Elprisbloggen

Ibland blir man bara alldeles trött på hur våra myndigheter och politiker hanterar viktiga frågor om tillgång och pris på el, och då vill man göra något. Därför satte jag upp detta upprop och hoppas att det kan leda till något så att inte bara frustrationen tar överhanden. Alla ska få vara  med, gamla och unga, konservativa och radikala, norrlänningar, skåningar och alla däremellan.

Visa din åsikt!

Elupproret – Nu får det vara nog!

Nu får det vara nog med spekulationerna på elbörsen och den tafatta inställningen från regeringen!

Detta är ett nationellt problem som regeringen måste ansvara över. Man kan inte låta ett fåtal aktörer sätta spelreglerna på egen hand.

Nordpools månadsmedelpris var 313 % högre 2008 jämfört med 1999.
2009 var det lågkonjuktur och en varm vinter, då sjönk det och blev bara en skillnad på 230 % mot 1999…

Nu har vi ett fåtal ägare av elproduktionen som själva kan styra elpriserna.
Börshajar som tjänar grova pengar på oss medborgare – alla blir drabbade eftersom alla behöver el.

Kärnkraftverk som stängs av för miljöns skull.
Kärnkraftverk som servas under den period de mest behövs.
Vindkraftverk som inte ger något tillskott vid dessa låga temperaturer, vinden avtar tydligen ganska rejält då det är kallt, och paradoxalt nog så är det då vi behöver som mest effekt…

Det är dags att säkra elproduktionen och tillgången på el på ett nationellt plan

Enda reserven vi har är gamla kraftverk som det i Karlshamn och Stenungsund. Annars får vi förlita oss på elleveranser från övriga länder.

Nu samlar vi ihop en mängd röster på namninsamlingen och skickar till berörda ministrar.

Se till att sprida detta till så många som möjligt och det snabbt!

Skriv under uppropet på El-upprorets hemsida

Listorna överlämnas till regeringen med krav på handling!

Det finns även en Facebookgrupp som man kan gå med i.

Ju mer priserna svänger på elmarknaden desto bättre. Det är myndigheterna som låtsas övervaka elmarknaden som uttalar sig i Dagens Nyheter.

Man tvår sina händer och klagar på att någon har mage att kritisera.
Vi kan ta det bit för bit. Jag är inte förmäten nog att tro att ”någon” i debattartikeln skulle syfta specifikt på mig, även om jag gläder mig åt att känna igen mig och står bakom den kritik som framförts.

Först ansvaret. Svenska Kraftnät är den stora syndaren här. Man säger sig ha ansvar för landets effektförsörjning men när tre stora reaktorer står still inför köldperioden så behöver man inte vara hjärnkirurg för att förstå att risken för effektbrist är alarmerande hög. Tar man tag i situationen, planerar för ersättande kraft, frågar kraftverksägarna om hur och när de kan producera igen – nej.
Ingen proaktiv insats där för att undvika en stor och allvarlig samhällsrisk. Man litar på sin effektreserv, och det var stor tur att det räckte den här gången.

Sedan elbörsen. Insyn och kontroll på denna marknadsplats är tydligen av ondo och ska undvikas till varje pris.
Där andra elbörser har regler om insyn, takpris och att handeln ska tas om igen om det blir för stora svängningar så tror man att sådant bara skulle förvärra. Som ägare till NordPool har Svenska Kraftnät ett mycket stort ansvar att öka öppenheten och effektiviteten samt att stävja osund spekulation. Det ansvaret kryper man undan. Vågar man inte ta striden med norrmännen om övervakningen av NordPool? Marknadsplatser fungerar inte sämre med kontroll och övervakning. Det behövs för att städa ur lössen i hörnen.

Till sist elmarknaden. Den så kallade energimarknadsinspektionen rycker ut och lovordar alla förändringar till det sämre. Prisområden, extrempriser, höjningar av elnätpriserna – allt är till konsumenternas fördel, om man får tro generaldirektören Yvonne Fredriksson.
200 kronor litern för mjölk eller bensin är en bister verklighet för de som får betala högre elräkning. Det är också en bister verklighet för den industri och företag som tvingas stänga ner för att det helt enkelt inte går att överleva utan rimligt pris på råvaror och infrastruktur. Det som myndigheterna kallar en ” väl fungerande elmarknad” är fortfarande rena skämtet.

