Att kärnkraften gick på rekordlåg effekt och att vinterkylan var hård är väl känt och gjorde bara sakerna värre. Men i detta inlägg fokuserar jag på elbörsen och elkraftssystemets funktion, eller snarare brist på funktion. Förhoppningsvis är kärnkraften bättre i skick kommande vintrar, men elmarknadens brister måste vi leva med varje dag om vi inte tar tag och förbättrar marknaden.

Elöverföringen mellan södra Norge och Sverige har haft problem lång tid. För ett par år sedan var kablarna under Oslofjorden av och kunde inte lagas förrän efter ett och ett halvt år, något som höjde elpriserna i Sverige med 10 öre i genomsnitt.

Den 8 januari 2010 klockan 8 på morgonen slog elbristen till. Produktionen av el räckte inte till konsumtionen. Det fattades på flera håll, främst i mellersta Norge, Södra Sverige och i Finland.
Men det skulle visa sig att prognoserna var betydligt högre än det verkliga utfallet, något som ledde till en rad felbeslut och att elbörsen under några timmar slog i taket.
Överföringen från Norge till Sverige stängdes ner. Anledningen var att man trodde att förbrukningen i Oslo skulle bli mycket högre än väntat, det fanns inte utrymme för att både försörja Oslo och att skicka vidare kraft till Sverige.

Även Polenkabeln var avstängd under en kritisk timme.

Elkrisen var ett faktum. Reservkraften måste startas för att upprätthålla balansen i systemet och undvika elransonering och nedsläckning. En sådan nedsläckning skulle skötas av de lokala elbolagen, som skulle släcka ner stadsdel efter stadsdel i ett rullande schema. En timma elavbrott, sedan på med strömmen i kanske åtta timmar, sedan strömavbrott igen i en timme, ända till krisen lagt sig.

Det var dags att dra igång reservkraften. Reservkraften är upphandlad i förväg av Svenska Kraftnät och startas på kommando när det är risk för elbrist. Eon och Vattenfall startade upp oljekraftverk för att trygga försörjningen.

När de höga elpriserna var ett faktum reagerade förbrukarna snabbt och drog ur sladden till elslukande verksamheter som kunde avvaras någon dag. Men det var försent för att påverka priset.
Totalt drog man ner förbrukningen med 2000- 2500 MW i Sverige och Finland, där de högsta elpriserna slog som hårdast.
Detta gjorde att prognosen var grovt överskattad. Reservkraften gick igång för att täcka regionala brister, men det blev inte mer än 0,3 procent av Sveriges elförbrukning, som mest 190 MW.
Den verkliga förbrukningen blev alltså betydligt lägre en prognoserna, men ändå fick prognoserna ligga till grund för beslutet att stänga av den viktiga elledningen från Norge till Sverige.

Vad är då slutsatserna från den utredningen?

1. Marknaden är i obalans. De stora aktörerna har en bättre överblick och mer information än elbörsens mindre spelare.
2. Hemlighetsmakeriet gör det omöjligt att för en utomstående att egentligen förstå hur marknaden fungerar. Att forskare får tillgång till data och kan studera hur elbörsen fungerar är avgörande för att man ska kunna försäkra sig om att elmarknaden fungerar.
3. Det är svårt att analysera de data som faktiskt finns. Det finns mycket data, men tillgången är begränsad, det finns fel och brister.

Till det som borde offentliggöras hör budkurvorna med viss fördröjning, samt tillgänglig produktion och överföringar i realtid.

Själv tycker jag att man kan jämföra med Stockholmsbörsen. Där är budkurvorna offentliga och tillgängliga i realtid för en mindre avgift. Anonymiteten garanteras genom att större aktörer använder sig av flera mäklarhus och därför kan man inte veta vilken aktör som ligger bakom vilket bud.

