Elprisbloggen

Svenska Kraftnät försöker nu rädda sig från kritiken om de höga elområdespriserna. Man ska försöka bygga bort flaskhalsarna, säger man till ekot. Skåningarna vill ha kompensation för dessa dyra elpriser.

Men att bygga ut överföringar inom Sverige hjälper inte mot höga elpriser i syd. Innan Sverige delades upp i elområden så kunde vi begränsa exporten söderut med hänvisning till att vi skulle hålla ett gemensamt elpris i prisområde Sverige.
Nu är den möjligheten stängd. Vi kan bara strypa exporten till Danmark om det riskerar att bli elbrist i elområde 4, och då snackar vi spotpriser upp emot taket på 20 €/MWh ( 18:50 kronor /kWh).

Med Öresundskablarna, Polenkabeln och Tysklandskabeln öppna för fullt spjäll söderut från elområden 4 så hjälper det inte hur mycket vi fyller på norrifrån. Allt vi fyller på rinner ut igen och marknadsmässigt så påverkar det elpriset på marginalen så att elområde 4 blir dyrare än elområde 3.
Eftersom vi exporterar både till östra Danmark, Tyskland och Polen, tre elmarknader med kolbaserad produktion på marginalen, är det de kolbaserade priserna som styr priset i elområde 4. Cirka 60 öre /kWh i höglastttid, under låglast så hamnar man på kraftvärmepriser på runt 40 öre/kWh.

Om det blåser i Danmark då?
Det hjälper inte heller i elområde 4. Den danska vindkraften är koncentrerad till västra Danmark, som är ett eget elområde med svag koppling till västra Danmark och som har kabel till Sveriges elområde 3. Blir det prispress i västra Danmark spiller det endast i liten utsträckning över på östra Danmark. Sverige kan importera därifrån, men kapaciteten är begränsad och importen hamnar i elområde 3 och går därmed ”värdshus förbi”. Eftersom elområde 3 i Sverige är betydligt större än elområde västra Danmark och kapaciteten är begränsad så har vindkraften i Danmark endast en ytterst marginell inverkan på elpriset i Sverige.

Andra bloggar om: danmark, elområden, elpriser, svenska kraftnät, Vindkraft

E.ons försäljningschef klagar i radion över de nya elområdena. Sydsvenskarna får betala dyrt för elen och en del av pengarna hamnar hos Svenska Kraftnät, som på sikt ska bygga bort de flaskhalsar som driver prisskillnaderna.
Men det är krokodiltårar. E.on tillhör de stora vinnarna på elområdesreformen. E.on har merparten av sin elproduktion i elområde 4 där priserna är i genomsnitt 6 öre högre än i resten av landet. I ett slag har intäkterna förbättrats med sådär 15-20% på den del av elen som produceras i syd.
På ett sätt måste jag beundra E.ons förmåga att vända opinionen till sin egen fördel. Visst har Svenska Kraftnät skött denna frågan uselt och struntat i att bygga ut nödvändig infrastruktur, men det är knappast av snålhet som man till slut blev tvungen att dela upp landet.

E.on däremot har bara uppsida. Ett högre elpris går rakt ner i deras fickor utan att de behöver anstränga sig, och de kan lugnt skylla i från sig på Svenska Kraftnät.

Det finns en vinnare i detta och det är danska elkunder, som nu får ett billigare elpris när exporten från Sverige flödar friare än förut.

Andra bloggar om: elområden, Eon, svenska kraftnät

Prognoser om kallt och torrt väder den närmaste månaden samt höga kolpriser fick elpriserna för nästa år att rusa på elbörsen Nordpool i slutet av veckan och på måndagen den 15.

Däremot ligger spotpriset kvar på ungefär samma nivå.

Väderprognosen spår kallare väder även i södra Skandinavien den närmaste tiden, vilket höjer förbrukningen. Det väntas även mindre nederbörd, vilket gör att de redan låga magasinsnivåerna inte fylls på som väntat.

De höga kolpriserna beror på att kineserna hamstrar kol i större utsträckning än vanligt. Kallt väder i Kina har fått många att oroa sig för bränsletillgången och ökat efterfrågan och därmed priserna på kol på världsmarknaden.

