08 februari 2012

Att åka taxi med ett elbolag

Kategori: Avgifter, Elprischock, elavtal, elpriser — Taggar: , , , , — Magnus Askaner @ 16:59

Elmarknaden är avreglerade och i konkurrens, heter det. Fel. En stor del av elmarknaden står helt utanför konkurrensen och där är det fritt att ta ut vilka priser man vill.
Det handlar om tillsvidareavtalen, de avtal som dimper ner hos nyinflyttade som inte kan, orkar, vill eller får välja ett elbolag. De får en så kallad anvisad leverantör, i 99 fall av hundra ett elhandelsbolag som är närstående nätbolaget på orten. Detta till ett pris som ligger avsevärt högre än de vanliga elpriser som erbjuds kunder som aktivt söker avtal.
Lägg till det marginalprissättning på el, konstiga avtalsvillkor och försök tänka dej in i vad som skulle hända om man tillämpade samma resonemang i andra branscher. Som taxi till exempel. Nu ska vi inte prata strunt om taxi, det är i jämförelse med elbranschen en sund och hederlig bransch.
Låt oss hoppa in i en taxi driven av ett vanligt elbolag och se vad som händer med taxan och hur mycket man ska betala:
- Vad det kostar att resa med taxi? Det kostar (jättemycket mer än vad du betalade förra gången samma sträcka).
- Varför ska jag betala mer? Enligt din prislista här på fönstret så är det mycket billigare.
- Ja, men det är om du frågar efter prislistan. Du frågade inte, så vi kör på tillsvidarepriset. Det är dyrare, men i gengäld är det alla som får det priset.
- Jaha, men nu vill jag ha det billigare priset.
- Ett ögonblick får vi ta en kreditupplysning.
- Kreditupplysning? Jag har ju pengar, titta här, jag har precis tagit ut!
- Nu ja, men är du säker på att du har pengar kvar när vi är framme?
- Jag vill ändå ha det billigare priset.
- Det går bra, men då är det en bindningstid. Du binder dig till att åka med mej en timme till. Då får du ett riktigt bra pris per kilometer.
- Hallå, vi är framme om fem minuter, jag har ingen lust att stanna i bilen och åka med dej en timme till.
- Det är uppsägningstid också. Du skulle sagt till för en kvart sen, så jag hade kunnat förbereda mej på att du skulle kliva av och taxin skulle bli ledig. Det är dyrt att stå stilla med den stor taxibil, och jag måste ha täckning för det också.
- OK, jag betalar. Men varför kostar det tre gånger så mycket att åka med dej nu på vintern. Det är ju samma sträcka?
- Nu är det kallt och många vill åka med oss. Det är ont om bensin också, många mackar har stängt nu. Vi får köpa bensin på Apoteket istället, och där är det dyrt ska du veta. Men jag har tankat ordentligt i förväg.
- Du har inte köpt extra dyr bensin, utan vanlig, och jag ska ändå betala mycket mer??
- Ja, bensinpriset sätts efter den dyraste bensinen. Nu i förmiddags var det en taxiförare i Södertälje som åkte in på Apoteket och köpte en liten flaska bensin för 200 kronor litern, och då höjs priset lika mycket för alla. Så fungerar marknaden.
- Jag mår illa. Jag vill hoppa av….

Andra bloggar om: , , , ,

30 januari 2012

När kylan kommer står kärnkraften stilla

Kategori: elpriser, kärnkraft — Taggar: , , — Magnus Askaner @ 8:45

3 av 10 kärnkraftverk står stilla i Sverige. När vintern sätter in på riktigt står delar av den viktigaste elproduktionen stilla. Just nu är det tre kärnkraftverk som inte går:
Oskarshamn 3 planeras vara i drift den 31 januari efter att den tagits ur drift på grund av fel i en ventil.
Ringhals 2 beräknas starta först den 2 februari efter att ha varit stoppad sedan april efter en brand och mycket omfattande sanering.
Oskarshamn 1 har stått stilla sedan oktober på grund av vibrationsproblem. Starten är inplanerad till den första februari.

När väl Ringhals 2 startas kommer Ringhals 1 att tas ur drift i två veckor för reparationer.

Det var nu länge sedan, sett efter den politiska tideräkningen, som Maud Olofsson avgick som energiminister. Det var ännu längre sedan hon poserade på bilder tillsammans med kraftindustrin och lovade att kärnkraften skulle vara igång hela vintern.
Just nu slår vintern till på allvar i Sverige och hela Europa. Bister kyla utlovas som ska kunna ligga kvar flera veckor. Början av februari är normalt vinterns kallaste tid. Det är då som förbrukningsrekorden för el sätts och det är då som prisrekorden för el sätts.
Det är också då som kärnkraften borde vara i drift, utan undantag.

