Ju mer priserna svänger på elmarknaden desto bättre. Det är myndigheterna som låtsas övervaka elmarknaden som uttalar sig i Dagens Nyheter.
Man tvår sina händer och klagar på att någon har mage att kritisera.
Vi kan ta det bit för bit. Jag är inte förmäten nog att tro att ”någon” i debattartikeln skulle syfta specifikt på mig, även om jag gläder mig åt att känna igen mig och står bakom den kritik som framförts.
Först ansvaret. Svenska Kraftnät är den stora syndaren här. Man säger sig ha ansvar för landets effektförsörjning men när tre stora reaktorer står still inför köldperioden så behöver man inte vara hjärnkirurg för att förstå att risken för effektbrist är alarmerande hög. Tar man tag i situationen, planerar för ersättande kraft, frågar kraftverksägarna om hur och när de kan producera igen – nej.
Ingen proaktiv insats där för att undvika en stor och allvarlig samhällsrisk. Man litar på sin effektreserv, och det var stor tur att det räckte den här gången.
Sedan elbörsen. Insyn och kontroll på denna marknadsplats är tydligen av ondo och ska undvikas till varje pris.
Där andra elbörser har regler om insyn, takpris och att handeln ska tas om igen om det blir för stora svängningar så tror man att sådant bara skulle förvärra. Som ägare till NordPool har Svenska Kraftnät ett mycket stort ansvar att öka öppenheten och effektiviteten samt att stävja osund spekulation. Det ansvaret kryper man undan. Vågar man inte ta striden med norrmännen om övervakningen av NordPool? Marknadsplatser fungerar inte sämre med kontroll och övervakning. Det behövs för att städa ur lössen i hörnen.
Till sist elmarknaden. Den så kallade energimarknadsinspektionen rycker ut och lovordar alla förändringar till det sämre. Prisområden, extrempriser, höjningar av elnätpriserna – allt är till konsumenternas fördel, om man får tro generaldirektören Yvonne Fredriksson.
200 kronor litern för mjölk eller bensin är en bister verklighet för de som får betala högre elräkning. Det är också en bister verklighet för den industri och företag som tvingas stänga ner för att det helt enkelt inte går att överleva utan rimligt pris på råvaror och infrastruktur. Det som myndigheterna kallar en ” väl fungerande elmarknad” är fortfarande rena skämtet.
Andra bloggar om: Elbörsen, elmarknaden, elpriser, energimarknadsinspektionen, svenska kraftnät
Nu var det dags igen för en spekulationsbubbla som drar upp elpriset, denna gång till 3 kronor kWh för ett dagsgenomsnitt vilket jag tror är rekord för svenska priser. 2001 var dagspriset uppe i över 2 kronor, den 17 december 2009 var dagspriset 2:60 och nu toppar vi det med 3 kronor, cirka sex gånger så mycket som månadsmedelvärdet senast hamnade på.
En enskild timme är priset denna gång uppe i 12 kronor. Enligt många är det dyr spetsproduktion som drar upp priset, men ingen elproduktion kostar så mycket i rörliga kostnader, inte ens de dyraste gasturbinerna. Dessa priser är helt och hållet en fråga om spekulation, man köper och säljer terminer och kontrakt och kan på det sättet medverka till att hålla priset uppe.
Att kärnkraften när den behövs som bäst till stor del är avstängd handlar om planering. Är det planering för elpriset eller oskyldigt underhåll?
När skumraskbolaget Enron drev den kaliforniska elmarknaden i sammanbrott handlade det om riktad spekulation, verifierad och dokumenterad via bolagets egna telefoninspelningar av sina elhandlare.
Då hette det från elbranschens sida att det skulle aldrig kunna hända här. På den tiden jobbade jag i stormens öga på den svenska elbranschens organisation och trodde själv på detta. Nu är jag inte lika säker. En riktad insats där man drar bort kapacitet från marknaden för att höja priset är inte utesluten. Risken att åka dit är i stort sett obefintlig, elbörsen NordPool har dålig kontroll och i de fall man drar igång utredningar så läggs de ner på grund av att deltagarna inte har skyldighet att medverka i utredningen.
Regleringsmässigt är NordPool en Kalle Anka-börs. Under många år drevs den helt utan tillsyn, först 2002 hamnade den under den norska Kreddtillsynets kontroll. Den svenska Finansinspektionen (obs, pdf) har påtalat brister i informationen, och rykten om mannamån och att vissa handlare slipper den bankgaranti som krävs för handel har funnits runt NordPool sedan starten.