Nordreg vill också göra det lättare för förbrukarna att dra ner på konsumtionen i högpristider. Men det är inte lika lätt att göra i praktiken. Att få industrin att dra ner på produktion är tekniskt sett en lätt uppgift, men i praktiken är industrin ovillig att dra ner. Och vem kan klandra dem? Det är dyrt och man kanske går back, men alternativet att stänga ner produktionen är ännu sämre.
Att få hushållen att ändra sin förbrukning är tekniskt sett svårt. Nya mätare räcker inte, det är ändå inte säkert att hushållen kan och vill ändra sin förbrukning. Att tvångsreglera hushållens elavtal och elutnyttjande är ett alternativ när marknaden inte fungerar, men är det verkligen en framkomlig väg?
Den allvarliga bristen är att man inte kan förutsäga förbrukningen tillräckligt noggrant, och därmed riskerar att fatta fel beslut.

När man stänger ner en elöverföring mellan två länder eller elområden så påverkar det marknaden oerhört. Men den systemoperatör som stänger ner överföringen tar inga ekonomiska hänsyn till elkunder eller producenter. Tvärtom så kan en systemoperatör tjäna pengar på flaskhalsar i systemet och då finns det inga incitament för att minska flaskhalsarna.

När elbristen är ett faktum och reservkraften startas upp så bjuds den in på elmarknaden till det högsta priset som finns just då. Anledningen är att man vill inte störa marknadens budgivning, men öppnar ändå för manipulation när en liten volym på hög nivå förändrar prissättningen för hela marknaden.
För elkundernas bästa vore det bättre att istället betala en fast avgift för att ha tillgänglig reservkraft och i bristsituationer endast betala marginalkostnaden, vilket skulle sänka prisnivån till en bråkdel av det tak på 18 kronor/kWh ( som man nådde i Danmark i december 2010 ).

Sist men inte minst så kan det vara dags att överväga en annan konstruktion för elmarknaden. Dagens elmarknad skapar höga priser, som i sin tur skapar incitament för att bygga ut produktion. Men för en producent kan det istället vara lönsammare att hålla tillbaka produktion i en bristsituation.
En alternativ modell för prissättningen kan vara att priset sätts som en funktion av hur budkurvan ser ut. Det skulle ge lägre priser och mindre risk för pristoppar.

Så hur reagerar då vår myndighet Energimarknads inspektionen på denna rapport?
Jo, man tar endast fasta på den del som handlar om elkundernas flexibilitet.
Inget om att göra data om produktion och budkurvor offentliga. Ett insynsråd är det enda man har att komma med. Då är hemlighetsmakeriet säkrat, samtidigt som man kan låtsas öppenhet.
Det vore bra om Energimarknadsinspektionen någon gång kunde ställa sig på elkundernas sida. För omväxlings skull.

Andra bloggar om: Elprischock, energimarknadsinspektionen, nordpool

Andra bloggar om: nordpool, timmätning

Visa din åsikt!

Elupproret – Nu får det vara nog!

Nu får det vara nog med spekulationerna på elbörsen och den tafatta inställningen från regeringen!

Detta är ett nationellt problem som regeringen måste ansvara över. Man kan inte låta ett fåtal aktörer sätta spelreglerna på egen hand.

Nordpools månadsmedelpris var 313 % högre 2008 jämfört med 1999.
2009 var det lågkonjuktur och en varm vinter, då sjönk det och blev bara en skillnad på 230 % mot 1999…

Nu har vi ett fåtal ägare av elproduktionen som själva kan styra elpriserna.
Börshajar som tjänar grova pengar på oss medborgare – alla blir drabbade eftersom alla behöver el.

Kärnkraftverk som stängs av för miljöns skull.
Kärnkraftverk som servas under den period de mest behövs.
Vindkraftverk som inte ger något tillskott vid dessa låga temperaturer, vinden avtar tydligen ganska rejält då det är kallt, och paradoxalt nog så är det då vi behöver som mest effekt…

Det är dags att säkra elproduktionen och tillgången på el på ett nationellt plan

Enda reserven vi har är gamla kraftverk som det i Karlshamn och Stenungsund. Annars får vi förlita oss på elleveranser från övriga länder.