Andra bloggar om: , ,

11 augusti 2011

Elexporten går för fullt

Kategori: Elmarknad, elpriser — Taggar: , , , — Magnus Askaner @ 15:20

Sveriges elexport till Polen och Danmark har gått för högtryck den senaste månaden. Samtidigt som vattenmagasinen fylls på av det våta vädret så exporteras alltså en del av produktionen söderut till låga sommarpriser.
Till Polen har exporten gått nästan för fullt de senaste trettio dagarna, visar statistik från elbörsen Nord Pool Spot. Förutom några timmar på natten och ett par dagars avbrott har Polenkabeln gått för maximal belastning den största delen av dygnet.
Även till Danmark sker en stor nettoexport av el. Men där vänder strömmen riktning och det sker en liten import från Danmark till Sverige under natten, troligen på grund av vindkraft som producerar oavsett efterfrågan så länge det blåser.

Exporten är fortfarande liten i förhållande till hela den svenska elproduktionen, men vi har lärt oss dyrt de senaste två vintrarna att även en liten brist i elsystemet kan driva upp priserna våldsamt. Och den el som exporteras nu till sommarpriser kan vi tvingas köpa tillbaka dyrt i vinter.

Andra bloggar om: , , ,

09 februari 2011

Därför fungerar inte elbörsen

Kategori: Elprischock, elproduktion — Taggar: , , — Magnus Askaner @ 15:59

Instängd elproduktion, ingen flexibilitet i efterfrågan och hemlighetsmakeri i budgivningen.
Det är en svidande kritik av de saker som idag utmärker elbörsen Nordpool och som ledde fram till tre pristoppar förra vintern och en nu i vintras som kostade elkunderna miljarder.
Kritiken finns att läsa i ”NordREG report on the price peaks in the Nordic wholesale market during winter 2009-2010”, utgiven av Nordreg, ett samarbetsorgan mellan Nordens tillsynsmyndigheter.

Att kärnkraften gick på rekordlåg effekt och att vinterkylan var hård är väl känt och gjorde bara sakerna värre. Men i detta inlägg fokuserar jag på elbörsen och elkraftssystemets funktion, eller snarare brist på funktion. Förhoppningsvis är kärnkraften bättre i skick kommande vintrar, men elmarknadens brister måste vi leva med varje dag om vi inte tar tag och förbättrar marknaden.

Elöverföringen mellan södra Norge och Sverige har haft problem lång tid. För ett par år sedan var kablarna under Oslofjorden av och kunde inte lagas förrän efter ett och ett halvt år, något som höjde elpriserna i Sverige med 10 öre i genomsnitt.

Den 8 januari 2010 klockan 8 på morgonen slog elbristen till. Produktionen av el räckte inte till konsumtionen. Det fattades på flera håll, främst i mellersta Norge, Södra Sverige och i Finland.
Men det skulle visa sig att prognoserna var betydligt högre än det verkliga utfallet, något som ledde till en rad felbeslut och att elbörsen under några timmar slog i taket.
Överföringen från Norge till Sverige stängdes ner. Anledningen var att man trodde att förbrukningen i Oslo skulle bli mycket högre än väntat, det fanns inte utrymme för att både försörja Oslo och att skicka vidare kraft till Sverige.

Även Polenkabeln var avstängd under en kritisk timme.

Elkrisen var ett faktum. Reservkraften måste startas för att upprätthålla balansen i systemet och undvika elransonering och nedsläckning. En sådan nedsläckning skulle skötas av de lokala elbolagen, som skulle släcka ner stadsdel efter stadsdel i ett rullande schema. En timma elavbrott, sedan på med strömmen i kanske åtta timmar, sedan strömavbrott igen i en timme, ända till krisen lagt sig.

Det var dags att dra igång reservkraften. Reservkraften är upphandlad i förväg av Svenska Kraftnät och startas på kommando när det är risk för elbrist. Eon och Vattenfall startade upp oljekraftverk för att trygga försörjningen.

När de höga elpriserna var ett faktum reagerade förbrukarna snabbt och drog ur sladden till elslukande verksamheter som kunde avvaras någon dag. Men det var försent för att påverka priset.
Totalt drog man ner förbrukningen med 2000- 2500 MW i Sverige och Finland, där de högsta elpriserna slog som hårdast.
Detta gjorde att prognosen var grovt överskattad. Reservkraften gick igång för att täcka regionala brister, men det blev inte mer än 0,3 procent av Sveriges elförbrukning, som mest 190 MW.
Den verkliga förbrukningen blev alltså betydligt lägre en prognoserna, men ändå fick prognoserna ligga till grund för beslutet att stänga av den viktiga elledningen från Norge till Sverige.

