Elprisbloggen

Svenska Kraftnät försöker nu rädda sig från kritiken om de höga elområdespriserna. Man ska försöka bygga bort flaskhalsarna, säger man till ekot. Skåningarna vill ha kompensation för dessa dyra elpriser.

Men att bygga ut överföringar inom Sverige hjälper inte mot höga elpriser i syd. Innan Sverige delades upp i elområden så kunde vi begränsa exporten söderut med hänvisning till att vi skulle hålla ett gemensamt elpris i prisområde Sverige.
Nu är den möjligheten stängd. Vi kan bara strypa exporten till Danmark om det riskerar att bli elbrist i elområde 4, och då snackar vi spotpriser upp emot taket på 20 €/MWh ( 18:50 kronor /kWh).

Med Öresundskablarna, Polenkabeln och Tysklandskabeln öppna för fullt spjäll söderut från elområden 4 så hjälper det inte hur mycket vi fyller på norrifrån. Allt vi fyller på rinner ut igen och marknadsmässigt så påverkar det elpriset på marginalen så att elområde 4 blir dyrare än elområde 3.
Eftersom vi exporterar både till östra Danmark, Tyskland och Polen, tre elmarknader med kolbaserad produktion på marginalen, är det de kolbaserade priserna som styr priset i elområde 4. Cirka 60 öre /kWh i höglastttid, under låglast så hamnar man på kraftvärmepriser på runt 40 öre/kWh.

Om det blåser i Danmark då?
Det hjälper inte heller i elområde 4. Den danska vindkraften är koncentrerad till västra Danmark, som är ett eget elområde med svag koppling till västra Danmark och som har kabel till Sveriges elområde 3. Blir det prispress i västra Danmark spiller det endast i liten utsträckning över på östra Danmark. Sverige kan importera därifrån, men kapaciteten är begränsad och importen hamnar i elområde 3 och går därmed ”värdshus förbi”. Eftersom elområde 3 i Sverige är betydligt större än elområde västra Danmark och kapaciteten är begränsad så har vindkraften i Danmark endast en ytterst marginell inverkan på elpriset i Sverige.

Andra bloggar om: danmark, elområden, elpriser, svenska kraftnät, Vindkraft

Spotpriset för den första månaden med elområden gav en rejäl uppgång för elpriset i syd. I elområde 4 ökade priset med 64% från 27,7 öre/kWh i oktober till 45,6 öre/kWh i november.
Resten av landet fick också ett höjt elpris. I elområde 3, mellansverige ökade priset med 43 procent till 39,74 öre och i de två nordligaste elområdena 1 och 2 ökade elpriset med 37 procent till 38 öre/kWh.
Elområde 4 är 7,5 öre dyrare i genomsnitt än elområdena 1 och 2 i norr
Spotpriset är relativt sett inte speciellt högt. Utanför elområde 4 har november varit dyrare fyra av de fem senaste åren. För elområde 4 är denna november den tredje dyraste någonsin.
- Prisskillnaderna på rörligt pris kan öka ännu mer när elbolagen lägger på sin volymvägning, en kompensation för att vi förbrukar lite mer el den tid på dygnet när elen är lite dyrare, säger Magnus Askaner på konsumentsidan Elprisguiden.
Då kan skillnaden mellan elområdena öka med en eller ett par ören till per kWh. Anledningen är att elområde 4 haft markant högre elpriser under enskilda timmar, upp till en krona /kWh vissa dagar.
På spotpriserna tillkommer elbolagens påslag, elcertifikatsavgift, energiskatt och moms.

Andra bloggar om: elområden, elpriser, prisområden, rörliga elpriser

Tvärtemot vad elbolagen hävdar drabbas även kunder med fastprisavtal av elprisökningarna. Varje gång spotpriset når en ny högstanivå blir också priset för de fasta avtalen lite dyrare.

Detta visar ny statistik som Fastighetsägarna och Elprisguiden i dag presenterar. Undersökningen har tittat på elprisutvecklingen från år 2001 – 2011 och resultatet är tydligt: de senaste årens oroliga elprisutveckling med extrema prisnivåer har gett högre priser också på fastprisavtalen.

– I debatten hävdar elbolagen att kunder med fastprisavtal inte drabbas av prisökningar vid till exempel dålig kärnkraftstillgänglighet eller låga nivåer i vattenkraftverkens magasin. Vår undersökning visar att det är en myt säger Magnus Askaner, elmarknadsanalytiker på Elprisguiden.

Pristopparna i spotpriset har kommit tätt de senaste åren och varje gång en topp inträffar flyttas den långsiktiga priskurvan upp ett hack.

Elproducenterna tjänar alltså på pristopparna på två olika sätt. På kort sikt får kunderna betala extra mycket när spotpriset går upp tillfälligt, och på längre sikt så får kunderna ett högre pris för de fasta avtalen när prisnivån som helhet stiger.