Insynen och kontrollen är dock långt under den standard som andra marknadsplatser har, och här vilar ett stort ansvar på Svenska Kraftnät, som är delägare och som borde ställa krav som motsvarar svenska marknadsplatser i Sverige.
Lägger man ut planerade stopp på kärnkraft under vintern så kan man inte freda sig mot misstanken att elmarknaden ska påverkas.
När Oskarshamnsverket byggdes om för ett par år sedan lyckades man planera stoppet med början i december och slut i januari nästa år. Då lyckades man pricka två vintrar i rad, och dessutom blev starten försenad, ingen ovanlighet heller.
Varför hade det då inte gått att lägga ett tretton månader långt uppehåll så att verket stod stilla två somrar istället för två vintrar?
Sedan dess är jag misstänksam mot kärnkraftverkens planering.
Enligt sidan kärnkraftsinformation är den finska kärnkraften mer tillförlitlig än den svenska, den underhålls bättre och det medför att man kan lite på att den finns där. Något att ta efter?
Andra bloggar om: elmarknaden, elpriser, enron, finansinspektionen, nordpool
Veckorna efter att det står klart att Sveriges elmarknad ska delas in i prisområden så kunde man se två effekter. Dels drog ett antal elbolag helt enkelt in sina erbjudanden om långa avtal, fem och tre år. Med den uttalade förklaringen att osäkerheten nu ökat om vad elen kommer att kosta.
En annan effekt är att marginalerna på 3-årsavtalen nu ökat kraftigt.
Min kollega Anders Munkesjö på nyhetsbrevet Kraft-Affärer har räknat ut att den genomsnittliga marginalen på trårsavtalen ökat i november med hela 1,6 öre till 9,5 öre, från 7.9 öre i oktober.
”Frågan är om det kan sättas i samband med ökade prisområdesrisker efter 1 juli 2011?” skriver han i sitt nyhetsbrev.
Andra bloggar om: anders munkesjö, elmarknaden, kraft-affärer, prisområden
Sveriges mest lönsamma elhandelsbolag Energibolaget i Sverige upphör aldrig att förvåna. Nu har de lanserat ett nytt varumärke för att fånga in intet ont anande kunder.
Varumärket heter Min El och är naturligtvis en rip-off på storsatsande göteborgska Din El.
Men där Din El försöker ragga kunder med bra priser och vanliga villkor så gör Min El på ett helt annat sätt.
Man går ut med ett hyggligt prissatt ettårspris. Sen kommer det finstilta. När avtalet går ut så görs det automatiskt om till ett dyrare tillsvidareavtal med lång uppsägningstid.
Läs själva i villkoren:
1.16 Vid uppsägning som inte innefattar ett faktiskt leverantörsbyte övergår avtalet, om inte annat överenskommes, vid avtalstidens utgång till Löpande Baspris eller annan likvärdig avtalsform.
Och
2.3 Vid uppsägning: Om ingen uppsägning sker inom en (1) kalendermånad före avtalets utgång förlängs Avtalet till då gällande villkor och pris för Löpande Baspris eller annan likvärdig avtalsform.
Det verkar som om det inte hjälper att säga upp avtalet, oavsett uppsägning så övergår det till en annan, dyrare avtalsform. Sådana här villkor vill vi inte se på svensk elmarknad.
Andra bloggar om: elmarknaden, energibolaget, Min el
Nu har den elintensiva industrin förklara att man tänker bygga ut elkraften rejält, gärna ett kärnkraftverk eller två.
Med det så kan de känna sig trygga, de får säker tillgång till relativt billig el dygnet runt, året runt och gör sig oberoende av den svängiga elbörsen.
Men blir det bättre för den vanlige elkonsumenten?
På plussidan finns att mer produktion ska sänka priserna, speciellt som den nya produktionen är billigare än den kolkraft som normalt styr elpriserna via marginalprisystemet. Man får mer av mellanprissatt el och då blir den dyraste kolkraften inte lika prisstyrande.
Det finns också en fördel om de nygamla reaktorerna placeras i södra Sverige. Då utjämnas skillnaderna mellan produktion och konsumtion i elsystemet och risken för olika prisområden minskar, vilket minskar prisskillnaderna mellan olika delar av landet.
Nackdelen är att industrin inte har gör detta för att du och jag ska få lägre elpriser. De bygger ny kraft för att de ska få lägre elpriser, och först om det blir något över så kommer det resten av elmarknaden till godo.
