Elprisbloggen

Spotpriset för den första månaden med elområden gav en rejäl uppgång för elpriset i syd. I elområde 4 ökade priset med 64% från 27,7 öre/kWh i oktober till 45,6 öre/kWh i november.
Resten av landet fick också ett höjt elpris. I elområde 3, mellansverige ökade priset med 43 procent till 39,74 öre och i de två nordligaste elområdena 1 och 2 ökade elpriset med 37 procent till 38 öre/kWh.
Elområde 4 är 7,5 öre dyrare i genomsnitt än elområdena 1 och 2 i norr
Spotpriset är relativt sett inte speciellt högt. Utanför elområde 4 har november varit dyrare fyra av de fem senaste åren. För elområde 4 är denna november den tredje dyraste någonsin.
- Prisskillnaderna på rörligt pris kan öka ännu mer när elbolagen lägger på sin volymvägning, en kompensation för att vi förbrukar lite mer el den tid på dygnet när elen är lite dyrare, säger Magnus Askaner på konsumentsidan Elprisguiden.
Då kan skillnaden mellan elområdena öka med en eller ett par ören till per kWh. Anledningen är att elområde 4 haft markant högre elpriser under enskilda timmar, upp till en krona /kWh vissa dagar.
På spotpriserna tillkommer elbolagens påslag, elcertifikatsavgift, energiskatt och moms.

Andra bloggar om: elområden, elpriser, prisområden, rörliga elpriser

Det är inte varje dag man kan skriva om skattesänkningar på energins område. Men nu är det faktiskt dags. Elskatten ska nämligen sänkas från nyåret, inte mycket, men det är åtminstone åt rätt håll.
Elskatten sänks med 0,2 öre till 28 öre. I norra Sverige sänks elskatten med 0,1 öre till 18,5 öre.
Eftersom moms tillkommer blir elskatten inklusive moms 35 öre respektive 23,13 öre.

Alltid något.
Innan vi funderar på vart vi ska göra av alla pengar vi sparar på lägre elskatt så är det dags för en lite sämre nyhet. Kvotplikten för elcertifikat ökar från 17% till 17,9 % vilket gör att kostnaden för elcertifikat går upp med ungefär 0,3 öre, inklusive moms knappt 0,4 öre.
Detta gäller nytecknade avtal och de rörliga avtal där elcertifikatpriset sätts löpande. För fasta avtal ingår elcertifikat i priset och det kan inte höjas. Ändringar i elskatten däremot slår igenom direkt.

Andra bloggar om: Elcertifikat, rörliga elpriser, Skatter

Avbrutna elkablar i Norge stänger inne billig ström och pressar upp priset i Sverige. I veckan noterades timpriser på över kronan i Sverige, medan priserna i södra Norge låg på en bråkdel. Samtidigt är det fel på kärnkraftverken och det trycker upp priserna ytterligare på kort sikt.

Hur mycket kostar detta svenska elkunder? Elpriset för Sverige (gult) ligger betydligt över systempriset (ett slags genomsnitt, blått) och längst ner i botten ligger Sydnorge (grönt) Priserna är i kr/MWh och om man dividerar med 10 får man öre/kWh. Toppnotering för i år i måndags med 1.10 kr/kWh. Sen har det lugnat sig lite.

I ett normalläge ska alla tre kurvorna följas åt. Elmarknaden fungerar då över hela Norden och det blir samma pris överallt. Nu har en nordiska elmarknaden havererat och ersatts av en samling lokala bymarknader, prisgivna åt lokalt dominerande producenter.

Vad ska man då göra? Hoppas på en regnig sommar är ett alternativ. Hoppas på mer förnuft hos de som bygger kablar, så att halva Sveriges elförsörjning inte hänger på en kabel som kan gå av närsomhelst. För vad hade hänt om kabeln gått sönder mitt i en kall vinter?

Mina rekommendationer är som förut att välja rörliga elpriser i första hand.

[tags]elpriser, elbörsen[/tags]

Andra bloggar om: Elbörsen, rörliga elpriser, spotpris

Det kom ett brev från min vän Torbjörn som också är intresserad av elmarknaden och som är lika frågande som jag.
Hej Magnus!

Jag har följt elpriserna de senaste åren och läser av de aktuella priserna varje lördag. Jag har sparat en del värden i en tabell som sedan visas som en graf.