Elbranschen ville ge en nyanserad bild av sig själva härförleden. Det hade varit för mycket snack om manipulerade Kalle Anka-börser, reaktorer som står stilla och annat som kunde undergräva medborgarnas förtroende för elmarknaden.

Med hjälp av börshajen Mats Qviberg, Lars Joelsson, chef för Vattenfalls produktionsledning, och Niclas Damsgaard, elexpert på Econ Pöyry skulle här minnsann bevisas att elbörsen fungerar bra och att det inte är frågan om riggade priser.

Det gick inte så bra. Mats Qviberg tyckte bland annat att höga elpriserna nyligen var ett bevis på att marknaden fungerar bra, och att det istället var en signal om att det var dags att se över sina elinköp.

Elbolagen borde ha planerat elproduktionen lite bättre, det brukar ju vara kallt i januari, menade han.

Min kommentar: de flesta anser att priser på 14,50 kilowattimmen är ett tydligt exempel på att börsen inte klarar av att skapa en balanserad marknad och rimliga priser.

Niclas Damsgaard, som jag håller för en av de mest kunniga på elmarknad i Norden och som i sin position på konsultbolaget Econ Pöyry har en unik insikt i marknaden kunde bekräfta att det finns möjliga scenarier där man kan som producent kan tjäna på att dra tillbaka produktion från marknaden. Att han själv trodde att det var osannolikt är en annan fråga.
Han hade heller ingen förklaring till toppnoteringarna på 14,50. Möjligen kunde det vara ett förbrukarbud, alltså någon som frigör kapacitet genom att stänga ner sin förbrukning och som därmed kan sälja tillbaka till elbörsen den frigjorda elkraften. Vem som sålde el för 14,50 och vem som i så fall köpte får vi inte veta.
Elbörsen NordPool är till skillnad från andra börser full av hemlighetsmakeri. Det går inte för vare sig deltagare eller utomstående att få reda på hur buden lagts den aktuella dagen. Frågan är om ens tillsynsmyndigheterna kan ta reda på det. Niclas tycker själv att det kan vara en fördel att buden är hemliga, det skulle underlätta marknadsmanipulation om man i detalj kunde se aktörernas positioner. Han har kanske en poäng. Men varför ska buden vara hemliga för alltid? Varför ska man inte kunna granska aktörerna ens i efterhand?

Lars Joelsson förklarade att man absolut inte hade stängt reaktorerna för att tjäna på högt elpris. Det går att tro honom. Men vet han egentligen Vattenfalls handlare gör? De långsiktiga kontrakten på el gick upp med cirka 20 procent i december, på grund av kyla och elbrist. Det blir pengar på längre sikt på det man säljer på termin.

Degens värsta bortförklaring kom på Second Opinion. Energiexperter berömmer elmarknaden stod det.

Experten i fråga var Lars Rosten, ställföreträdande chef på energimarknadsinspektionen.  Denna myndighet har tidigare varit ensam om att tycka att till exempel prisområden är bra trots att det höjer elpriserna rejält i södra Sverige.

Han ser inga tecken till spekulation utan tycker tvärtom att marknaden fungerar bra. Beviset är att ”det faller på sin egen orimlighet”  och att ”det är befängt” att tro något sådant.

Djupare analysförmåga än så behöver man tydligen inte för att bli ställföreträdande generaldirektör.

Men frågan om elbrist borde tagits upp mycket tidigare. När det stod klart att flera kärnkraftverk riskerade att stå stilla under vintern borde någon myndighet tagit tag i frågan, till exempel Svenska Kraftnät eller Energimarknadsinspektionen. Det handlade ytterst om Sverige skulle släckas ner eller inte, och den frågan kan man inte överlåta åt marknaden att bestämma.
Det räcker inte med att som Maud Olofsson i efterhand tycka att det var fel att stänga av två kärnkraftverk. Som ägare av Vattenfall borde man kunna styra statens bolag på andra sätt än genom uttalanden i pressen.