Spotpriserna däremot ligger kvar på ungefär samma nivåer som förut. Där har snarare tillgången på el ökat i och med att reaktor 2 nu startat i helgen. Ytterligare två svenska reaktorer väntas starta i nu november, Oskarshamn 3 och Ringhals 1. När de startar blir produktionen i kärnkraften 90 procent av maximal produktion, och risken för elprischock minimeras enligt Svenska Kraftnäts beräkningar av försörjningsläget i vinter.

Andra bloggar om: Elprischock, kärnkraft, oskarshamn, Ringhals, svenska kraftnät

Svenska Kraftnät kommer inte att sätta något pristak på el från effektreserven i vinter. Detta trots att elbörsen Nord Pool Spot nu rekommenderar att effektreserven prissätts efter inköpskostnaden och inte efter marknadspris i extremlägen när effektreserven måste sättas in.

- Priset på effektreserven bör sättas efter den aktuella kostnaden. Därmed tror vi att det blir färre tillfällen med pristoppar, säger Siw Hauge, Nord Pool Spot till Elprisbloggen.
På Nord Pool Spot har man analyserat vinterns pristopppar och kommit med rekommendationer för hur effektreserven ska användas och vad effektreserven ska kosta. Rekommendationen är bland annat att effektreserven ska bjudas ut till vad det kostat att köpa in den, och inte som nu att den bjuds ut till högsta kommersiella bud på börsen.
När elförsörjningen blir ansträngd tas effektreserven hos Svenska Kraftnät i Sverige och hos Fingrid i Finland i bruk. I vintras aktiveras effektreserven vid tre tillfällen, med ett rekordpris på nästan 15 kr/kWh enskilda timmar. (Det finns ett tekniskt pristak på börsen på 20 kr/kWh, motsvarande 2 €).
Hade effektreserven istället bjudits ut till inköpspris så hade pristoppen blivit betydligt lägre, kanske runt ett par kronor/kWh istället. Dyrt men inte astronomiskt.
Men på Svenska Kraftnät är man kallsinnig till att sätta ett pristak på sin effektreserv.
- Det blir inget pristak i vinter, och vi är tveksamma till att sätta ett tak på effektreserven längre fram, säger informationschef Maria Jäderberg på Svenska Kraftnät.
Varför?
- Vi vill inte som systemoperatör störa prisbildningen på marknaden.
Även om marknaden inte räcker till för elförsörjningen?
-Det är det vi ska titta på. Men det tar flera månader, så i vinter blir det inget pristak, säger Maria Jäderberg till Elprisbloggen.
Då vet vi det. Risken för elprischock är i högsta grad aktuell, trots att elbörsen vädjar till Svenska Kraftnät om att ta sitt ansvar.

Andra bloggar om: effektreserv, Elprischock, nord pool, svenska kraftnät

Medan svenska elkonsumenter betalade 15 kronor kilowatttimmen i vintras kunde man i södra Norge njuta av relativt behagliga 50-60 öre. Orsaken var att man i Norge dragit ner på överföringen till Sverige, något som forskarna Sven-Olof Fridolfsson och Thomas Tangerås skriver om i DN.
De anser att stamnätsoperatören Statnett borde dras inför internationell domstolen, eftersom de medvetet dragit ner på elöverföringen för att skydda nationella intressen.

Det är inte första gången som denna kabel spökar. Den som läser Elprisbloggen vet att samma kabel varit av i mer än ett år, och under den tiden pressat upp svenska elpriser jämfört med i Norge.

Det är heller ingen nyhet att man stänger av elförbindelser för att skydda den nationella intresset. 2001 stängdes Finlandskabeln med hänvisning till Finlands intressen när elförsörjningen var ansträngd i vinterkylan. Den gången var underligt nog Polenkabeln igång med full export söderut mitt under full elkris.

Detta inlägg sätter fingret på stamnätsoperatörernas ansvar för en trygg elförsörjning. Norgekabeln räknas inte som en utlandsförbindelse, trots att den i praktiken fungerar som en förbindelse mellan Sverige och Norge, så ansvaret är Statnetts eget. Svenska Kraftnät kan bara stå och se på när reparationen drar ut på tiden, och konstatera att förbindelsen är gravt underdimensionerad för åtminstone Sveriges behov.

