Elprisbloggen

Handeln med utsläppsrätter fortsätter att skapa vinster åt marknadens aktörer. Nu senast är det SSAB som rott hem ett par hundra miljoner på att sälja de utsläppsrätter man inte kunde göra av med på grund av att efterfrågan på företagets produkter sviker.
Orättfärdigt anser en del, men glömmer att företagets största problem är den dåliga efterfrågan, att man kan sälja ut lite oanvända rätter är en tröst för ett tigerhjärta.
Normalt är det elbolagen som är vinnare på utsläppshandeln, de tjänar pengar på att elpriset pressas upp och då handlar det inte om några futtiga miljoner. Nej, med förra årets priser på utsläppsrätter kunde svenska elproducenter raka hem miljarder utan att ett enda gram koldioxid sparades. Detta eftersom elproduktionen i Sverige är nästan helt koldioxidfri.
Men varför inte beskatta utsläppen av koldioxid istället för att beskatta alla landets elkonsumenter?

Andra bloggar om: elpriser, koldioxid, utsläppsrätter

Det är alltid roligt att får rätt. Det är bara synd att det ska kosta så mycket.
Sveriges elkonsumenter har den bästa elen i världen ur klimatsynpunkt. Ändå får vi betala miljarder i onödan för utsläppsrätter som egentligen inte har med oss att göra.

Det här har jag predikat ett tag nu och därför är det extra roligt att även tunga namn som Minna Gillberg, EU-kommissionären Margot Wallströms rådgivare i miljöfrågor, nu tar bladet från munnen i Veckans Affärer och i SvD och talar klarspråk om vad utsläppsrätterna kostar.

”Det är EU-kommissionens skyldighet att titta på hur handeln och prissättningen går till. Hela idén med utsläppsrätter är ju att göra den smutsiga elen dyrare och skapa incitament att satsa på ren energi. Men att vi har klimatneutral el i Sverige kommer inte svenska företag och konsumenter till godo”, säger hon.

Jag kunde inte sagt det bättre själv.

Att utsläppsrätterna är hårdspekulerade och riskerar att bli nästa krisbransch är intet att förvåna sig över.

Andra bloggar om: elpriser, klimat, utsläppsrätter

Nu blir utsläppsrätterna billigare och det öppnar för lägre elpriser. Priset har fallit från 25 euro per ton CO2 ner till 18. Det här borde göra cirka en femöring på elpriserna mellan tummen och pekfingret. Det är farhågor om en sjunkande industrikonjunktur som pressar priserna. Det kanske inte går åt så mycket utsläppsrätter om industrin går på halvfart i ett par år.

Bilden visar prisutvecklingen på NordPool för utsläppsrätter under oktober.

Trots det låga priset kvarstår det största problemet med utsläppsrätterna, nämligen att de ger gigantiska vinster till elbolagen utan att man minskar utsläppen. I Sverige är nästan all elproduktion koldioxidfri från vatten- och kärnkraft. Ändå måste vi subventionera elbolagen med miljarder genom detta system. Varför?
[tags]utsläppsrätter, elpriser, nordpool, elbörsen[/tags]

Andra bloggar om: Elbörsen, elpriser, nordpool, utsläppsrätter

Jag har länge försökt fästa uppmärksamheten på hur dåligt utsläppsrätterna fungerar. För Sveriges del har inte utsläppen av koldioxid minskat nämvärt, medan elbolagen håvara in miljarder genom att trycka upp elpriserna.

Därför är det välkommet att miljöpartister nu officiellt erkänner att systemet med utsläppsrätter inte fungerar, som Carl Schlyter, mp och Elisabeth Schroedter (Die Grüne, Tyskland) nu skriver på SvD:s debattsida.