Det är intressant att se hur elpriserna bara de senaste månaderna har stigit brant så jag måste höja taket i diagrammet flera gånger. C:a 8-10 öres höjning per kWh och  vecka verkar ju sanslöst.

Jag undrar över ett några saker som jag hoppas att du har svar på:

1. Fastprisavtal
Man kan ingå ett avtal med en elsäljare om ett fast elpris under t.ex. 1 år. Vad händer då hos elsäljaren? Jag har fått för mig att elsäljaren i sin tur köper in den elen någonstans (via Nordpool, eller direkt från en annan elsäljare?) med ett terminsavtal, som ger ett fast pris även för elsäljaren under avtalstiden.

- Vem är motparten när elsäljaren köper sin el via Nordpool? Det måste väl vara en elproducent, eller någon annan elsäljare som köpt på sig för mycket?
- Ett 1-årigt avtal har ju i praktiken alltid ett högre elpris än ett rörligt avtal eftersom terminspriset måste täcka ev. prishöjningar under låsningstiden. Stämmer det?
- Vem är det som står risken? Det måste väl vara elproducenten, som annars skulle ha kunnat sälja sin el till ett dyrare pris om han inte varit bunden till terminsavtalet?

2. Rörligt prisavtal
Ett rörligt pris har väl inte riktigt samma mekanismer. Medelpriset per månad på Nordpool (spot-priset) styr i efterhand priset på den el som säljaren köper in via Nordpool och säljer vidare till mig. Det låter mycket enklare.

Förtjänsten för elsäljaren ligger i att han tar ut ett påslag utöver spot-priset. Påslaget verkar vara olika stort för alla elsäljare.
Elsäljaren har ytterligare en förtjänst, som staten har beslutat om, elcertifikatet. Staten har möjligen bestämt ett minsta pris, men Elsäljaren har uppenbarligen fria händer sätta vilket pris han vill på sitt elcertifikat, eftersom det varierar lika mycket som påslaget mellan olika elsäljare.

Jag förmodar att påslaget, elcertifikatet och, i de flesta fall, en fast årsavgift är till för att täcka elsäljarens kostnader och ge en skälig vinst från verksamheten.

Nu har jag lagt märke till, de senaste veckorna, att när spot-priset på el ökar så dramatiskt varje vecka, så tycks även elsäljarens omkostnader öka eftersom påslaget och elcertifikatet sammantaget ökar och höjer elpriset än mer. Hur kommer det sig att dessa påslag hos elsäljaren ökar samtidigt som spot-priset ökar? Får elsäljaren verkligen ökade kostnader när spot-priset ökar, eller är det bara ocker på gång?

Magnus, nu har jag bara resonerat med mig själv, antagit och gissat. Skulle inte du som är insatt i dessa mekanismer kunna skriva en artikel och förklara hur allting fungerar? Det skulle inte förvåna mig om det är fler än jag som funderar. Det kan ju bli en lång artikel i Elprisguiden. Jag har inte nämnt handeln med utsläppsrätter. Varför måste vi betala för utsläppsrätter i Sverige när vi har i det närmaste utsläppsfri elproduktion här?

/Torbjörn.

Jag ska försöka  ge svar på några av frågorna.

Elhandelsbolaget köper oftast in samma mängd el till ett fast pris på Nordpool som han säljer till sina slutkunder. Men det finns  ändå kvar en del risker. Volymrisk är det när elkunden int gör av med samma mängd el som man trodde från början. Det kan vara en kall vinter, eller så installerar elkunden en värmepump och minskar sin förbrukning. Kunden tecknar ett avtal på ett år, och elhandlaren köper in en viss mängd kWh som ska räcka till alla kunder.

Sen finns det en balansrisk, som drabbar både rörliga och fasta avtal. Elhandelsbolaget får lämna in en prognos för hur mycket hans kunder ska förbruka varje dygn. Stämmer inte det t ex att vädret hastigt ändras eller man helt enkelt räknar fel så får man betala extra i efterhand. Ju bättre man är på prognoser desto mindre extra avgifter får man betala.

På rörliga avtal  finns också en volymrisk, som beror på att vi förbrukar lite mer el på dagen när elpriset är lite högre. Men bolagen tar oftast betlat utifrån medelpriset på en hel månad.

