Siffrorna för hur många som bytt elavtal visar att det är färre förra året än tidigare men en klar uppgång i slutet på året när priserna gick upp.
Tyvärr får man nästan säga för nu ett par månader efteråt är det billigt igen. Det är i och för sig en vanlig reaktion – priserna går upp – vad ska jag göra – tänk om de går upp mer – jag kanske ska binda mitt elavtal.
Den här gången var det inget vinnande koncept.
Och så fungerar elmarknaden. Snabba svängningar, ingen vet vart priset tar vägen, spekulation styr. Det är verkligen inte lätt att vara enkel konsument nu.
En ljuspunkt är dock att energifrågan och elpriserna äntligen börjar komma upp på en politisk dagordning. Jag kommer ihåg Maud Olofssons förnekande av problemen i början av regeringsperioden. Då ryckte hon bara på axlarna åt att elförbrukare och elbolagen hade helt olika uppfattning om vad som var ett rimligt elpris.
Nu verkar det som om en omtanke om både stora och små elkunder smyger sig in som en del i politiken, både som ett underlag till alliansens uppgörelsen om kärnkraftens fortlevande, och i Mona Sahlins utspel om minskad elexport.
Låt oss hoppas att elpriserna blir en viktig valfråga om två år. Låt inte politikerna komma undan!
Andra bloggar om: alliansen, byta elavtal, elexport, elpriser, mona sahlin
Blir det billigare el om vi drar ut kontakten till kontinenten? Det tror åtminstone Mona Sahlin, som nu visar omtänksamhet om svenska elkunder genom att vilja sätta stopp för elexporten söder- och österut.
Därmed har hon visat upp sin låga tilltro till elmarknadens förmåga att skapa rättvisande och låga elpriser, något som varje svensk elkund insett för länge sedan. Problemen med oligopol, marknadsmakt, samkörning och rent fiffel har följt elmarknaden sedan vi kopplade in oss för drygt tio år sedan.
Men nu har alltså en politiker vaknat. Fast hon tänker snart somna om igen, elexporten kan tänkas sätta igång igen om några år, när Europas elmarknader fungerar bättre.
Sverige och Norge har historiskt haft låga elpriser med billig vattenkraft och kärnkraft som basproduktion. Kontinenten, dit jag räknar även Danmark, har haft – och har – betydligt högre elpriser med kolkraft som bas.
Kopplar man ihop de två system så blir det dyrare i norr, eftersom begäret efter billig kraft är outtömligt. Det behöver man varken hjärnkirurg eller statsministerkandidat för att förstå.
Polenkabeln byggdes av Vattenfall för att exportera svensk el och slå sig in på den polska elmarknaden. Exporten gick för fullt, även under extrema förhållanden som den 5 februari 2001 då spotpriset slog rekord med över 2 kronor per kWh.
Med marginalprissättning så betyder det att även små förändringar får stor inverkan på elpriset. Kabeln har betalat sig många gånger om för Vattenfall, men inte för svenska elkunder.
Att begränsa elexporten leder helt klart till lägre elpriser häruppe, på kontinenten märks det knappt.
Det kan vara ett första steg mot en försiktig reglering av elmarknaden för att förhindra de värsta problemen. Men då får man inte ändra sig bara efter några år.
Andra bloggar om: Elmarknad, elpriser, mona sahlin, polen, Vattenfall