– Vi vet att flera av de senaste årens pristoppar beror på dåliga prestationer hos elproducenterna, den dåliga prestationen får kunderna betala för, oavsett om man har fast eller rörligt elpris säger Per Forsling, energispecialist hos Fastighetsägarna.Utveckling av konsumentpriset på el 2001-2011. Bilden visar hur spotpriset och de bundna priserna samvarierar. Speciellt intressant är det i pristoppen sensommaren 2008. Då fanns ingen fysisk begränsning i produktionen som under senare vintrar, men istället en stor oro för låga nivåer i magasinen inför vintern. Terminerna handlades upp inför en väntad prisexplosion, som dock uteblev på grund av väderomslag.

Bakgrund
Elprisguiden och Fastighetsägarna har tillsammans tagit fram statistik som visar att Vattenfalls fasta elpriser med löptider på ett, två och tre år vid varje pristopp har etablerats på en högre nivå. Resultaten presenteras i dag den 18 april kl 13 vid en konferens om elmarknaden vid Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA.

För mer information kontakta
Magnus Askaner, Elprisguiden.se, tel 070-855 98 35
Per Forsling, Fastighetsägarna, tel 070-417 76 40

Andra bloggar om: elpriser, Elprisguiden, fastighetsägarna

Mars månad slutade på ett genomsnitt på 56,24 öre kWh, ner ett öre från förra året och ett halvt öre från februari, vilket gör månaden till den näst dyraste mars-månaden någonsin.

Med ovanligt kallt väder, nästan tomma vattenmagasin och en ny säsong av kärnkraftsstopp så var det nästan väntat. Noterbart är att minskningen av vattenmagasinen inte går lika snabbt som förut, och att vi för Sveriges det kommer att vända i närheten av förra årets nivåer om ett par veckor. I Norge kommer vändningen att ske på lägre nivåer än i fjol men det finns ändå relativt sett mer kvar i magasinen där än i Sverige.

Nu börjar också reparationssäsongen för de svenska kärnkraftverken, vilket säkert kommer att hjälpa till att hålla priset uppe. Endast en riktigt våt vår och sommar kan hjälpa upp situationen nu. Låga priser får vi vänta på.

Andra bloggar om: elpriser, kärnkraft, Kärnkraftsstopp, mars, vattenmagasin

Idag kungjorde energiminister Maud Olofsson att svenska folket kunde tilläggsisolera istället för att klaga på höga elpriser.
Byta fönster och så. Det ekar från kärnkraftsomröstningen när centern ihärdigt trodde att tilläggsisolering och nya fönster skulle rädda landet från den hemska kärnkraften. Hallå, det är faktiskt inte 70-tal nu!
Samma kärnkraft som nu Maud bönade och bad om att de skulle hållas igång i vinter för att vi inte skulle få stänga ner och frysa.
Sen betalar vi elskatt, 28 öre, och moms på elskatten, total 35 öre.
Sen betalar vi extra för elcertifikat, cirka 6-7 öre/kWh,som går åt till dyr vindkraft utan att hålla nere elpriserna.
Sen betalar vi extra för utsläppsrätterna, 10-15 öre/kWh dyrare elpris trots att vår elproduktion är koldioxidfri.
Bristande övervakning av elnätsmonopolet kostar tusentals kronor om året för en vanlig elkund
Politiska beslut kostar elkunderna 60 öre/kWh bara för att elkunderna är ett lätt byte för direkt och indirekt beskattning.
Ministerns underhuggare klagar på att basindustrin inte spelar med öppna kort när de tvingas stänga fabriker när elpriset blir för högt.

Vi är värda en bättre energipolitik och en bättre energiminister.

Andra bloggar om: elpriser, elpriserna, eluppror, Elupproret, Maud Olofsson

En kund frågade mig om elpriset i juli 2008, då han tecknade ett treårsavtal. Jag slog upp i mina arkiv och då var priset betydligt högre än nu. 72 öre plus skatt, moms och fast avgift, totalt 1,22 kr/kWh.

Än så länge är avtalen billiga jämfört med det.

Andra bloggar om: 2008, 3-årsavtal, elpriser

Hundratals miljarder i förmögenhetsöverföring från konsumenter till elproducenter, enligt Jonas Almqvist, vd Bergen Energi som uttalar sig i Uppdrag granskning.

15 miljarder extra i fickorna på kraftbolagen, helt utan motprestation.

”Det var tråkigt” säger Tomas Kåberger på Energimyndigheten, som karakteriserar det som ”det enskilt sämsta beslutet”.

Vinsterna ska investeras, sägs det men pengarna går utomlands. Till företagsköp i Holland, investeringar i andra länder.

Ska elpriset bli en valfråga? Hoppas kan man ju alltid.