Jag har i denna blogg av Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg kallats för rättshaveristisk. Jag borde kanske ta det som en komplimang.
Om Mikael Odenberg värnar om svenska elkunder så borde han istället för att klaga på de som kritiserar missförhållanden på elmarknaden ta ett allvarligt snack med sin kollega Auke Lont på Statnett om att snarast förstärka kabeln så att Sveriges elförsörjning tryggas.

Tillägg:
Energimarknadsinspektionen dementerar och menar att forskarna dragit för långt gående slutsatser av ett dokument som tagits fram av de nordiska regleringsmyndigheterna.
I det står:

Transmisson capacity
The Nordic power market is interconnected by multiple transmission lines. One of the key
lines connects Southern Norway to Sweden. This Hasle connection has a normal capacity
of 2000 MW. The capacity is reduced when consumption in Oslo is high. This was the case
for all three peak periods, and for the January 8 price peak, the TSO had reduced the usable
capacity in this line to zero (0 MW).
In the current market design, the TSOs have to announce the transmission capacities
between elspot bidding areas at 9.30 a.m., or 2,5 hours before the elspot closes at noon. As
the capacity of an electric grid depends on the production and consumption across the
complete grid the capacity announcement has to build on estimated generation and
consumption for the entire grid. During the peaks the actual electricity consumption was
substantially lower than the estimated consumption in the forecasts prepared by the TSO:s.
An overestimation of the consumption may have resulted in lower than necessary elspot
capacities for the transmission lines in the Nordic area.

Översatt till svenska betyder det att kapaciteten på den aktuella kabeln de aktulla dagarna var kraftigt nedsatt på grund av att elförbrukningen i Oslo var hög. Men eftersom kapaciteten bygger på prognoser och prognoserna var för höga, kunde de överdrivna prognoserna gjort att man i onödan satt ner kapaciteten på kabeln .

Läser man mer på Statnetts hemsida framgår det att kapaciteten på kabeln varierar beroende på hur mycket el som går åt till Oslo. Om det är så som forskarna hävdar att man från norsk sida satt ner kapaciteten för att skydda elförsörjningen till Oslo, eller om man helt enkelt är offer för ett dåligt byggt system som inte kan exportera el när det det behövs som bäst, är inte lätt att tolka. Men att det inte fungerar optimalt när elsystemet sätts under press, är helt klart.

Andra bloggar om: Mikael Odenberg, norge, norgekabeln, statnett, svenska kraftnät

När elpriset nådde elpriset all time high på elbörsen i februari kunde det statliga Svenska Kraftnät håva in miljonbelopp i en spekulation på höga elpriser. Den effektreserv som sätts in vid extremlägen kostar lika mycket som marknadens högsta bud, tiotals gånger mer än vad det kostat att producera och vad det kostar Svenska Kraftnät att köpa in.
Därmed förstärker Svenska Kraftnät prissvängningarna på marknaden i extremlägen och är en viktig anledning till att elpriserna blev så höga i vintras.
Förr tog Svenska Kraftnät ett ansvar när man bjöd ut effektreserven. Man satte ett pris som var högt, men inte det högsta på marknaden. Därmed blev effektreserven också stabiliserande på prissvängningarna. Elpriset kunde bli högt, men inte hur högt som helst.
Nu kunde en ensam handlare bjuda ut en liten mängd kraft till 15 kronor kilowattimmen, ett pris som då tas över av Svenska Kraftnät när de sätter in effektreserven. Det kunde lika gärna vara 2, 3, 5 eller 20 kronor kilowattimmen. ( Vid 20 kronor går en teknisk gräns in på elbörsen).

Sedan har Mikael Odenberg mage att sitta i SvT Debatt och raljera över att man inte kan planera effekttoppar! När det i själva verket är han själv som skapat dem genom illa planerade reparationer, och förstärker effekterna genom att bjuda ut reservkraft till fantasipriser.

Den 22 februari i år gick elpriserna till all time high på elbörsen. Orsaken var att statliga Svenska Kraftnät bokstavligt talat dragit ur sladden till den hårt pressade elförsörjningen genom att planera en större reparation av nätet till denna dag.
Marknaden reagerade och priserna gick i taket. Sent dagen innan drogs den planerade reparationen in men då var det för sent.

