Elprisbloggen » Elbörsen

Fortsatt dyrt trots kärnkraftstart

Magnus Askaner — Tue, 28 Dec 2010 07:57:15 +0000

Det hjälpte inte att starta kärnkraftverken, elpriserna fortsatte stiga på elbörsen.
Även om nu kärnkraften går på 95% (hur länge?), en toppnotering som inte nåtts på flera år, så har det inte pressat tillbaka elpriserna på elbörsen NordPool. På måndagen efter julhelgerna rusade priserna för alla produkter, mest för januariterminen. Enligt handlarna är det prognoser om kallare väder som styr prisbilden.
Samtidigt som kärnkraften dragit i gång har vattenkraften haft problem. I Lule älv har en stor ispropp dragit ner produktionskapaciteten motsvarande upp till ett och ett halvt kärnkraftverk. Nu ska isproppen grävas bort och förhoppningsvis blir det mer kraft tillgängligt då.

2010 blir nu det dyraste elåret någonsin, med ett genomsnitt på spotpriset som kommer att hamna på ca 54,5 öre/kWh. 2010 har bjudit på de två dyraste månaderna någonsin, februari med 93,1 öre/kWh och december med 83,7 öre (prognos).
Som jämförelse var medelvärdet för spotpriset under flera år i slutet av 1990-talet 12 öre/kWh. Priserna har alltså stigit med 350% sedan dess.

Andra bloggar om: Elbörsen, Elmarknad, ispropp, kärnkraft

Elpriset i taket i Danmark

Magnus Askaner — Tue, 07 Dec 2010 15:36:52 +0000

I dag tisdag gick elpriset i taket för Danmark. 18 kronor per kWh är det tekniska taket för priset på spotmarknaden och den nivån nåddes under två timmar på eftermiddagen för den östra delen av landet.
Man kan tycka synd om danskarna, men de har delvis sig själv att skylla. Genom att ensidigt kräva nedläggning av Barsebäck utan att bygga upp motsvarande produktionskapacitet, har de underminerat kraftbalansen både i södra Sverige och sitt eget land. Danskarna har byggt sin elmarknad på import från Sverige och Tyskland. Det håller inte.
Orsaken är att Sverige stängt exporten söderut för att upprätthålla stabiliteten i det svenska kraftsystemet. Det är första gången i vinter som elmarknaden inte klarar av att hantera efterfrågan på el, och frågan är nu inte om utan när det också drabbar Sverige.
I Norge har man utfärdat en varning för elbrist i mellersta delarna av landet, beroende på låga magasinsnivåer. Vintern börjar illa. Och ännu är det bara december.

Andra bloggar om: danmark, Elbörsen, norge, prischock, vattenbrist

Felräkning av norska Statkraft sänkte elbörsen

Magnus Askaner — Thu, 28 Oct 2010 06:30:19 +0000

När Norges största elproducent Statkraft skulle handla på elbörsen i onsdags blev det rejält fel. På grund av ett datafel bjöd man ut 4 000 MW mer än vad man hade i produktion och pressade ner elpriserna tillfälligt under onsdagen och torsdagen. Spotpriset föll med 4 öre på en dag.

När felet upptäcktes kom man fram till att det egentligen handlade om 500 MW i underskott, som man nu tvingades köpa tillbaka på reglermarknaden. Efter att man meddelat marknaden detta återhämtade sig priserna snabbt.

När elbörsen Nord Pool Spot fick se att Statkraft försökte sälja så mycket produktion ringde man upp för att kontrollera om det verkligen var riktigt. Men Statkraft hävdade att uppgifterna var riktiga och ville inte ändra budet. Först när spotpriserna för torsdagen fastställts gick Statkraft ut med ett meddelande till marknaden där de berättade om sitt misstag.

Händelsen ska nu utredas av börsens disciplinenhet.

Fadäsen kan påverka Statkrafts och elbörsens trovärdighet. Prisbilden ska styra produktionen, och om priserna faller så kan ett eller flera kraftverk tas ur drift. Hade detta hänt mitt under en bristsituation så hade det kunna få allvarliga konsekvenser med akut elbrist om det inte upptäckts i tid.

Andra bloggar om: Elbörsen, spotpris, statkraft

Så pressade Svenska Kraftnät upp elpriserna.

Magnus Askaner — Wed, 22 Sep 2010 08:24:50 +0000

När elpriset nådde elpriset all time high på elbörsen i februari kunde det statliga Svenska Kraftnät håva in miljonbelopp i en spekulation på höga elpriser. Den effektreserv som sätts in vid extremlägen kostar lika mycket som marknadens högsta bud, tiotals gånger mer än vad det kostat att producera och vad det kostar Svenska Kraftnät att köpa in.
Därmed förstärker Svenska Kraftnät prissvängningarna på marknaden i extremlägen och är en viktig anledning till att elpriserna blev så höga i vintras.
Förr tog Svenska Kraftnät ett ansvar när man bjöd ut effektreserven. Man satte ett pris som var högt, men inte det högsta på marknaden. Därmed blev effektreserven också stabiliserande på prissvängningarna. Elpriset kunde bli högt, men inte hur högt som helst.
Nu kunde en ensam handlare bjuda ut en liten mängd kraft till 15 kronor kilowattimmen, ett pris som då tas över av Svenska Kraftnät när de sätter in effektreserven. Det kunde lika gärna vara 2, 3, 5 eller 20 kronor kilowattimmen. ( Vid 20 kronor går en teknisk gräns in på elbörsen).