Nu samlar vi ihop en mängd röster på namninsamlingen och skickar till berörda ministrar.

Se till att sprida detta till så många som möjligt och det snabbt!

Skriv under uppropet på El-upprorets hemsida

Listorna överlämnas till regeringen med krav på handling!

Det finns även en Facebookgrupp som man kan gå med i.

Andra bloggar om: elpriser, energimarknadsinspektionen, konkurrens, kundkraft, nordpool, svenska kraftnät

Med hjälp av börshajen Mats Qviberg, Lars Joelsson, chef för Vattenfalls produktionsledning, och Niclas Damsgaard, elexpert på Econ Pöyry skulle här minnsann bevisas att elbörsen fungerar bra och att det inte är frågan om riggade priser.

Det gick inte så bra. Mats Qviberg tyckte bland annat att höga elpriserna nyligen var ett bevis på att marknaden fungerar bra, och att det istället var en signal om att det var dags att se över sina elinköp.

Elbolagen borde ha planerat elproduktionen lite bättre, det brukar ju vara kallt i januari, menade han.

Min kommentar: de flesta anser att priser på 14,50 kilowattimmen är ett tydligt exempel på att börsen inte klarar av att skapa en balanserad marknad och rimliga priser.

Niclas Damsgaard, som jag håller för en av de mest kunniga på elmarknad i Norden och som i sin position på konsultbolaget Econ Pöyry har en unik insikt i marknaden kunde bekräfta att det finns möjliga scenarier där man kan som producent kan tjäna på att dra tillbaka produktion från marknaden. Att han själv trodde att det var osannolikt är en annan fråga.
Han hade heller ingen förklaring till toppnoteringarna på 14,50. Möjligen kunde det vara ett förbrukarbud, alltså någon som frigör kapacitet genom att stänga ner sin förbrukning och som därmed kan sälja tillbaka till elbörsen den frigjorda elkraften. Vem som sålde el för 14,50 och vem som i så fall köpte får vi inte veta.
Elbörsen NordPool är till skillnad från andra börser full av hemlighetsmakeri. Det går inte för vare sig deltagare eller utomstående att få reda på hur buden lagts den aktuella dagen. Frågan är om ens tillsynsmyndigheterna kan ta reda på det. Niclas tycker själv att det kan vara en fördel att buden är hemliga, det skulle underlätta marknadsmanipulation om man i detalj kunde se aktörernas positioner. Han har kanske en poäng. Men varför ska buden vara hemliga för alltid? Varför ska man inte kunna granska aktörerna ens i efterhand?

Lars Joelsson förklarade att man absolut inte hade stängt reaktorerna för att tjäna på högt elpris. Det går att tro honom. Men vet han egentligen Vattenfalls handlare gör? De långsiktiga kontrakten på el gick upp med cirka 20 procent i december, på grund av kyla och elbrist. Det blir pengar på längre sikt på det man säljer på termin.

Degens värsta bortförklaring kom på Second Opinion. Energiexperter berömmer elmarknaden stod det.

Experten i fråga var Lars Rosten, ställföreträdande chef på energimarknadsinspektionen.  Denna myndighet har tidigare varit ensam om att tycka att till exempel prisområden är bra trots att det höjer elpriserna rejält i södra Sverige.

Han ser inga tecken till spekulation utan tycker tvärtom att marknaden fungerar bra. Beviset är att ”det faller på sin egen orimlighet”  och att ”det är befängt” att tro något sådant.

Djupare analysförmåga än så behöver man tydligen inte för att bli ställföreträdande generaldirektör.

