla bankräntan – på den tiden bankerna betalade ränta.

För det är i elproduktion de stora pengarna ligger. Precis som med hotellen i Monopol, spelet med samma namn som elmarknaden.
För min egen del ser jag gärna en uppdelning och försäljning av delar av Vattenfall i Sverige. Det är för stort och hotar allvarligt konkurrensen.
Man kan också påminna om hur reglerna är för vattenverken, en minst lika samhällsnyttig verksamhet. Där är vinst förbjuden i lag, och det fungerar bra ändå. Något att tänka på för den som ska reglera elmarknaden.

Nu har den elintensiva industrin förklara att man tänker bygga ut elkraften rejält, gärna ett kärnkraftverk eller två.
Med det så kan de känna sig trygga, de får säker tillgång till relativt billig el dygnet runt, året runt och gör sig oberoende av den svängiga elbörsen.
Men blir det bättre för den vanlige elkonsumenten?
På plussidan finns att mer produktion ska sänka priserna, speciellt som den nya produktionen är billigare än den kolkraft som normalt styr elpriserna via marginalprisystemet. Man får mer av mellanprissatt el och då blir den dyraste kolkraften inte lika prisstyrande.
Det finns också en fördel om de nygamla reaktorerna placeras i södra Sverige. Då utjämnas skillnaderna mellan produktion och konsumtion i elsystemet och risken för olika prisområden minskar, vilket minskar prisskillnaderna mellan olika delar av landet.
Nackdelen är att industrin inte har gör detta för att du och jag ska få lägre elpriser. De bygger ny kraft för att de ska få lägre elpriser, och först om det blir något över så kommer det resten av elmarknaden till godo.
En annan nackdel är koncentrationen på elmarknaden. Statliga Vattenfall får ett ännu större inflytande över produktionen, ett inflytande som riskerar att påverka elmarknaden negativt. Det korsägande i kärnkraften som konkurrensverket klagat på riskerar att bli ännu mer utbrett.

Blir det billigare el om vi drar ut kontakten till kontinenten? Det tror åtminstone Mona Sahlin, som nu visar omtänksamhet om svenska elkunder genom att vilja sätta stopp för elexporten söder- och österut.
Därmed har hon visat upp sin låga tilltro till elmarknadens förmåga att skapa rättvisande och låga elpriser, något som varje svensk elkund insett för länge sedan. Problemen med oligopol, marknadsmakt, samkörning och rent fiffel har följt elmarknaden sedan vi kopplade in oss för drygt tio år sedan.
Men nu har alltså en politiker vaknat. Fast hon tänker snart somna om igen, elexporten kan tänkas sätta igång igen om några år, när Europas elmarknader fungerar bättre.
Sverige och Norge har historiskt haft låga elpriser med billig vattenkraft och kärnkraft som basproduktion. Kontinenten, dit jag räknar även Danmark, har haft – och har – betydligt högre elpriser med kolkraft som bas.
Kopplar man ihop de två system så blir det dyrare i norr, eftersom begäret efter billig kraft är outtömligt. Det behöver man varken hjärnkirurg eller statsministerkandidat för att förstå.
Polenkabeln byggdes av Vattenfall för att exportera svensk el och slå sig in på den polska elmarknaden. Exporten gick för fullt, även under extrema förhållanden som den 5 februari 2001 då spotpriset slog rekord med över 2 kronor per kWh.
Med marginalprissättning så betyder det att även små förändringar får stor inverkan på elpriset. Kabeln har betalat sig många gånger om för Vattenfall, men inte för svenska elkunder.
Att begränsa elexporten leder helt klart till lägre elpriser häruppe, på kontinenten märks det knappt.
Det kan vara ett första steg mot en försiktig reglering av elmarknaden för att förhindra de värsta problemen. Men då får man inte ändra sig bara efter några år.

Efter att Maud Olofsson sagt sig kunna leva med att kärnkraften blir kvar i Sverige för framtiden så infinner sig nästa fråga: när och var kan vi bygga nya kärnkraftverk?

Visserligen har man gjort en kraftig trimning och effekthöjning av de kvarvarande kärnkraftverken, så mycket att de faktiskt levererar mer el nu än vad de gjorde innan Barsebäck- verken stängdes.