Elcertifikatet handlas på Nordpool under mycket lite omsättning, bara något enstaka avslut per dag. Där har priserna gått upp kraftigt den senaste tiden.

Sammantaget beror de ökade omkostnaderna för elhandlarna på att riskerna ökar med ökande volatilitet på elbörsen. Det räcker inte med att själva elen blir dyrare, även själva hanteringen blir dyrare.

När det gäller uitsläppsrätter är jag lika frågande som Torbjörn. Vi har en koldioxidfri elproduktion i större delen av Norden. Om tyskar och andra har problem med koldioxid, varför ska vi vara med och betala deras övergång till miljövanligare produktion?

Andra bloggar om: elhandlare, Elmarknad, elpriser, rörliga elpriser, utsläppsrätter

Nu är Villaägarna på krigsstigen igen. Den här gången är det Kundkraft som förmedlar vad Villaägarna anser vara oskäliga elavtal, det vill säga att man binder sig i 12 månader för att ha kvar sitt rörliga elpris. Det går att fega ur och byta till fast pris under tiden om man vill, men det är enligt Villaägarna inte bra för att man inte vet på förhand vilka villkoren kommer att bli.

Vad Elprisbloggen tycker om detta är att det är upp till kunden att bestämma sig utifrån bästa möjliga information. Därför finns dessa priser med på Elprisguiden och det är väl bara att vänta på Villaägarnas fördömelse. Min kollega Elpriskollen har redan blivit bannlyst av organisationen för att de redovisar dessa avtal. Positivt är åtminstone att Villaägarna nu insett att dessa ”bunda” rörliga avtal har gått att komma ur genom att teckna fast pris hos samma leverantör.

Men om Villaägarna vore verkligt bekymrade om långa bindningstider och utsatthet för elmarknadens svängningar, borde man då inte granska de mixade avtalen? Där har man betydligt längre bindningstider, samtidigt som man har en exponering mot spotmarknaden, låt vara mindre än ett helt rörligt avtal.

Nu är ju Villaägarna djupt insyltade i elbranschen. Genom avtal med Fortum och Kundkraft, tidigare även Norsk Hydro, rekommenderar man medlemmarna att teckna avtal med medlemsrabatt i dessa bolag. Kanske vore lämpligare att frigöra sig som organisation från dessa bindningar innan man sätter igång med att krossa glasen i det egna huset?

Andra bloggar om: Elprisguiden, elpriskollen, kundkraft, mixade elpriser, norsk hydro, rörliga elpriser, villaägarna

Elbolaget Godel meddelar att de ämnar dela ut 2,2 miljoner kronor till välgörande ändamål. Men det är ett dyrt sätt för kunderna att bedriva välgörenhet via elräkningen.

En lägenhetskund får betala närmare 500 kronor mer om året med billigaste rörliga elpris avtal jämfört med Godel. Det är 25 öre per kilowatttimme mer, 1.08 kr jämfört med 84 öre.

Hur mycket av de pengarna går till välgörenhet? Ja eftersom Godel omsätter 146 miljoner kronor så betyder det att de omsätter i runda slängar 250-300 miljoner kilowatttimmar. Utslaget på antal kilowattimmar blir det alltså ett knappt öre per kilowattimme, eller cirka en tjuga om året för kunden. Resten av pengarna, knappt 500 kr om året eller 24 öre/kWh försvinner på vägen.

Lika illa är det med storkunderna. Med 20 000 kWh/år i förbrukning kostar det cirka 870 kronor mera att anlita Godel som leverantör. 84 respektive 88 öre mer per kilowattimme. Den välgörenhet man får ut är då cirka 150-200 kronor.

Anledningen till att Godel levererar så dåligt är antagligen deras höga marknadsföringskostnader. Trots att Lasse Åberg donerat en gratis logga och att man fått massor av gratis publicitet så har det kostat att växa. Bolaget går numer med vinst, men det är ett mysterium att man lyckats driva ett elbolag med så höga priser och så lite lönsamhet.

Hittills har Godel fått in 11,5 miljoner kronor i startbidrag från generösa givare, och man har gett ut en halv miljon förra året samt planerar nu att ge ytterligare 2,2 miljoner. Kvar är alltså cira 9 miljoner kroor i donationer som hittills inte nått några hjälpbehövande. Med nuvarande utdelningstakt kommer det att dröja ytterligare fyra år innan donatorerna ursprungliga miljoner har nått de hjälpbehövande.