Vad är då slutsatserna från den utredningen?

1. Marknaden är i obalans. De stora aktörerna har en bättre överblick och mer information än elbörsens mindre spelare.
2. Hemlighetsmakeriet gör det omöjligt att för en utomstående att egentligen förstå hur marknaden fungerar. Att forskare får tillgång till data och kan studera hur elbörsen fungerar är avgörande för att man ska kunna försäkra sig om att elmarknaden fungerar.
3. Det är svårt att analysera de data som faktiskt finns. Det finns mycket data, men tillgången är begränsad, det finns fel och brister.

Till det som borde offentliggöras hör budkurvorna med viss fördröjning, samt tillgänglig produktion och överföringar i realtid.

Själv tycker jag att man kan jämföra med Stockholmsbörsen. Där är budkurvorna offentliga och tillgängliga i realtid för en mindre avgift. Anonymiteten garanteras genom att större aktörer använder sig av flera mäklarhus och därför kan man inte veta vilken aktör som ligger bakom vilket bud.

Nordreg vill också göra det lättare för förbrukarna att dra ner på konsumtionen i högpristider. Men det är inte lika lätt att göra i praktiken. Att få industrin att dra ner på produktion är tekniskt sett en lätt uppgift, men i praktiken är industrin ovillig att dra ner. Och vem kan klandra dem? Det är dyrt och man kanske går back, men alternativet att stänga ner produktionen är ännu sämre.
Att få hushållen att ändra sin förbrukning är tekniskt sett svårt. Nya mätare räcker inte, det är ändå inte säkert att hushållen kan och vill ändra sin förbrukning. Att tvångsreglera hushållens elavtal och elutnyttjande är ett alternativ när marknaden inte fungerar, men är det verkligen en framkomlig väg?
Den allvarliga bristen är att man inte kan förutsäga förbrukningen tillräckligt noggrant, och därmed riskerar att fatta fel beslut.

När man stänger ner en elöverföring mellan två länder eller elområden så påverkar det marknaden oerhört. Men den systemoperatör som stänger ner överföringen tar inga ekonomiska hänsyn till elkunder eller producenter. Tvärtom så kan en systemoperatör tjäna pengar på flaskhalsar i systemet och då finns det inga incitament för att minska flaskhalsarna.

När elbristen är ett faktum och reservkraften startas upp så bjuds den in på elmarknaden till det högsta priset som finns just då. Anledningen är att man vill inte störa marknadens budgivning, men öppnar ändå för manipulation när en liten volym på hög nivå förändrar prissättningen för hela marknaden.
För elkundernas bästa vore det bättre att istället betala en fast avgift för att ha tillgänglig reservkraft och i bristsituationer endast betala marginalkostnaden, vilket skulle sänka prisnivån till en bråkdel av det tak på 18 kronor/kWh ( som man nådde i Danmark i december 2010 ).

Sist men inte minst så kan det vara dags att överväga en annan konstruktion för elmarknaden. Dagens elmarknad skapar höga priser, som i sin tur skapar incitament för att bygga ut produktion. Men för en producent kan det istället vara lönsammare att hålla tillbaka produktion i en bristsituation.
En alternativ modell för prissättningen kan vara att priset sätts som en funktion av hur budkurvan ser ut. Det skulle ge lägre priser och mindre risk för pristoppar.

Så hur reagerar då vår myndighet Energimarknads inspektionen på denna rapport?
Jo, man tar endast fasta på den del som handlar om elkundernas flexibilitet.
Inget om att göra data om produktion och budkurvor offentliga. Ett insynsråd är det enda man har att komma med. Då är hemlighetsmakeriet säkrat, samtidigt som man kan låtsas öppenhet.
Det vore bra om Energimarknadsinspektionen någon gång kunde ställa sig på elkundernas sida. För omväxlings skull.

Andra bloggar om: , ,

14 december 2010

Industrin stannar av högt elpris

Kategori: Elprischock, elproduktion — Taggar: , , , , , — Magnus Askaner @ 18:28

Papperstillverkarna Rottneros och Holmen samt smältverket Vargön Alloys har nu fått stänga ner på grund av höga elpriser.
På nysvenska heter det ”flexibilitet på efterfrågesidan” och är elbranschens våta drömmen om hur vi ska slippa elbrist.
Att elen är efterfrågad gör att den blir dyr, kan vi bara vänja oss av med den så slipper vi höga elpriser.
Så resonerar bland annat gd Yvonne Fredriksson på Eenergimarknadsinspektionen, som i ett svep skuldbelägger oss vanliga elförbrukare för att vi vågar använda el även när tillgången är knapp. Kunde vi bara lära oss att inte värma upp våra hus, släcka på jobbet och stänga våra industrier under hela vintern så skulle elen bli så billig, så billig.