Finnarna bygger nya kärnkraftverk, och vi bygger en kabel till det finska kraftverket för att vara med och dela.

Det finns en tomt ledig nära Malmö annars. Visst skulle danskarna protestera, de skulle ju behöva dra ner på produktionen i sina nya fina kolkraftverk och istället importera el från Sverige.

Någon som har 25 miljarder kronor över? Vattenfall, Eon eller Fortum kanske? Eller så kan den svenska basindustrin gå in och satsa, de brukar ju vara snabba att klaga på höga elpriser.

[tags]kärnkraft, elmarknad, basindustri, vattenfall, eon, fortum[/tags]

De elproducerande bolagen Vattenfall, Eon och Fortum redovisar storvinster som vanligt. Jag ska inte reta upp er mer än nödvändigt med att dra siffrorna här. Det räcker med att konstatera att de elproducerande bolagen som helt dominerar den svenska marknaden lever i en annan ekonomi än resten av världen. Här finns inga finanskriser, pengarna bara rullar in. Man kan bekvämt sälja sin el till priser långt över produktionskostnaderna och man behöver inte bekymra sig för konkurrens.
Vad gör man då med pengarna? Bygger nya kraftverk för att öka utbudet och pressa priserna?. Ja i Finland byggs ett nytt kärnkraftverk och ett till är på väg. Här i Sverige händer inte så mycket, och vad som händer i Tyskland betyder inget för den svenska elmarknaden.
Vad ska vi då göra? Låta bolagen behålla pengarna är ingen bra idé, eftersom det inte blir någon förbättring. Risken är att pengarna istället försvinner till ägarna och till projekt som inte förbättrar elutbudet.
Ska vi införa en extraskatt på övervinster i elbolag, som diskuterats i Finland och även i Sverige? Ja tror man att staten är bättre på att bygga kraftverk och förbättra elmarknaden så är det ett bra initiativ, men risken att pengarna försvinner till andra behjärtansvärda ändamål är överhängande.
Ska man tvinga elbolagen att sänka priserna? Låter som ett stort ingrepp i marknadsekonomin, men det finns förebilder på andra områden. Vatten och avlopp är en annan allmännyttig verksamhet, där lagen reglerar att man endast får ta ut självkostnadspris. Det fungerar utmärkt, men kräver en hel del politiskt mod.
Ska vi tvinga elbolagen att bygga nya kraftverk? Det är den enda åtgärd som långsiktigt förbättrar elmarknaden genom ett större utbud. Genom att finska och svenska staten är huvudägare i Vattenfall och Fortum så finns förutsättningar för ägarstyrning, detta annars så fula ord.
Kan man kasta in miljarder av skattepengar i konkursmässiga banker så borde man kunna prata med ledningen för Vattenfall och Fortum. Pengarna kommer från elkunder som betalat för mycket, och då är det inte mer än rätt att de används för att förbättra läget på elmarknaden.
[tags]vattenfall, fortum, eon, elpriser, konkurrens,elmarknaden[/tags]

Det värmer hjärtat att läsa om Konkurrensverkets långsiktiga arbete för att bryta upp oligopolet på elmarknaden. Återigen skriver man till regeringen och begär att samägandet i kärnkraftverken ska upphöra.

Lite citat ur skrivelsen:

”.. elmarknaden har flera speciella egenskaper som medför risker för utnyttjande av marknadsmakt och försämrad konkurrens. .. …samägande av produktionsanläggningar är ett särskilt framträdande problem.”

” Råkraftmarknaden är dessutom en oligopolistisk marknad, vilket gör den extra känslig för marknadsmanipulation. Tillsammans svarade Vattenfall, Eon och Fortum 2007 för 85 % av elproduktionen i Sverige.”

”Ett exempel på hur marknadsmakt kan utövas är att elproducenter… genom sin produktionsplanering kan påverka … och därmed på marginalen bli styrande för priset på Nord Pool.”

”Att kärnkraftverken samägs av de tre stora kraftproducenterna är ett betydande problem ur konkurrenssynpunkt.”

” ..när de tre  stora konkurrerande kraftproducenterna har gemensamma intressen i den svenska kärnkraften kan de inte trovärdigt sägas agera oberoende av varandra.”