Men frågan om elbrist borde tagits upp mycket tidigare. När det stod klart att flera kärnkraftverk riskerade att stå stilla under vintern borde någon myndighet tagit tag i frågan, till exempel Svenska Kraftnät eller Energimarknadsinspektionen. Det handlade ytterst om Sverige skulle släckas ner eller inte, och den frågan kan man inte överlåta åt marknaden att bestämma.
Det räcker inte med att som Maud Olofsson i efterhand tycka att det var fel att stänga av två kärnkraftverk. Som ägare av Vattenfall borde man kunna styra statens bolag på andra sätt än genom uttalanden i pressen.

Andra bloggar om: elpriser, energimarknadsinspektionen, nordpool, Vattenfall

Lägger man ut planerade stopp på kärnkraft under vintern så kan man inte freda sig mot misstanken att elmarknaden ska påverkas.
När Oskarshamnsverket byggdes om för ett par år sedan lyckades man planera stoppet med början i december och slut i januari nästa år. Då lyckades man pricka två vintrar i rad, och dessutom blev starten försenad, ingen ovanlighet heller.
Varför hade det då inte gått att lägga ett tretton månader långt uppehåll så att verket stod stilla två somrar istället för två vintrar?
Sedan dess är jag misstänksam mot kärnkraftverkens planering.
Enligt sidan kärnkraftsinformation är den finska kärnkraften mer tillförlitlig än den svenska, den underhålls bättre och det medför att man kan lite på att den finns där. Något att ta efter?

Andra bloggar om: elmarknaden, elpriser, enron, finansinspektionen, nordpool

Det är dags för Nordpool att dra igång en rejäl undersökning av de marknadsmanipulationer som ledde fram till detta galna pris. Genom att styra utbud kan kortsiktigt elbolagen trissa priset dit de vill, om så bara för en dag.

Det blev en dyr dag. För den som har rörligt pris höjdes genomsnitts priset för december med minst 7 öre, efter skatt närmare Upp till 300 kronor mer på decemberräkningen blir det för villaägare med rörligt pris. Nu kan man säga att de haft det relativt billigt under hösten, så gungor och karuseller tar ut varandra., åtminstone till en del.

Det blir också en dyr dag för elhandelsbolagen. De får betala en straffavgift på skillnaden mellan den beräknade förbrukningen för sina kunder och den verkliga. Den avgiften blir dramatiskt mycket högre när spotpriset skenar iväg på detta sätt.

De enda som verkligen står som vinnare är som vanligt elproduktionsbolagen. De som till äventyrs inte kunde sälja på spotmarknaden kan nu glädja sig åt att spekulationen tryckt upp terminerna och därmed kommande års priser med fler procent på en enda dag.

Och som vanligt fanns det tusen orsaker för att inte dra upp effekten i kraftverken. Kärnkraften står stilla delvis på grund av mystiska sprickbildningar, vattenkraften går på lågvarv för att det håller på att lägga sig is i magasinen som man inte vill dra ner i turbinerna. Det är märkligt att det alltid händer samtidigt.

Andra bloggar om: elpriser, kärnkraft, nordpool

Bilden visar prisutvecklingen på NordPool för utsläppsrätter under oktober.

Trots det låga priset kvarstår det största problemet med utsläppsrätterna, nämligen att de ger gigantiska vinster till elbolagen utan att man minskar utsläppen. I Sverige är nästan all elproduktion koldioxidfri från vatten- och kärnkraft. Ändå måste vi subventionera elbolagen med miljarder genom detta system. Varför?
[tags]utsläppsrätter, elpriser, nordpool, elbörsen[/tags]

Andra bloggar om: Elbörsen, elpriser, nordpool, utsläppsrätter

Jämför man med systempriset som är beräknat på hela Norden har de svenska priserna varit cirka 5 öre högre i medeltal. Det motsvarar cirka 30 miljoner kronor på fyra veckor bara för de som har rörliga elpriser. De fasta elpriserna påverkas också men först på längre sikt.

En av anledningarna till att elledningarna inte räcker till är ett avbrott på kablarna som knyter ihop Norge och Sverige. Det kommer att ta tid att laga kablarna och under den tiden kommer prisskillnaderna att bestå.