En annan nackdel är koncentrationen på elmarknaden. Statliga Vattenfall får ett ännu större inflytande över produktionen, ett inflytande som riskerar att påverka elmarknaden negativt. Det korsägande i kärnkraften som konkurrensverket klagat på riskerar att bli ännu mer utbrett.
Andra bloggar om: elmarknaden, kärnkraft, konkurrensverket, Vattenfall
Fick ett tips om en intressant sida om elmarknaden. Björn, som författaren heter, har gjort en imponerande faktasamling och på ett bra och detaljrikt sätt förklarat många frågor om hur elmarknaden fungerar och vad som sätter priserna.
Ta gärna och läs den!
Adressen är www.dubu.se
[tags]dubu, elmarknaden[/tags]
Andra bloggar om: dubu, elmarknaden
De elproducerande bolagen Vattenfall, Eon och Fortum redovisar storvinster som vanligt. Jag ska inte reta upp er mer än nödvändigt med att dra siffrorna här. Det räcker med att konstatera att de elproducerande bolagen som helt dominerar den svenska marknaden lever i en annan ekonomi än resten av världen. Här finns inga finanskriser, pengarna bara rullar in. Man kan bekvämt sälja sin el till priser långt över produktionskostnaderna och man behöver inte bekymra sig för konkurrens.
Vad gör man då med pengarna? Bygger nya kraftverk för att öka utbudet och pressa priserna?. Ja i Finland byggs ett nytt kärnkraftverk och ett till är på väg. Här i Sverige händer inte så mycket, och vad som händer i Tyskland betyder inget för den svenska elmarknaden.
Vad ska vi då göra? Låta bolagen behålla pengarna är ingen bra idé, eftersom det inte blir någon förbättring. Risken är att pengarna istället försvinner till ägarna och till projekt som inte förbättrar elutbudet.
Ska vi införa en extraskatt på övervinster i elbolag, som diskuterats i Finland och även i Sverige? Ja tror man att staten är bättre på att bygga kraftverk och förbättra elmarknaden så är det ett bra initiativ, men risken att pengarna försvinner till andra behjärtansvärda ändamål är överhängande.
Ska man tvinga elbolagen att sänka priserna? Låter som ett stort ingrepp i marknadsekonomin, men det finns förebilder på andra områden. Vatten och avlopp är en annan allmännyttig verksamhet, där lagen reglerar att man endast får ta ut självkostnadspris. Det fungerar utmärkt, men kräver en hel del politiskt mod.
Ska vi tvinga elbolagen att bygga nya kraftverk? Det är den enda åtgärd som långsiktigt förbättrar elmarknaden genom ett större utbud. Genom att finska och svenska staten är huvudägare i Vattenfall och Fortum så finns förutsättningar för ägarstyrning, detta annars så fula ord.
Kan man kasta in miljarder av skattepengar i konkursmässiga banker så borde man kunna prata med ledningen för Vattenfall och Fortum. Pengarna kommer från elkunder som betalat för mycket, och då är det inte mer än rätt att de används för att förbättra läget på elmarknaden.
[tags]vattenfall, fortum, eon, elpriser, konkurrens,elmarknaden[/tags]
Andra bloggar om: elmarknaden, elpriser, Eon, fortum, konkurrens, Vattenfall
Nu går priserna upp och mitt avtal går ut snart. Är det klokt att ta rörligt eller bundet 1 år eller något av fastprisavtal 2-3 år, frågar sig en användare. Han vill kunna teckna avtal senare när elpriset gått ner.
Elprisguiden svarar:
Priserna för år 2008 har gått upp rejält, som du själv skriver. Det som driver priserna är framför allt förväntan om att utsläppsrätterna ska driva upp
elpriset, det är ungefär 15 öre/kWh som det handlar om.
Det kan ändras lite upp och ned, men några större ändringar kommer först att ske en bit in på året när handeln väl kommit igång ordentligt. Därför kan det vara poäng att antingen ta rörligt nu och binda senare när man tycker att läget är bra, eller att redan nu binda upp sig för ett lite längre avtal.
Att binda sig för ett år enbart är sämre. Dels minskar din handlingsfrihet under året som kommer, dels kommer du inte att hinna tjäna så mycket på att ha bundit priset om priserna går upp kraftigt. Du måste teckna om snart och då kanske till ett högre pris. Min rekommendation är att antingen ta rörligt från och med den tid
där ditt avtal går ut, för att senare bestämma sig för att eventuellt binda, eller att binda direkt till ett längre avtal.