Andra bloggar om: Elbörsen, Elprischock, nord p, svenska kraftnät

Bristen på kärnkraft i vintras reser en fråga som måste besvaras.
Har elproducenterna genom sitt samägande i kärnkraften möjlighet att påverka marknaden negativt?
Vad gör samhället genom sina myndigheter för att garantera tillgång på el?

SvD tar upp den första frågan i en utmärkt artikel av Carolina Neurath söndagen den 11/4.

Frågan om marknadsmakt går tillbaka till den regering som fattade beslut om att lägga ner två kärnkraftverk i Barsebäck och som för att hålla E.on (då Sydkraft) skadeslöst beslöt att skapa ett samägande i de kärnkraftverk som fanns kvar.
En sista rest av linje 2 i kärnkraftsomröstningen, där socialdemokrater och folkpartister lovade bland annat ” Kärnkraftverk och andra framtida anläggningar för produktion av elektrisk kraft av betydelse skall ägas av stat och kommun.”

I utredning efter utredning har korsägandet i den svenska kärnkraften utmålats som ett hinder för en väl fungerande elmarknad. Den nuvarande regeringen har tagit initiativ till att försöka bryta upp korsägandet, men det är inte så enkelt. Ägarna vill helt enkelt inte, och det går att förstå ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Här har man fått tillgång till ägande i kärnkraft av staten och så kommer staten och vill ändra på allt. Det finns heller inga tvångsmedel att tillgå, förutom att tvinga Vattenfall till en bytesaffär, men då måste man ha med sig både Fortum och E.on på vagnen.

Jämför det med situationen i England inför avregleringen av elmarknaden, då delades elproduktionen upp i regionala bolag just för att undvika koncentration och marknadsmakt.

Den andra frågan om samhällets ansvar för tillgången på el tas inte upp i artikeln.
Den som kommer ihåg Linje 2 löften vet också att det stod i det finstilta: ”Samhället skall ha ett huvudansvar för produktionen och distributionen av elektrisk kraft.”
Det har helt glömts bort, även om man tolkar det liberalt som att samhället endast ska ha en övervakande funktion.
Energimarknadsinspektionen, som jag brukar klaga på, har ingen sådant ansvar och vill heller inte ta det. Man nöjer sig med att publicera statistik i efterhand.
Svenska Kraftnät lyckas också smita undan ansvar. Man har i och för sig en produktionsreserv att kasta in när det kniper riktigt ordentligt, men innan dess sitter man med armarna i kors. Att till exempel göra prognoser på krafttillgången inför vintern när man vet att kärnkraftverken kommer att stå still är tydligen för mycket begärt. Istället sitter generaldirektören Mikael Odenberg och hånar hånar Sveriges elkunder i direktsändning genom att säga att ”man kan inte planera för kylan”.
Andra länder klarar utmärkt att planera sin elkrafttillgång. I Norge publicerar Norges vassdrags- og energidirektorat veckovis en uppdaterad rapport om kraftsituationen.
Varför gör man inte det i Sverige? Jag antar att det är den enkla förklaringen som gäller, politikerna vill inte ha sådana rapporter, de vill inte veta hur illa det ser ut.

Andra bloggar om: Carolina Neurath, Elmarknad, energimarknadsinspektionen, kärnkraft, svenska kraftnät

Lördag kväll är det Earth Hour och vi förväntas efter massiva kampanjer släcka elbelysningen en timme. Det är vackert med manifestationer. En känsla av gemenskap och att man på något sätt bidrar även om det bara är symboliskt.

Men det finns allvarliga problem med Earth Hour också.

Den viktigaste invändningen är det kostar stora pengar för elbolagen att ställa om produktionen, först stänga ner och sedan dra på. Ett kärnkraftverk eller kraftvärmeverk låter sig absolut inte regleras så snabbt, så det enda som återstår är vattenkraften. Du sätter också ditt elbolag på pottan när du släcker. Elbolagen är skyldiga att beräkna hur mycket deras kunder tänks förbruka timme för timme. Stämmer inte det får man betala en straffavgift till Svenska Kraftnät.Det lyckas man ofta ganska bra med, men Earth Hour kommer att sätta prognoserna om elförbrukning lördag kväll ur spel. Vem får till slut betala ditt elbolags straffavgifter med höjda elpriser? Just det, du som släckte i onödan.
Den andra är att det inte spelar ett skvatt roll för klimatet om vi så släcker ner hela Sverige. Den svenska elproduktionen är nämligen – tadaa – nästan helt koldioxidfri och klimateffekten av en nedsläckning uteblir alltså.