Hittills har EU:s system för handel med utsläppsrätter – ETS – varit rena guldgruvan för Vattenfall. Man har tjänat 1,8 miljarder kronor bara under 2006 genom att utsläppsrätterna delats ut gratis, samtidigt som bolagen kunnat ta mer betalt för elen från konsumenterna. ETS kan bli mer effektivt men systemet är för långsamt och otillräckligt, skriver politikerna.

jag har talat med högt uppsatta politiker som envist försvarar systemet, och de journalister som frågar mig om elmarknaden får något flackade i blicken när utsläppsrätterna kommit på tal.
Alla vet att systemet inte fungerar, att miljarder förs över till elbolagen utan att utsläppen minskar. Men man är så rädd om den lilla politiska enighet som man man lyckats uppbringa att man inte vill tänka utanför ramen och försöka hitta ett effektivt och mindre kostsamt system.
Att just elbolagen tjänare extra på detta beror på att priset på deras vara stiger mest av alla när utsläppsrätterna blir dyrare. Det lönar sig alltså att köpa in extra utsläppsrätter, även om man inte kan använda dem, bara för att hålla priset uppe. Marknaden är assymetrisk för att använda ett fint ord. För säljaren, t ex en industri, är rätterna inte lika mycket värda, och de tjänar inte så mycket ett stigande pris.

Det återstår bara att hoppas att inte bara miljöpartisterna tänker om. Men det kan dröja länge. Vattenfall-chefen Lars G Josefsson är rådgivare åt Tysklands förbundskansler Agneta Merkel i miljöfrågor. Har svårt att tro att han vill avskaffa ett system som ökar Vattenfalls vinst med miljarder.

[tags]utsläppsrätter, elpriser, elmarknad, koldioxid[/tags]

Andra bloggar om: Elmarknad, elpriser, koldioxid, utsläppsrätter

Det kom ett brev från min vän Torbjörn som också är intresserad av elmarknaden och som är lika frågande som jag.
Hej Magnus!

Jag har följt elpriserna de senaste åren och läser av de aktuella priserna varje lördag. Jag har sparat en del värden i en tabell som sedan visas som en graf.

Det är intressant att se hur elpriserna bara de senaste månaderna har stigit brant så jag måste höja taket i diagrammet flera gånger. C:a 8-10 öres höjning per kWh och  vecka verkar ju sanslöst.

Jag undrar över ett några saker som jag hoppas att du har svar på:

1. Fastprisavtal
Man kan ingå ett avtal med en elsäljare om ett fast elpris under t.ex. 1 år. Vad händer då hos elsäljaren? Jag har fått för mig att elsäljaren i sin tur köper in den elen någonstans (via Nordpool, eller direkt från en annan elsäljare?) med ett terminsavtal, som ger ett fast pris även för elsäljaren under avtalstiden.

- Vem är motparten när elsäljaren köper sin el via Nordpool? Det måste väl vara en elproducent, eller någon annan elsäljare som köpt på sig för mycket?
- Ett 1-årigt avtal har ju i praktiken alltid ett högre elpris än ett rörligt avtal eftersom terminspriset måste täcka ev. prishöjningar under låsningstiden. Stämmer det?
- Vem är det som står risken? Det måste väl vara elproducenten, som annars skulle ha kunnat sälja sin el till ett dyrare pris om han inte varit bunden till terminsavtalet?

2. Rörligt prisavtal
Ett rörligt pris har väl inte riktigt samma mekanismer. Medelpriset per månad på Nordpool (spot-priset) styr i efterhand priset på den el som säljaren köper in via Nordpool och säljer vidare till mig. Det låter mycket enklare.

Förtjänsten för elsäljaren ligger i att han tar ut ett påslag utöver spot-priset. Påslaget verkar vara olika stort för alla elsäljare.
Elsäljaren har ytterligare en förtjänst, som staten har beslutat om, elcertifikatet. Staten har möjligen bestämt ett minsta pris, men Elsäljaren har uppenbarligen fria händer sätta vilket pris han vill på sitt elcertifikat, eftersom det varierar lika mycket som påslaget mellan olika elsäljare.