Andra bloggar om: elpriser, valfrågor

Idag den 14 april godkände EU-kommissionen uppdelningen av Sverige i prisområden för elmarknaden.
Från november nästa år 2011 kommer vi därför att ha fyra elpriser istället för ett. Goda tider för mig som jämför elpriser, men hopplöst krångligt och dyrt för elkunden.
Men det får också följder för de som nu tecknar bundna avtal. Allt fler elbolag reserverar sig för möjligheten att höja priset efter november 2011 om det skulle visa sig att prisområdena gör elen dyrare. Därför kan du inte lita på ditt elpris.
Hur mycket dyrare kan ditt bunda elpris bli?
Enligt en analys från Oberoende Elhandlare kan prisökningen bli cirka 5 öre i södra Sverige och mindre eller inget i norr.
Rörligt pris kommer på liknande sätt att kosta olika beroende på var man bor.
Bakgrunden är att Danmark vill att Sverige ska försörja Köpenhamn med el när det är hög konsumption. Tidigare har gränsen gått i Öresund och vi har kunnat behålla svensk el för oss.
Nu har Danmark dels tvingat oss att lägga ner Barsebäck, dels vill de att Sverige ska täcka upp för deras misslyckade energipolitik som gör att danskarna betalar de högsta elpriserna till kund i Norden. Vad sägs om 5.800 svenska kronor totalt för el och nät för en lägenhetskund i Köpenhamn? Stockholmaren betalar ”bara” 3600 kronor inklusive nät för sin förbrukning.
En villa med elvärme kostar i Danmark cirka 50 000 svenska kronor inklusive nät medan svensken slipper undan med cirka 26 000 kronor.
Det kostar att vara världsledande på vindkraft. Och nu får vi chansen att vara med och betala Danmarks experiment.

Andra bloggar om: barsebäck, danmark, elpriser, Vindkraft

Så kom den till slut, en välregisserad ursäkt från kärnkraftsbolagen för att de svikit sitt uppdrag att leverera el när den som bäst behövs.

Det är en märkbar tillnyktring från när Svenska Kraftnät Mikael Odenberg hånade elkunderna .

Men det är inte nog. Uppvisningen är bara spel för gallerierna. Inget ändras i sak, ingen myndighet får ansvar att övervaka Sveriges energiförsörjning, inga kraftverksägare tvingas redovisa sina driftstopp på förhand.

När ljuset från kamerorna slocknat är det bara att börja räkna pengarna. 5 miljarder kronor i extra intäkter, där både kunder med rörligt avtal och de med fast avtal får vara med och betala. Inte fy skam.

Nu passar också Maud Olofsson att strö salt i såren genom att plocka in mer pengar från elkunderna till stöd åt vindkraft. Det tredje benet i energiförsörjningen som det kallas. Men det är ett ben som vi aldrig kan stödja på. När det var som kallast i vintras så stod vindkraftverken stilla. Någon försörjningstrygghet kan vi aldrig få den vägen.

Andra bloggar om: Elmarknad, elpriser, svenska kraftnät, Vindkraft

Cirka fem miljarder kronor. Så mycket mer har hittills de svenska elproducenterna tjänat på prisuppgången i vinter.

Det är en kombination av höjda spotpriser och långsiktigt höjda priser på längre avtal.

Spotpriserna märks direkt hos de hushåll och företag som har helt eller delvis rörliga avtal. Räknar man med 30 % av elförbrukningen under december-februari och en prishöjning på 20 öre kWh och att cirka 25% av produktionen på 150 TWh säljs på spotpris blir det cirka 2,25 miljarder kronor extra under vinterns prishöjningar.

Men det är inte där man tar in de stora pengarna. De längre avtalen har nu stigit drastiskt till följd av knappheten på elkraft. Inte lika mycket men cirka 10 öre/kWh har priserna på långsiktiga avtal stigit. Räknar man med att 75% av elproduktionen säljs på längre avtal och att prishöjningen slår igenom på 25% av hela elproduktionen, resten är avtal som tecknats tidigare eller senare, så medför det ökade inkomster på 2,8 miljarder kronor.

Sammanlagt blir det fem miljarder kronor, i en uppskattning om vad elproducenterna har tjänat totalt.

Men stillastående kärnkraftverk kostar ju också, i sämre inkomster.

Vattenfall uppger att en stillastående reaktor kostar 10 miljoner kronor om dagen i utebliven försäljning. Om i genomsnitt fyra reaktorer stått stilla i tre månader blir det uteblivna intäkter om 3,6 miljarder kronor. Totalt sett har alltså vintern gått med vinst på en och en halv miljard, även om vi räknar med de uteblivna intäkterna på kärnkraften.

Att det skulle vara resultatet av en infernalisk plan tror inte ens jag. Däremot är kärnkraftsstoppen resultatet av en oerhörd nonchalans inför risken för ett allvarligt sammanbrott i kraftförsörjningen.

Hade det gått att dela upp dessa långa reparationer på två kortare avbrott under två somrar?

Det hade båda sparat pengar åt ägarna, och konsumenterna.

Andra bloggar om: Elbörsen, Elmarknad, elpriser