Till elprisguiden får jag ofta frågor om Godel, och min rekommendation är att välja ett billigare elbolag och ge av mellanskillnaden direkt till den välgörenhet man så önskar. Det är ett bra råd både för din ekonomi och för alla hjälpbehövande. Har man svårt att komma ihåg finns det möjlighet att dra en summa varje månad på autogiro.

Andra bloggar om: godel, Lasse Åberg, rörliga elpriser, välgörenhet

Karlshamns Energi är ett modigt elbolag. Från och med första maj avskaffar man tillsvidarepriset på el och säker det rejält genom att helt enkelt flytta över kunderna till rörligt elpris. Från 64öre/kwh ner till 44 öre/kWh i ett slag. Ett modigt beslut som framförallt kommer de som idag betalar mest tillgodo.

Tillsvidarekunderna är elbranschens kassako. En liten andel kunder har fått subventionera elhandelsbolagen med extremt höga marginaler. Det är nyinflyttade, de som inte förstår sig på elmarknaden och de som inte har tillräckligt bra kreditvärdighet har levererar mest pengar in i elbolagen. Villaägare och storförbrukare har pressat sina preser genom att jämför elpris, medan en lite grupp tillsvidarekunder har levererat merparten av överskottet.

Anledningen till att man gör detta steg är enligt vd Hans Inge Bengtsson att tekniken nu finns för att debitera alla kunder direkt efter förbrukning.

– På så sätt kan vi ge de här kunderna ett rörligt elpris som fastställs på den nordiska elbörsen, säger han till Sydöstran.

Andra elbolag säger sig vilja ha över tillsvidarekunderna till andra avtal. Men varför skulle man då ge dem ett uruselt avtal från början?

De bolag som idag levererar tillsvidarepris med bra villkor är bland andra Jämtkraft och Karlstads Energi. När följer Vattenfall, Eon och Fortum efter?

Andra bloggar om: Jämtkraft, Karlshamn Energi, Karlstads Energi, rörliga elpriser, tillsvidarepris

Att binda rörliga elpriser i upp till ett år har fått häftig kritik, bland annat från Villaägarnas riksförbund. Inte heller jag tycker att det är bra ide, men jag ropar inte på förbud.

Nu går 7H Krafts Ulf Fritzon i svaromål och menar att man inte är bunden till rörligt (låter som en motsägelse) utan fritt kan välja bland 7H:s ordinarie utbud när man tröttnat på rörligt pris. Det förstås, men varför inte ha friheten att välja på hela elmarknadens fasta elpriser när man tycker det är dags att byta?

Andra bloggar om: 7h, rörliga elpriser, ulf fritzon, villaägarna

Villaägarna kräver ett stopp för de rörliga avtal som binder kunden vid samma elbolag för en längre tid, upp till ett år. Men är det inte konsumentens sak att granska villkoren innan köp? De här bundna rörliga avtalen är ofta billigare än de avtal som låter kunden flytta när den vill. Så har till exempel Lunds Energi-koncernen satt de två olika avtalen i system och erbjuder kunderna valfrihet.

Andra som till exempel Dala Kraft har tidigare erbjudit bundet och obundet rörligt pris men erbjuder nu endast det bunda.  Till saken hör att man som kund nästan alltid kan byta till ett bundet avtal hos samma leverantör närsomhelst. Det är alltså möjligheten att helt byta elbolag som man blir av med.

Ur konsumentsynpunkt så anser åtminstone jag att man ska kunna välja fritt utifrån god information. Ju fler alternativ som finns på elmarknaden desto bättre. Därför har jag på Elprisguiden lagt upp en jämförelse av rörliga elpriser så att bindningstiden klart framgår och att man kan jämföra de olika alternativen.

Problemet med långa bindningstider tror jag istället är större på alla varianter av mixade elpriser.  Därhar man ingen som helst rätt att byta avtal utan är fånge i upp till tre år med ett delvis rörligt elpris. Riskerna för konsumenten är där betydligt större.

Andra bloggar om: bundna elpriser, dala kraft, Lunds energi, mixade elpriser, rörliga elpriser, villaägarna