Jag förmodar att påslaget, elcertifikatet och, i de flesta fall, en fast årsavgift är till för att täcka elsäljarens kostnader och ge en skälig vinst från verksamheten.

Nu har jag lagt märke till, de senaste veckorna, att när spot-priset på el ökar så dramatiskt varje vecka, så tycks även elsäljarens omkostnader öka eftersom påslaget och elcertifikatet sammantaget ökar och höjer elpriset än mer. Hur kommer det sig att dessa påslag hos elsäljaren ökar samtidigt som spot-priset ökar? Får elsäljaren verkligen ökade kostnader när spot-priset ökar, eller är det bara ocker på gång?

Magnus, nu har jag bara resonerat med mig själv, antagit och gissat. Skulle inte du som är insatt i dessa mekanismer kunna skriva en artikel och förklara hur allting fungerar? Det skulle inte förvåna mig om det är fler än jag som funderar. Det kan ju bli en lång artikel i Elprisguiden. Jag har inte nämnt handeln med utsläppsrätter. Varför måste vi betala för utsläppsrätter i Sverige när vi har i det närmaste utsläppsfri elproduktion här?

/Torbjörn.

Jag ska försöka  ge svar på några av frågorna.

Elhandelsbolaget köper oftast in samma mängd el till ett fast pris på Nordpool som han säljer till sina slutkunder. Men det finns  ändå kvar en del risker. Volymrisk är det när elkunden int gör av med samma mängd el som man trodde från början. Det kan vara en kall vinter, eller så installerar elkunden en värmepump och minskar sin förbrukning. Kunden tecknar ett avtal på ett år, och elhandlaren köper in en viss mängd kWh som ska räcka till alla kunder.

Sen finns det en balansrisk, som drabbar både rörliga och fasta avtal. Elhandelsbolaget får lämna in en prognos för hur mycket hans kunder ska förbruka varje dygn. Stämmer inte det t ex att vädret hastigt ändras eller man helt enkelt räknar fel så får man betala extra i efterhand. Ju bättre man är på prognoser desto mindre extra avgifter får man betala.

På rörliga avtal  finns också en volymrisk, som beror på att vi förbrukar lite mer el på dagen när elpriset är lite högre. Men bolagen tar oftast betlat utifrån medelpriset på en hel månad.

Elcertifikatet handlas på Nordpool under mycket lite omsättning, bara något enstaka avslut per dag. Där har priserna gått upp kraftigt den senaste tiden.

Sammantaget beror de ökade omkostnaderna för elhandlarna på att riskerna ökar med ökande volatilitet på elbörsen. Det räcker inte med att själva elen blir dyrare, även själva hanteringen blir dyrare.

När det gäller uitsläppsrätter är jag lika frågande som Torbjörn. Vi har en koldioxidfri elproduktion i större delen av Norden. Om tyskar och andra har problem med koldioxid, varför ska vi vara med och betala deras övergång till miljövanligare produktion?

Andra bloggar om: elhandlare, Elmarknad, elpriser, rörliga elpriser, utsläppsrätter

Den milda vintern har sparat cirka tre miljarder kronor åt Sveriges hushåll i minskad elförbrukning och lägre elpriser. Elpriserna kan pressas ytterligare neråt när vårfloden kommer. Det visar beräkningar som gjorts av elrådgivningssidan Elprisguiden.se.