Jag är också tillräckligt gammal för att ha upplevt riktig elransonering i Sverige. 1970 var det nära att elen helt enkelt skulle ta slut. Motorvärmare och utomhusbelysning förbjöds. TV direktsände från Vattenfalls kontrollrum och Bengt Feldreich manade svenska folket att stänga av elförbrukningen så mycket som möjligt.

Nu är vi nära en situation där det är risk för riktig elransonering. Elreserverna är historiskt låga och en frivillig Earth Hour kan bli en påtvingad Earth Day eller Earth Week. På riktigt, och därför att några klåpare på kärnkraftverken inte klarade av att få en ombyggnad färdig ens efter flera månaders överdrag på tiden.

Själv tänker jag bidra till klimatet och elsystemet genom att under Earth Hour-timmen endast förbruka svensk koldioxidfri el från vettenkraft och kärnkraft och samtidigt ta mitt ansvar för en stabil elförsörjning genom att inte stänga av eller sätta på några apparater i onödan.

Andra bloggar om: earth hour, klimat, svenska kraftnät

Så kom den till slut, en välregisserad ursäkt från kärnkraftsbolagen för att de svikit sitt uppdrag att leverera el när den som bäst behövs.

Det är en märkbar tillnyktring från när Svenska Kraftnät Mikael Odenberg hånade elkunderna .

Men det är inte nog. Uppvisningen är bara spel för gallerierna. Inget ändras i sak, ingen myndighet får ansvar att övervaka Sveriges energiförsörjning, inga kraftverksägare tvingas redovisa sina driftstopp på förhand.

När ljuset från kamerorna slocknat är det bara att börja räkna pengarna. 5 miljarder kronor i extra intäkter, där både kunder med rörligt avtal och de med fast avtal får vara med och betala. Inte fy skam.

Nu passar också Maud Olofsson att strö salt i såren genom att plocka in mer pengar från elkunderna till stöd åt vindkraft. Det tredje benet i energiförsörjningen som det kallas. Men det är ett ben som vi aldrig kan stödja på. När det var som kallast i vintras så stod vindkraftverken stilla. Någon försörjningstrygghet kan vi aldrig få den vägen.

Andra bloggar om: Elmarknad, elpriser, svenska kraftnät, Vindkraft

Att det är snordyrt med el när kärnkraftverken står still är inte elbolagens, politikerna eller myndigheternas fel. Tvärtom, det är du, lille konsument som trissar upp priset genom att envisas med att förbruka el.
Ungefär så går de senaste utspelen från elbolag, myndigheter och andra som borde veta mycket bättre. Det sker en överflyttning av skuld och ansvar från den stora aktören till den lille mannen.
Hur går det till? Jo, man framhåller att elbörsen ”fungerar” genom att skapa skyhöga priser som sedan ska fungera som ”prissignal” åt marknaden. Och eftersom du som elkonsument inte lyssnat på ”prissignalen” och genast kopplat bort dig från elnätet utan framhåller i att få förbruka el för att inte frysa inne, ja då är det plötsligt ditt fel. Du är inte tillräckligt hörsam för marknadens krav.
På det viset kan man i lugn och ro vända ryggen till och beklaga att medborgarna tar ett så bristande ansvar.
Att elbolagen skulle börja lyssna på ”prissignalen” och börja planera för fler kraftverk som stärker kraftbalansen kommer tydligen inte på tal.
Att politikerna skulle börja ta ett ansvar för tillgången på el ur ett nationellt perspektiv är tydligen för mycket begärt.
Att myndigheter som Svenska Kraftnät skulle börja städa i de affärer som NordPool som inte tål dagsljus, och börja räkna om det verkligen är en bra ide att gå in i en vinter med halva kärnkraftverkskapaciteten avstängd är tydligen också för mycket begärt.
Det är mycket enklare att skylla på dig.

För övrigt bör du gå med i Elupproret. Om du inte visar ditt missnöje, vem ska då bry sig?

Själv ska jag bänka mig fram för SvT Debatt i kväll

Andra bloggar om: Elbörsen, elpriser, svenska kraftnät