Det är naturligtvis trams. Vi har elproduktion för att den ska användas och tillgången på el är en viktig infrastruktur för att vi ska överleva i detta nordliga ködhål.
Alldeles för viktig att överlämna åt klantiga underhållstekniker på kärnkraftverken eller åt den som vill stänga ner Sverige för att spara el.

För övrigt noterar jag att Norge nu startar en snabbutredning om landets förmåga att försörja sig på el.
Det borde vi göra här också, istället för att skuldbelägga industri och vanligt folk.

Andra bloggar om: , , , , ,

25 november 2010

Elpriserna upp 40 procent

Kategori: Elprischock — Taggar: , — Magnus Askaner @ 20:58

Elpriserna har nu gått upp 40 procent på kort tid. Det blir en dyr vinter i år.

Andra bloggar om: ,

15 november 2010

Elpriserna rusar uppåt på elbörsen

Kategori: Elbörsen, Elprischock, elproduktion — Taggar: , , , , — Magnus Askaner @ 9:34

Prognoser om kallt och torrt väder den närmaste månaden samt höga kolpriser fick elpriserna för nästa år att rusa på elbörsen Nordpool i slutet av veckan och på måndagen den 15.

Däremot ligger spotpriset kvar på ungefär samma nivå.

Väderprognosen spår kallare väder även i södra Skandinavien den närmaste tiden, vilket höjer förbrukningen. Det väntas även mindre nederbörd, vilket gör att de redan låga magasinsnivåerna inte fylls på som väntat.

De höga kolpriserna beror på att kineserna hamstrar kol i större utsträckning än vanligt. Kallt väder i Kina har fått många att oroa sig för bränsletillgången och ökat efterfrågan och därmed priserna på kol på världsmarknaden.

Spotpriserna däremot ligger kvar på ungefär samma nivåer som förut. Där har snarare tillgången på el ökat i och med att reaktor 2 nu startat i helgen. Ytterligare två svenska reaktorer väntas starta i nu november, Oskarshamn 3 och Ringhals 1. När de startar blir produktionen i kärnkraften 90 procent av maximal produktion, och risken för elprischock minimeras enligt Svenska Kraftnäts beräkningar av försörjningsläget i vinter.

Andra bloggar om: , , , ,

20 oktober 2010

Maud Olofsson försöker lugna elmarknaden

Kategori: Elprischock — Taggar: , , , , — Magnus Askaner @ 8:48

Energiminister Maud Olofsson ska nu igen träffa de stora elproducenterna Vaattenfall, Eon och Fortum för att försöka lugna elmarknaden och säkra elproduktionen i kärnkraften i vinter.

Senast var i maj då bolagen lovade att hålla produktionen uppe i vinter. Nu ser vi vad det löftet är värt, endast 40 procent av kärnkraftkapaciteten är i drift och för att täcka upp körs vattenkraft för fullt och minskar våra redan små marginaler. För att vi ska slippa akut elbrist behövs enligt Svenska Kraftnät att kärnkraften går på minst 90 procent av full kapacitet.

Maud Olofsson har ett dåligt track record när det gäller elmarknaden:

  • Hon har misslyckats med diskussioner om basindustrins tillgång på kraft till rimliga priser.
  • Hon har misslyckats med styrningen av Vattenfall.
  • Svenska Kraftnät skyller på regeringen när de inte har pristak på kraftreserven och medverkar till att trissa upp elpriset i krissituationer.
  • Hon har inte lyckats med att bryta upp samägande i kärnkraften.

Det hon har lyckats med är att göra det möjligt att bygga nya kärnkraftverk för att ersätta gamla som tas ur bruk. Men den möjligheten är begränsad till nuvarande ägande. I Finland har nya ägare, bland annat basindustrin, investerat i ny kärnkraft och byggt ut kapaciteten.

Vi kommer att få se leende kraftbolagschefer på torsdag, men jag väntar med att jubla tills jag får se vad elräkningen för vintern slutar på.

Maud Olofsson har försvurit sig åt marknaden att lösa Sveriges långsiktiga energiförsörjning. Det är en dålig partner.  Marknaden är duktig på att sätta elpris de närmaste veckorna, men klarar inte att fatta långtgående strategiska beslut åt politikerna. Där måste politikerna styra.