En så mild vinter som denna har vi inte haft i Sverige på många år. Och ett milt klimat sparar pengar åt den dryga halvmiljon husägare som värmer sina hus direkt eller indirekt med el. Enligt officiell statistik har elförbrukningen hos hushållen minskat det senaste året med cirka tre miljarder kilowattimmar, (terawattimmar) jämfört med ett normalår. Det betyder ungefär tre miljarder kronor i minskade utgifter för hushållen. Och inte nog med det. Den minskade efterfrågan leder också till lägre elpriser på elbörsen. Elpriserna har sjunkit från en hög nivå men ändå klart och tydligt neråt sedan årsskiftet.
- De som varnade för kraftigt höjda elpriser efter årsskiftet har fått se hur priserna istället gått neråt, kommenterar Magnus Askaner, utgivare av elrådgivningssidan Elprisguiden.
Elpriserna är visserligen högre än normalt, främst beroende på att kostnaderna för utsläppsrätter påverkar elbörsen, trots att merparten av den el som används i Sverige är producerad helt utan koldioxidutsläpp. Även höga priser på kol kan påverka elpriset uppåt på sikt.
Trots att priserna ännu är relativt höga finns det pengar att tjäna på att se om sin elförbrukning och sitt elavtal.
- Rörligt pris har gett ett bättre utfall än bundna ettårspriser historiskt sett. säger Magnus Askaner.
Bundna priser är att föredra för den som vill veta i förväg vad elen kommer att kosta. Med de nya elmätare som installeras får man betala månadsvis för aktuell förbrukning. Då lönar det sig ännu mer att spara på elförbrukningen.

Andra bloggar om: Elbörsen, elförbrukning, elpriser, utsläppsrätter

Flera elbolag har slutat sälja fasta elavtal efter att priserna på elmarknaden gått till väders i oktober.

Vi vill inte rekommendera fasta priser. Vi återkommer med fast elpris när vi ser att priserna har stabiliserats. Så står det på Nynäshamn Energis hemsida sedan i fredags.
Enligt kundtjänst har priserna gått upp så mycket att man inte kan rekommendera annat än rörligt pris eller tillsvidarepris. Först när prisläget stabiliserats så kommer nya fasta priser att läggas ut.
Flera andra bolag i Lunds energi-koncernen och Varberg Energi har också dragit in hela eller delar av sitt utbud.
De senaste två veckorna har priserna på elmarknaden skjutit i höjden. 20 procent har priset gått upp på elmarknaden, och för elkunderna har priset gått upp med ännu mer sedan i somras.
Orsaken är att de stora elproducenterna fått grepp om marknaden och kan nu driva prisutvecklingen dit de önskar. Rean på el under sommaren och hittills i höst är över och nu sparar producenterna vatten i magasinen för att sälja el dyrt senare under vintern.
- Nu har vattenkraftproducenterna fått kontroll på elpriset, säger krafthandlare Anders Engkvist på Östkraft.
Tidigare har de tvingats att producera el till reapris eftersom vattennivån i magasinen varit för hög. Därför har spotpriset varit så lågt i höst.
- Vattenkraftproducenterna sparar vattnet till längre fram i vinter, då får de bättre betalt när konsumtionen ökar, säger Angers Engkvist.
När vattenkraftproducenterna dragit ner på produktionen så sätts elpriset efter marginalpriset på el från kolkraftverk. Och eftersom både kol- och oljepriserna stigit kraftigt i höst är det ännu dyrare än vanligt att producera el i dessa kraftverk. Efter årsskiftet kommer EU:s utsläppsrätter att ytterligare lägga bördor på elpriset.
Så vad ska man då göra som elkonsument?
I de fasta elpriserna är höjningen till största delen redan inräknad, även om de fasta avtalen kan stiga ytterligare något. Det rörliga priserna som baseras på spotpris ligger idag en bra bit under de fasta avtalen, men kan förväntas stiga till ungefär samma nivå som de fasta priserna i vinter. Fördelen med ett rörligt avtal är då att man man njuta av en eventuell prisnedgång till våren och sommaren nästa år.

Andra bloggar om: Elmarknad, elpriser, Lunds energi, nordpool, utsläppsrätter

Kommer du ihåg hur elpriserna rakade i höjden förra hösten? Trodde du att faran var över när de lika plötsligt föll tillbaka? I så fall är det dags att spänna fast säkerhetsbältet och bereda sig på ännu en tur i elbörsens berg-och dalbana.