Historiskt sett har elpriset stigit i etapper. Det har därför tidvis varit förmånligt att binda sitt pris i längre perioder. Det senaste året har det varit förmånligare att ha ett rörligt avtal. Rörliga avtal blir bättre om elpriset svänger upp och ner istället för att stiga kontinuerlig.
Andra bloggar om: bundet elpris, elmarknaden, elpriser, rörligt elpris
Så är det dags igen för den årliga elprishöjningen våra politiker har beslutat om. Som om det inte räckte med de prishöjningar som marknaden själv levererar så kommer elpriserna att stiga med cirka 2,5 öre. Det beror på dyrare elskatt , dyrare elcertifikat och höjd skatt på kraftverk. Norrlänningarna kan istället glädja sig åt kraftigt minskad elskatt, hela 3 öre ned.
Höjningarna slår igenom lite olika beroende på vilka avtal man har. Elskatten höjs med 0,6 öre i en årlig indexupräkning. Den höjningen slår igenom direkt från årsskiftet oavsett vilket avtal man har, bundet eller rörligt. Men i norra Sverige blir det en rejäl rabatt, där sänks elskatten med hela tre öre. Gäller i de områden som sedan tidigare haft sänkt elskatt.
Elcertifikaten blir dyrare på grund av att kvotplikten höjs från 15,1 till 16.3 procent. Elbolagen ska alltså för din räkning köpa ännu fler elcertifikat än förra året. Höjningen beräknas kosta cirka 0,4 öre per kWh. Här slår höjningen olika beroende på vilken typ av avtal man har. De som har ett bundet avtal tecknat under 2007 ska ha elcertifikaten ingående i elpriset, och där ska det inte bli någon höjning utöver vad som finns i avtalet. De som har rörliga avtal, tillsvidarepris eller bundna avtal tecknade före 2007 kommer att få hela höjningen på elräkningen.
Slutligen höjs fastighetsskatten för vattenkraftverk och kärnkraftverk med cirka 1,5 miljarder kronor. Det blir cirka 1,5 öre per kWh utslaget på Sveriges elförbrukning. Den höjningen kommer att slå igenom i de priser som erbjuds på nya avtal och även på rörliga priser.
Totalt hamnar höjningen på cirka 2,5 öre per kWh inklusive moms.
På Elprisguiden redovisas de ändrade elskatterna redan nu. Det beror på att du jämför priser på kommande avtal och då blir det riktigare att visa vad du verkligen kommer att betala istället för en skattesats som snart blir inaktuell.
De andra höjningarna kommer in via elbörsen och bolagens uppgifter om elcertifikat.
Andra bloggar om: Elcertifikat, elmarknaden, elpriser, elskatt, kärnkraft, Skatter, vattenkraft
Elbolaget Eons bud på Elverket Vallentuna riskerar att försämra konkurrensläget på den svenska elmarknaden ytterligare. Går budet igenom blir alternativen färre för de svenska elkunderna.
Elverket Vallentuna har länge drivit en aktiv lågprislinje för att öka antalet kunder. Tillsammans med andra fristående elbolag har de drivit Eluppropet, en samlad aktion för mångfald och bibehållen konkurren på elmarknaden. Men att vara fristående och kunna priskonkurrera med helt eller delvis statligt ägda storbolag, som Eon, Vattenfall och Fortum är inte lätt. Trots det har Elverket – och många andra – lyckats hålla attraktiva priser.
Nu har Eon lagt ett bud på aktierna i Elverket och om budet går igenom upphör Elverket som eget företag i november i höst. Budet beskrivs av Eon som fördelaktigt för aktieägarna och elkunderna i Vallentuna.
Om budet är förmånligt för aktieägarna går utanför Elprisguidens bedömning. Men för elkunderna både inom och utanför Vallentuna riskerar budet att bli en försämring. Idag är – som var och en kan se själv på Elprisguiden – Elverket Vallentunas erbjudanden mer förmånliga än Eons för alla utom de minsta och största förbrukarna.
Elmarknaden är beroende av att det finns många företag som var för sig vill gå in i konkurrensen med egna erbjudanden. Många mindre elbolag har valt att ge upp och söker inte aktivt kunder utanför det egna närområdet. Om ett aktivt bolag köps upp så minskar utbudet och därmed konkurrensen. För de som idag har avtal med Vallentuna återstår att vänta och se tills den dag som avtalet går ut. Om budet går igenom blir det ett elbolag färre att välja på.
Andra bloggar om: elmarknaden, Elverket Vallentuna, Eon, konkurrens