Elbolag och politiker pratar gärna om den nordiska elmarknaden och att den ska leda till lägre priser. Två brutna kablar får elmarknaden att haverera och det är elkunderna som får betala. Bland annat genom höjda vinstmarginaler. Anders Munkesjö på Kraft-Affärer har tagit fram siffrorna, och Elprisbloggen har skrivit om det förut.

Uppdatering: och nu vaknade Dagens Nyheter .

Andra bloggar om: elpriser, nordpool, rörligt elpris

Vi vill inte rekommendera fasta priser. Vi återkommer med fast elpris när vi ser att priserna har stabiliserats. Så står det på Nynäshamn Energis hemsida sedan i fredags.
Enligt kundtjänst har priserna gått upp så mycket att man inte kan rekommendera annat än rörligt pris eller tillsvidarepris. Först när prisläget stabiliserats så kommer nya fasta priser att läggas ut.
Flera andra bolag i Lunds energi-koncernen och Varberg Energi har också dragit in hela eller delar av sitt utbud.
De senaste två veckorna har priserna på elmarknaden skjutit i höjden. 20 procent har priset gått upp på elmarknaden, och för elkunderna har priset gått upp med ännu mer sedan i somras.
Orsaken är att de stora elproducenterna fått grepp om marknaden och kan nu driva prisutvecklingen dit de önskar. Rean på el under sommaren och hittills i höst är över och nu sparar producenterna vatten i magasinen för att sälja el dyrt senare under vintern.
- Nu har vattenkraftproducenterna fått kontroll på elpriset, säger krafthandlare Anders Engkvist på Östkraft.
Tidigare har de tvingats att producera el till reapris eftersom vattennivån i magasinen varit för hög. Därför har spotpriset varit så lågt i höst.
- Vattenkraftproducenterna sparar vattnet till längre fram i vinter, då får de bättre betalt när konsumtionen ökar, säger Angers Engkvist.
När vattenkraftproducenterna dragit ner på produktionen så sätts elpriset efter marginalpriset på el från kolkraftverk. Och eftersom både kol- och oljepriserna stigit kraftigt i höst är det ännu dyrare än vanligt att producera el i dessa kraftverk. Efter årsskiftet kommer EU:s utsläppsrätter att ytterligare lägga bördor på elpriset.
Så vad ska man då göra som elkonsument?
I de fasta elpriserna är höjningen till största delen redan inräknad, även om de fasta avtalen kan stiga ytterligare något. Det rörliga priserna som baseras på spotpris ligger idag en bra bit under de fasta avtalen, men kan förväntas stiga till ungefär samma nivå som de fasta priserna i vinter. Fördelen med ett rörligt avtal är då att man man njuta av en eventuell prisnedgång till våren och sommaren nästa år.

Andra bloggar om: Elmarknad, elpriser, Lunds energi, nordpool, utsläppsrätter

Förra sommaren var varm och torr och följde på en relativt torr vinter och vår. Bristen på vatten i magasinen pressade upp elpriserna på börsen och man fruktade till och med allvarlig elbrist längre fram. Men elbristen kom av sig. Den torra sommaren förbyttes i en extremt mild och blöt senhöst och vinter och plötsligt var elpriserna nere i botten igen.
Nu i sommar har elbolagen samlat ordentligt med vatten i dammarna. Delvis för att kunna dra nytta av stigande priser nästa år, och för att vara garderade inför en torr sommar igen. Men spekulationen slog fel. Vattennivåerna stiger och nu har man fått öppna dammluckorna och vräka ut elproduktion på marknaden till vilket pris som helst.
De extremt låga spotpriserna är snart över. Men den regninga sommaren bidrar till att hålla elpriserna lägre längre fram, och kan delvis kompensera för de prishöjningar som utsläppsrätterna kommer att bidra med efter årsskiftet.

Andra bloggar om: Elbörsen, elhandel, nordpool, spotpris