Så har vi fått det svart på vitt, Elnätsavgifterna bara ökar enligt Villaägarna.

Den ansvariga myndigheten, elmarknadsinspektionen, gör ingenting i väntan på att den nya regleringen ska träda i kraft om två år. Enligt elnätsföretagen är allt frid och fröjd och elnätavgifterna är i det närmaste gratis att ansluta sig

Men det är inte bara elnätsföretagen som höjer. Ett elbolag som gärna vill vara anonymt påpekar för Elprisguiden att regionnätägaren, alltså det nätbolag som levererar till andra nätbolag, presenterar höjningar på nätta 14 % inför kommande år. Kostnader som leder till höjda priser för alla nätkunder.

Sådan prishöjningar granskar inte energimarknadsinspektionen alls. Tvärtom förklarar energimarknadsinspektionens chef i ett brev som Elprisguiden har läst att någon sådan granskning inte har gjorts någonsin och det kommer heller inte att göras.

Fritt fram för råttorna alltså, när katten gått och gömt sig.

Elnätföretagen höjer elpriserna – igen. De har monopol på en livsnödvändig vara och kan höja priset som de behagar. För den myndighet som är satt att övervaka elmarknaden är detta naturligtvis bekymmersamt. De vill ju gärna framstå som om de hade koll på läget och aktivt arbetade för att hålla tillbaka monopolföretagens prishöjningar. Men när man inte lyckas med det kan man åtminstone ändra i siffrorna.
Ta pressmeddelandet om att elnätpriserna blivit billigare som gick ut i fredags. Där skriver energimarknadsinspektionen att elnät blivit billigare. I själva verket har elnätbolagen höjt allt vad de kunnat och abonnenterna snällt fått betala vad som står på räkningen.
Att inflationen nu är hög och lite större än elbolagens höjningar är inte samma sak som att elnäten blivit billigare!
Se vad ditt elnätföretag tar betalt här

[tags]elnät,elpriser,energimarkadsinspektionen[/tags]

En slopad övervakning av elnätprisern leder till att elkunderna får betala elnäten två gånger. En ny reglering ger nätföretagen chansen att höja priset med 40 miljarder och ta betalt en gång till för redan gjorda investeringar. Det skriver ekonomiprofessorerna Stefan Yard och Ted Lindblom i GP.

Ett nytt förslag till reglering av nätavgifter skulle göra ”…övervakningen av nätavgifter närmast tandlös och vi kan förvänta oss kraftiga höjningar. Enligt våra beräkningar skulle det ske en förmögenhetsöverföring från oss kunder till nätföretagens ägare på drygt 40 miljarder kronor” skriver professorerna.

Tekniskt sett är det en beräkning på gjorda investeringar som gör det möjligt att höja priserna utan att ha motsvarande utgifter.

”Våra beräkningar indikerar att ingångsvärdet kommer att överskattas ordentligt i förhållande till bokfört värde. I normalfallet överskattas kapitalkostnaden initialt med mer än 40 procent och med över 20 procent ännu efter tio år. Under lång tid kommer nätavgifter att inkludera kostnader som redan är täckta. Vi får betala för samma sak två gånger.”

Det är en mycket allvarlig kritik mot myndigheten Energimarknadsinspektionen som ska kontrollera elnätpriserna. Eftersom elnäten är ett monopol måste priserna regleras, men ansvariga myndigheter har stuckit huvudet i sanden och låtit elnätbolagen i stort sett höja avgifterna fritt. Eftersom myndigheten har den unika rollen att både utfärda föreskrifter och sköta tillsynen över sin egen verksamhet har detta kunnat fortgå.

Varför inte ha samma reglering som för vatten, att verksamheten inte får drivas med vinst?

För att kontrollera ditt eget elnätpris, använd Elprisguidens nätpristjänst här.