Ord och inga visor. Det är dags för mottagarna av brevet, regeringen, att resa sig ur sin handlingsförlamning och börja agera för att förbättra kokurrensen. Att Vattenfall, Fortum och Eon tjänar pengar åt sina ägare, den svenska, finländska och bayerska staten ursäktar inte att de tillåts försämra konkurrensen.

[tags]elmarknad, vattenfall, eon, fortum, konkurrens, konkurrensverket[/tags]

Det kommer brev till mej ibland på Elprisguiden, brev som tydligt talar om att det finns en klyfta mellan kundservice och kunder.

Läs följande historia berättad av Lars Palander. Fortum har tydligen ärendet under bevakning, ser fram emot att återkomma med upplösningen.

Ny uppdatering 26/3:

Lars har fått ytterligare ett brev, se längst ner.

11/4: Ärendet löst och Lars P förklarar sig nöjd. Se kommentar.

Till Fortum!

Inledningsvis hade vi nytta av den energi ni levererade under tiden 2006-05-01–2007-04-30, upphandlad via Kundkraft.se. Jag har försökt delta i samhällsarbetet genom att vara aktiv kund i det som var tänkt vid avregleringen. På olika sätt försöker jag hålla mig á jour genom ett antal elsajter, ffa elprisguiden(bra sida!).
Nu känns det som om jag måste lämna tillbaka energi(=själslig kraft och tid) till er för att ert system & kommunikation inte fungerar. Vad som hänt?! Jag skall försöka förklara historien i punktform
Inför 2007-05-01 tecknar jag ett avtal direkt med Vattenfall för elleverans

I slutet av hösten börjar en osäkerhetskänsla väckas inom mig att något med fakturerna från Fortum inte stämmer. Ingen slutavläsning. Jag har dessutom betalt alla räkningar i tid som jag fått via Provinsbanken Skånes internetbank.

I kontakt med Fortum och kontroll av internetbankens anteckningar kommer ni, gm Elisabeth Westberg, överens om en amorteringsplan(theuesus 2007-12-07) på 6 månaders avbetalning med 1971 sek/månad 2008-01-03 — 2008-06-01. Den första betalningen om 1971 sek erhåller ni 2008-01-03 från mig.

Trots denna, av oss båda godkända avbetalningsplan, kommer en ny faktura 2008-01-14 med försättsblad undertecknad med Eva Roth Franzén. Denna faktura innehåller en helt annorlunda kostnad.

Efter ringer jag och pratar med Lotta Hedberg 2008-01-22 och 2008-01-23 med Linda på er kundkontakt. De lovar att överlämna det hela till en handläggare. Inga fler inbetalningar och heller inga fakturer.

2008-01-24(daterad 23/1) får jag beloppen makulerade dvs två olika fakturer.

2008-01-29 får jag ytterligare en faktura makulerad( innehållandes att jag skall få tillbaka pengar. Undertecknad av Eva Roth Franzén) plus en faktura med ännu högre belopp än någon tidigare.

2008-02-13. Jag blir uppringd av någon från kundservice som lovar att de sista fakturerna skall makuleras, att jag inte skall betala in, ni skall undersöka och höra av er innan något mer görs.

Läser i elprisguiden om en som fick en obegriplig räkning(2008-02-14)

Jag ringer nätägaren, C4Energi, för att ta reda på mer. Pratar med Daniel, som pratar med Isabelle, och de beskriver följande

- Avslutar med Fortum via den normala digitala kommunikationen 2007-05-01
- Får inget svar från er som brukligt är
- De skickar ny start-slutuppgift till er 2008-03-05
2008-03-07. Utbetalningsavi från er på de tidigare nämnda 642 sek som INTE skulle betalas ut. Efter kontakt, Johanna, returnerar jag utbetalningsavin till Kundresekontra och blir lovad att ingentig skall göras förrän vi är överens och att en handläggare hört av sig.

2008-03-19. Ny läsning på elprisguiden(Kinda-Posten) om Yvonne som inte heller fått någon elräkning. Denna från E.On

2008-03-19. Döm om min förvåning!!! Ny utbetalningsavi på det belopp som jag betalade in 2008-01-03 trots att ingentig skulle göras förrän vi var överens. Jag skickar även tillbaka denna avi till ert kundresekontra, dock utan att ringa er först.

