Elprisbloggen

Det finns få verksamheter som är så lönsamma och så fria från ekonomisk risk som att bedriva elnät i Sverige. Kunderna är inlåst i ditt lokala monopol. Du kan nästan fritt höja taxan både för nyanslutning och för abbonnemang, utan att den myndigheten som ska granska dig reagerar nämnvärt.
Om du är ett kommunalt bolag så levererar du en stadig ström av pengar till kommunkassan, en slags extra kommunalskatt som tas ut i första hand av de som har oturen att ha elvärmda hus.
Ingår du i en större koncern så är det likadant där, dina inkomster ser till att koncernen kan investera våghalsigt utomlands och expandera med elnätskundernas pengar.
När det är snöfattiga, milda vintrar sparar du in på underhåll till den grad att ledningarna hänger löst i stolparna. Om det blir oväder och avbrott så tar man bara på sig en förvånad min och skyller på att extremt väder. Sen blir man tvungen att förbättra och reparera, och får då en anledning att höja taxan ännu mer.
Det finns undantag. Bolag på mindre orter som drivs av serviceanda och där ägarna inte ser elnätet som en bankomat att hämta pengar ur. Där har man investerat löpande och minskat både avbrott och kostnader för att åka ut och röja journätter i skogen.
Den senaste påfundet från elnätföretagens sida är de smarta elnäten, en våt dröm om total fjärrstyrning av hushållsapparater från varmvattenberedare till tvättmaskiner. Men kalkylerna förskräcker. Erfarenheterna visar att det är dyrt att bygga och driva smarta elnät, och sparmöjligheterna är högst begränsade.
Men för elnätföretagen är det en ny guldgruva som öppnar sig. Dyrare elnät för kunderna betyder mer pengar till elnätbolagen. Monopolet och den svaga tillsynsmyndigheten öppnar för detta. För elkunderna är det bara att betala kalaset, som vanligt. Elnätbolagen kan gråta hela vägen till banken.

Andra bloggar om: elnätbolag, snyfthistorier

Energimarknadsinspektionen har kommit överens med elbolagen om att de ska betala tillbaka 140 miljoner kronor som de tagit ut för mycket. I genomsnitt blir det det hisnande summan av 63 kronor per kund. Som min kollega Roger Fredriksson uttrycker det: det är ett hån mot kunderna, nätbolagen har gjort sitt stora klipp redan.

Och mer kommer det att bli. 40 miljarder mer kommer nätbolagen att kunna ta ut i höjda avgifter när en ny reglering träder i kraft om tre år.

Då är det lätt att efterskänka  140 miljoner nu.

Ekonomiprofessorerna Stefan Yard och Ted Lindblom varnade för höjda elnätpriser detta redan tidigare i år. Detsamma gjorde Konkurrensverket, som i ett pressmeddelande med den talande titeln Stoppa elnätföretagens överpriser hårt kritiserade förslaget till ny prissättning.

Elmarknadsinspektionen är helt tandlös inför elnätbolagen. Man har fullt ut med att försvara sin bristande tillsyn tidigare, och lämnar fritt fram  för elnätbolagen att höja sina priser där de har monopol.

Vatten- och avloppssektorn har ett förbud mot vinstdrivande verksamhet. Det är en sektor som står utanför marknaden, men som levererar hög kvalitet till låga priser. Samhällsnytta kallas det.

Andra bloggar om: elmarknadsinspektionen, elnät, elnätbolag, konkurrensverket, nätbolag