Lagom till sol och sommar så går elpriserna upp. Främst är det de längre kontrakten som ökat men även spotpriset har ökat från historiskt låga nivåer under våren. Elpriset under hela nästa år väntas bli cirka 40-45 öre/kWh, att jämföra med vårens priser på under 20 öre och dagens på cirka 25 öre. Prisökningen på elbörsen Nord Pool beror på två saker. Dels är elbolagen oroliga för en varm och torr sommar som ska torka ut magasinen och orsaka knapphet på vatten till vintern. Dels är det handlen med utsläppsrätter som väntas pressa upp elpriserna.
Handeln med utsläppsrätter är redan igång, trots att man ännu inte delat ut utsläppsrätterna för nästa år, och priset för nästa år har ökat från cirka 15 euro till cirka 22 euro under våren. En euro på utsläppsrätterna är värd cirka ett halvt till ett öre på elpriset. Elpriset väntas alltså gå upp med cirka 15 öre nästa år enbart på grund av utsläppsrätterna. Detta slår igenom även på svensk elproduktion, trots att den knappt släpper ut någon koldioxid alls.
Så vad ska man göra med sitt elavtal?
Elprsiguiden rekommenderar som vanligt:
Om elkostnaden är en stor del av hushållsbudgeten eller om man inte har så stora marginaler eller man vill veta kostnaden i förväg: välj ett bundet avtal.
Om elkostnaden är en mindre del av hushållsbudgeten och man kan ta de svängningarna som blir: välj ett rörligt avtal.
Vad du än väljer kommer du att få betala mer nästa år.

Andra bloggar om: Elbörsen, elmarknaden, elpriser, utsläppsrätter

En efter en träder elbolagen fram och uppmanar oss att binda elpriserna. Det blir snart dyrare, varnar de för. Och visst finns det orosmoln på horisonten. Men det kan vara vettigt att hålla huvudet kallt ett tag till.

Det största orosmolnet är utsläppsrätterna. Nästa år fördelas utsläppsrätterna till Europas företag och det kommer att bli mindre tilldelning än förut. Med mindre tilldelning går priset upp på utsläppsrätter och det pressar i sin tur upp elpriserna. Elpriset väntas stiga med cirka ett halvt till ett öre per euro som en utsläppsrätt kostar. Just nu står utsläppsrätterna i cirka 18 euro, vilket skulle ge en ökning av elpriserna med ungefär tolv-femton öre.
Det är vad marknaden tror. Men marknaden har felbedömt priset på utsläppsrätter förr. Förra gången så började priset på fem euro, spekulerades upp ända till 30 euro, föll på en enda dag i april förra året till strax över tio euro, för att sedan sakta sjunka ner mot noll. Anledningen? Spekulation och åter spekulation. När priserna föll så dramatiskt var det på nyheten att Tjeckien med flera länder inte skulle komma att utnyttja sina kvoter fullt ut. Med bara ett och ett halvt år kvar på giltighetstiden så stod man inför ett gigantiskt överskott, och priserna föll.
Det är inte säkert att samma sak sker nu. De som har intresse av att köpa utsläppsrätter och hålla priserna uppe är elbolagen. Dels behöver man utsläppsrätter för produktionen i kolkraftverk. Dels håller utsläppsrätterna elpriset uppe. Industrin använder utsläppsrätter för sin produktion, men kan inte tillgodogöra sig priset på utsläppsrätter lika mycket när de säljer sina varor. Marknaden är felbalanserad och det leder ofelbart till spekulation. Stora nettoköpare just nu är elbolag medan banker är nettosäljare av utsläppsrätter.
Det återstår att se om priserna håller i sig. Så den som vill vara säker på sitt framtida elpris ska göra som man brukar göra för att säkra sig – bind priset på ett par år. Annars kan det vara fruktbart att vänta och se vart priserna tar vägen. Om utsläppsrätterna sjunker på sikt så har man det tillgodo med ett rörligt elpris. Dessutom går man miste om billig el just nu. Det sämsta man kan göra är nog att binda elpriset för ett år. Då går man dels miste om billig el nu, och så blir man tvungen att binda om priset redan om ett år till marknadens pris då. Det kan vara en fördel om man tror att prisstegringen är högst tillfällig, Men om man tror det kan rörligt pris vara ett minst lika bra alternativ.