??? Hur ser er kommunikationspolicy ut gentemot kunder? Följer ovannämnda kommunikation denna policy? Hur skall era kunder känna er trygga och säkra på att allt går rätt till med deras fakturer när ni inte klarar av det mest elementära. Att ni dessutom hade datorstrul som föranledde outskickade fakturer och inte klarar av att på ett professionellt sätt reda ut det med en kund bekymrar mig. Eller tror ni att er storlek som en av Sveriges största elleverantörer skall ”skrämma” kunder till tystnad.

Jag gillar inte att skriva denna typ av mail men jag vill heller inte längre bli trampad på av er!!!
Jag förväntar mig ett mer seriöst agerande från er!

Kundnr ***** / Lasse
……………………………………………………………………………………………………….
Lars Palander
Åhus

Svar från Fortum:

Hej Lars,
Låt mig beklaga både det du råkat ut för och att du fått olika besked av olika personer. Jag förstår din frustration till fullo!
Någon från oss kommer, direkt efter påskhelgen, att (en gång för alla!) reda ut vad som gått snett och komma tillbaka till dig så snart som möjligt.
Mvh,
Fredrik Karlsson , Kommunikationschef

Nytt brev 26/3:
Hej igen Fredrik!

Jag uppfattade Ditt mail på ett positivt sätt och förväntade mig återigen att ni inte skullle göra något förrän vi stämt av hela situationen. Döm om min förvåning, återigen, när en makulerad faktura, se bilaga, dök upp igår, 26/3, utan att någon från er på Fortum hört av sig!!! Sannolikt för den utbetalning ni försökte prångla på mig den 7 mars och som jag returnerade till kundreskontran.

Vad är Din/er kommentar denna gång?

// Lasse Palander

Tidningen Expressen och systersajten Dina pengar publicerar en elprisjämförelse som delvis är ofullständig och missvisande. Man har lyft ut några av de billigaste bolagen och rekommenderar istället dyrare alternativ.

Det är inte första gången som Expressen snurrar till det för sig. I en tidigare elprisjämförelse så glömde man bort att räkna in de fasta avgifterna i totalkostnaden och rangordningen över vilket avtal som var billigast blev fel.
Nu i en genomgång av rörliga elpriser publicerad den 13 juni har man valt att lyfta ut några av de billigaste bolagen, Vattenfall, Sala-Heby och Surahammar. De tre bolagen har ingen fast avgift vilket gör de extra billiga och attraktiva för små förbrukare. För alla utom de största förbrukarna är de bolagen betydligt billigare än flera av de bolag som Expressen listar som de billigaste.
Varför blir det på detta viset? En anledning är tydligen att Expressen vill lyfta fram de oberoende bolag som verkar vid sidan av storbolagen Vattenfall, Fortum och Eon. Det har tidningen all rätt att göra, men då ska man också avhålla sig från att skriva att de är de billigaste bolagen som man listar.
Om man inte gillar storbolag så finns det fortfarande gott om alternativ som håller i en ärlig och öppen prisjämförelse.

Klicka på Rörliga elpriser här bredvid för en ärlig jämförelse av rörliga priser.

Snurrighet nummer två är formuleringen: ”Du kan spara 3.800 kronor per år eller mer om du väljer rörligt pris, med nuvarande prisprognoser”. Den besparingen kan man se sig i månen efter. Förutsättningen är nämligen att dagens låga spotpris stannar kvar på samma nivå. Det kommer inte spotpriset att göra.
En enig elbransch räknar med handeln med utsläppsrätter kommer att höja priset cirka 12-15 öre till årsskiftet. Det får du betala vare sig du har rörligt pris eller fast pris. Skillnaden är den höjningen är inräknad i det fasta priset men kommer som en överraskning för den som tror att spotpriset på något sätt är undantaget från prishöjningar. Nästa fråga är naturligtvis om detta höjda pris kommer att hålla i sig eller om branschen tagit i för mycket. Här kan den som har is i magen och satsar på rörligt kamma hem en del. Men den som tror att spotpriset kommer att vara oförändrat ett helt år framåt tror fel.