Det här med priser på elbörsen är inte lätt. Åtminstone inte för tjänstemännen på den nyinrättade myndigheten Energimarknadsinspektionen. Senast varnade de för att priserna skulle gå upp kraftigt efter årsskiftet, när de i själva verket gick ner. Nu kommer ytterligare missvisande siffror där man lagt på ungefär 20 öre för mycket.

”Under första halvan av januari rörde sig systempriset på Nord Pool kring så höga nivåer som 67,7 öre/kWh.” skriver inspektionen på sin webbplats.
Men tittar man på elbörsens hemsida, www.nordpool.com, så är prisutvecklingen desto beskedligare. Under första halva av januari ligger systempriset runt 45 svenska öre per kilowatttimme, med en topp den 7 januari på 52 öre. Sedan dess har priserna gått ner under 40 öre
Energimarknadsinspektionens statistik skiljer sig alltså från verkligheten med cirka 20 öre. Det är möjligt att man syftade på en enskild pristopp där priset under en enskild timme var upp i högre nivåer. Sådana pristoppar förekommer ibland, men påverkar inte det dagliga priset nämnvärt.
Det är andra gången på kort tid som Energimarknadsinspektionens statistiker har problem med siffrorna. I november gick de ut och varnade för drastiskt höjda elpriser efter årsskiftet på grund av utsläppsrätterna. Men alla som har någon kännedom om elmarknaden vet att sådana prishöjningar tas ut långt i förväg genom handel med terminer och kontrakt. Priserna hade redan stigit under hösten, inga överraskningar fanns kvar.
För detta fick Energimarknadsinspektionen kritik av bland andra Telge Energi, som menade att man försökte skrämma upp elkunderna och få dem att binda elpriset i onödan.
Så här i efterhand fick Telge rätt på alla punkter. Elpriserna har gått ned istället för upp, och priset på utsläppsrätter har också fallit.
Frågan är om Energimarknadsinspektionens missvisande statistik nu är ett försök att skyla över hur mycket fel man hade förra gången?

Fortum har tagit ut 253 miljoner kronor för mycket av sina nätkunder. Det anser Energimarknadsinspektionen som jämfört Fortums kostnader med en modell för vad ett nätföretag borde ta betalt.

Men det är långt till att pengarna verkligen kommer tillbaka till nätkunderna. Först ska beslutet vandra några år genom domstolarna, länsrätten och kammarrätten. Där finns redan travar med liknande ärenden som långsamt mals genom rättvisans kvarnar. Om domstolarna håller med energimarknadsinspektionen kan det bli tal om återbetalning och att framtida taxor sätts ned. Men hur ska man hitta alla enskilda abonnenter? Ska man ge dem en kontant utbetalning eller en rabatt på framtida nätabonnemang?
Bakgrunden är att elbranschen, med Svensk Energi i spetsen, och energimarknadsinspektionen är djupt oense om hur mycket det ska kosta att leda fram el till konsumenterna. Det finns en modell, den så kallade nätnyttomodellen, som ska användas för att teoretiskt räkna fram vad elnätet borde kosta. Men det blir alltid för lite för något elbolag. Antingen är det för långt och dyrt att dra ledningar på landsbygden, eller för dyrt att gräva ner ledningarna under gatorna i staden. Så inget elbolag blir riktigt nöjt, även om det säkert finns några som inte lider av att jämföra sina taxor mot nätnyttomodellens.
Varför blir det såhär? En förklaring är den speciella reglering av nätpriserna som Sverige är ensamt om i Europa. Elbolagen får sätta vilka priser de vill, och först i efterhand kommer myndigheten och har synpunkter. I andra länder är det tvärtom. Där får elbolagen lämna in förslag till nya nätavgifter som granskas av myndigheten i förväg. Sverige har ett undantag, och det undantaget är nu upp till bevis. Klarar elbolagen och energimarknadsinspektionen av att hitta en fungerande modell som ger rimliga priser, eller ska allting överklagas och ändras i åratal efteråt? Lyckas man inte så kan vi tvingas till att införa en förhandsreglering på samma sätt som i resten av Europa. Vem som tjänar på det är svårt att säga på förhand, men vi skulle i alla fall slippa åratals av rättsprocesser innan vi vet hur stor elräkningen kommer att bli.