Andra bloggar om: elbolag, Elmarknad, elpriser, utsläppsrätter

Handel med utsläppsrätter är EU:s bidrag till att försöka minska utsläpp av koldioxid inför hotande klimatrisker. Men hittills har utsläppsrätterna bara gjort elpriserna dyrare utan att minska utsläppen. Nästa år är det dags för nästa omgång utsläppsrätter, och nu kan det bli riktigt dyrt.

Det började som en ekonomisk teori. Det som är gratis för alla tar slut snabbt. Så fort det kostar, om än lite, så slutar slöseriet och man börjar hushålla. Om man satte ett pris på miljöskadliga utsläpp och förbrukning av jordens resurser som ren luft och rent vatten, skulle alla börja hushålla och slöseriet minska. Man skulle kunna köpa rätten att släppa ut och eftersom den kostar så skulle man se till att inte använda den rätten i onödan, fick man rätter över skulle man kunna sälja dem och tjäna pengar på sitt sparande.
Dessutom skulle politikerna slippa dra skattefrågor i långbänk eller hålla på med krångliga förbud och undantag, Marknaden skulle reglera detta av sig själv, till det bästa.
Så blev det inte. När utsläppsrätterna infördes delades de ut efter tidigare utsläpp. Gamla miljöbovar fick massor av värdefulla utsläppsrätter helt gratis, bara för att de tidigare släppt ut för mycket. Andra som sett om sitt hus och sparat fick nöja sig med mindre, och den som skulle bygga nytt fick inget alls, eftersom han inget haft förut.
När utsläppsrätterna delades ut fick Europa ett nytt elpris. El kommer från kol i de flesta länder utanför Sverige och Norge, och det gjorde att elpriserna steg när man började handla med utsläppsrätter och de fick ett pris. Cirka 10 öre per kilowatttimme steg elpriset med det året, som en direkt följd av utsläppsrätterna. Det ökade priset är fortfarande kvar idag, och kommer att vara kvar så länge systemet med utsläppsrätter består. Systemet med utsläpps rätter har kostat och kostar energikunder i Europa hundratals miljarder kronor.
Även i Sverige har elpriserna gått upp. Elmarknaden går över gränserna och prishöjningar sprider sig genom export och import. Detta trots att huvuddelen av den el som tillverkas i Sverige och Norge kommer från koldioxidfri vatten- och kärnkraft.
Blev det mindre utsläpp av koldioxid?. Troligen inte, företagen fick gratis en generös tilldelning och behövde inte spara på utsläppen. Det blev varken piska eller morot.
Nästa år är det dags för en ny omgång med utsläppsrätter. Denna gång ska tilldelningen bli mindre, sägs det, men fortfarande gratis och utifrån vad man släppt ut tidigare. Risken är uppenbar att det snart kommer att kommer att bli riktigt dyrt med el den här gången, pengar som går mer eller mindre rakt till elproducenten, oavsett om det är ett vattenkraftverk eller kolkraft som elen kommer ifrån.
De som kritiserar det här systemet vill hellre se en koldioxidskatt, en avgift som betalas av den som släpper ut och där pengarna går till investeringar i koldioxidfri produktion. Det kanske också blir dyrt, men kan bli effektivare för att minska utsläppen än att dela ut gratis utsläppsrätter.

Andra bloggar om: elpriser, klimat, utsläppsrätter