Andra bloggar om: , , , ,

07 oktober 2010

Inget pristak på el i vinter

Kategori: Elprischock — Taggar: , , , — Magnus Askaner @ 14:45

Svenska Kraftnät kommer inte att sätta något pristak på el från effektreserven i vinter. Detta trots att elbörsen Nord Pool Spot nu rekommenderar att effektreserven prissätts efter inköpskostnaden och inte efter marknadspris i extremlägen när effektreserven måste sättas in.

- Priset på effektreserven bör sättas efter den aktuella kostnaden. Därmed tror vi att det blir färre tillfällen med pristoppar, säger Siw Hauge, Nord Pool Spot till Elprisbloggen.
På Nord Pool Spot har man analyserat vinterns pristopppar och kommit med rekommendationer för hur effektreserven ska användas och vad effektreserven ska kosta. Rekommendationen är bland annat att effektreserven ska bjudas ut till vad det kostat att köpa in den, och inte som nu att den bjuds ut till högsta kommersiella bud på börsen.
När elförsörjningen blir ansträngd tas effektreserven hos Svenska Kraftnät i Sverige och hos Fingrid i Finland i bruk. I vintras aktiveras effektreserven vid tre tillfällen, med ett rekordpris på nästan 15 kr/kWh enskilda timmar. (Det finns ett tekniskt pristak på börsen på 20 kr/kWh, motsvarande 2 €).
Hade effektreserven istället bjudits ut till inköpspris så hade pristoppen blivit betydligt lägre, kanske runt ett par kronor/kWh istället. Dyrt men inte astronomiskt.
Men på Svenska Kraftnät är man kallsinnig till att sätta ett pristak på sin effektreserv.
- Det blir inget pristak i vinter, och vi är tveksamma till att sätta ett tak på effektreserven längre fram, säger informationschef Maria Jäderberg på Svenska Kraftnät.
Varför?
- Vi vill inte som systemoperatör störa prisbildningen på marknaden.
Även om marknaden inte räcker till för elförsörjningen?
-Det är det vi ska titta på. Men det tar flera månader, så i vinter blir det inget pristak, säger Maria Jäderberg till Elprisbloggen.
Då vet vi det. Risken för elprischock är i högsta grad aktuell, trots att elbörsen vädjar till Svenska Kraftnät om att ta sitt ansvar.

Andra bloggar om: , , ,

22 september 2010

Så pressade Svenska Kraftnät upp elpriserna.

Kategori: Elmarknad, Elprischock — Taggar: , , , — Magnus Askaner @ 10:24

När elpriset nådde elpriset all time high på elbörsen i februari kunde det statliga Svenska Kraftnät håva in miljonbelopp i en spekulation på höga elpriser. Den effektreserv som sätts in vid extremlägen kostar lika mycket som marknadens högsta bud, tiotals gånger mer än vad det kostat att producera och vad det kostar Svenska Kraftnät att köpa in.
Därmed förstärker Svenska Kraftnät prissvängningarna på marknaden i extremlägen och är en viktig anledning till att elpriserna blev så höga i vintras.
Förr tog Svenska Kraftnät ett ansvar när man bjöd ut effektreserven. Man satte ett pris som var högt, men inte det högsta på marknaden. Därmed blev effektreserven också stabiliserande på prissvängningarna. Elpriset kunde bli högt, men inte hur högt som helst.
Nu kunde en ensam handlare bjuda ut en liten mängd kraft till 15 kronor kilowattimmen, ett pris som då tas över av Svenska Kraftnät när de sätter in effektreserven. Det kunde lika gärna vara 2, 3, 5 eller 20 kronor kilowattimmen. ( Vid 20 kronor går en teknisk gräns in på elbörsen).

Sedan har Mikael Odenberg mage att sitta i SvT Debatt och raljera över att man inte kan planera effekttoppar! När det i själva verket är han själv som skapat dem genom illa planerade reparationer, och förstärker effekterna genom att bjuda ut reservkraft till fantasipriser.

Den 22 februari i år gick elpriserna till all time high på elbörsen. Orsaken var att statliga Svenska Kraftnät bokstavligt talat dragit ur sladden till den hårt pressade elförsörjningen genom att planera en större reparation av nätet till denna dag.
Marknaden reagerade och priserna gick i taket. Sent dagen innan drogs den planerade reparationen in men då var det för sent.

Andra bloggar om: , , ,

Äldre »

Den här bloggen sponsras av Elprisguiden