Sedan har Mikael Odenberg mage att sitta i SvT Debatt och raljera över att man inte kan planera effekttoppar! När det i själva verket är han själv som skapat dem genom illa planerade reparationer, och förstärker effekterna genom att bjuda ut reservkraft till fantasipriser.

Den 22 februari i år gick elpriserna till all time high på elbörsen. Orsaken var att statliga Svenska Kraftnät bokstavligt talat dragit ur sladden till den hårt pressade elförsörjningen genom att planera en större reparation av nätet till denna dag.
Marknaden reagerade och priserna gick i taket. Sent dagen innan drogs den planerade reparationen in men då var det för sent.

Andra bloggar om: Elbörsen, Elprischock, nord p, svenska kraftnät

Elkaoset är bara statens fel

Magnus Askaner — Tue, 09 Mar 2010 14:45:47 +0000

Marie Demker, professor i statskunskap, har skrivit en mycket intressant artikel på SvD Brännpunkt, om hur en avreglering gör att staten ger bort sitt ansvar och att aktörerna genom att fatta beslut som är bra för dem sammantaget skapar ett kollektivt kaos.

Hennes exempel är egentligen järnvägen, en till av de avreglerade marknaderna som upphört att fungera. Men man kan lika gärna läsa det som elmarknaden, en till marknad som brakat ihop i vinter.
Här kommer ett långt citat. Byt ut järnväg mot elnät, SJ mot Vattenfall:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/tagkaoset-ar-bara-statens-fel_4355207.svd

Marie Demkers text i kursivt, mina kommentar i vanlig text

Den avreglering, bolagisering och privatisering av det statliga ansvaret inom transport- och kommunikationsområdet som påbörjades på 80-talet har idag löpt linan ut. Idag kan vi se effekterna av att underhåll, investeringar och nytänkande inte genomförts på ett sammanhållet sätt. Numera är de ekonomiska aspekterna av varje enskild verksamhet avgörande för så kallade affärsmässiga beslut som myndigheter och affärsdrivande verk fattar.

När elproducenterna var för sig fattar ett affärsmässigt beslut att reparera flera kärnkraftverk samtidigt är hela elförsörjningen i Norden satt på spel.

Att skälla på SJ, Banverket eller någon annan av de aktörer som rör sig på denna så kallade marknad är därför meningslöst. De handlar alla i enlighet med den rationella ekonomiska modell som de tilldelats, och det gör så gott de kan. Ansvaret är statens. Vare sig den förra eller den nuvarande regeringen har gjort på vad dem ankommer.

Ansvaret för att ha skapat denna röra är statens, flera regeringar i rad har bidragit genom att låta bli att försöka förbättra situationen.

Sverige är just nu det land i världen som är mest ”uppkopplat”, alltså har störst tillgång till datorer och internet. Vi är också ett av de länder i världen där autonomi, innovation och liberala idéer har starkast företräde bland medborgarna. Vårt land har långa avstånd och många pendlare.

SJ har ökat resandet med 50 procent på tio år, men några större nya spårbeslut sedan 90-talet har vi inte sett. Istället läggs alltfler infrastrukturbeslut ut på lokala beslutsfattare och förutsätts avgiftsfinansieras.

Elberoende ökar, både privat och i alla verksamheter. Inga större nya kraftverksbyggen har beslutats, besluten om elens infrastruktur läggs ut på privata aktörer som förväntas finansiera detta själva.

Sveriges välstånd hänger på statens ansvar för en nationell infrastruktur. Konkurrensmodellerna bortser från det faktum att långsiktig kommunikationsplanering sker under extrem risk och osäkerhet. Få beslut är så långsiktiga som järnvägsinvesteringar. En stat som abdikerar från sin roll som garant för nationell välståndutveckling kommer snabbt att tappa sin legitimitet även i andra avseenden.

Få beslut är så långsikta som elproduktion. När staten abdikerar från sin roll som garant för infrastruktur för elproduktion tapapr man legitimitet för välståndsutvecklingen och även i andra avseenden.

Statens legitimitet är att lägga grunden för långsiktiga beslut som ingen enskild marknadsaktör har kraft att fatta. Idag har staten istället gått in i rollen som medlare mellan olika intressen. Den populäraste mekanismen för att lösa intressekonflikterna är att skapa en artificiell marknad, som öppnandet av det svenska järnvägsnätet för fler operatörer.

Istället för att lösa intressekonflikterna mellan elproducenter, elöverföring och elkonsumenter så skapar man en artificiell marknad, elbörsen.

Istället för att fatta beslut som sätter ramarna – till exempel om utbyggnad av stambanorna – överlämnar staten problemen till marknaden. Den senaste järnvägsutredningen som kom 2008 hade direktiven att skapa ökad konkurrens. Frågan om vad som ger bäst kvalitet var inte ens tillåten att ställa för utredaren.

Jag vill se en parlamentarisk utredning med direktiven att komma fram till en plan som har acceptans på båda sidor blockgränsen och som innebär ett samlat statligt ansvar för de nationella tillgångar som svensk järnväg, elnät, bredband och vägnät är.

Istället för att fatta beslut om vilken nivå på elförsörjningen vi behöver så överlämnar staten problemen till marknaden. Frågan om elpriser vill inte staten befatta sig med.

Andra bloggar om: Elbörsen, Elmarknad, marie demker

Elproducenterna har tjänat fem miljarder

Magnus Askaner — Wed, 24 Feb 2010 19:15:01 +0000

Cirka fem miljarder kronor. Så mycket mer har hittills de svenska elproducenterna tjänat på prisuppgången i vinter.

Det är en kombination av höjda spotpriser och långsiktigt höjda priser på längre avtal.

Spotpriserna märks direkt hos de hushåll och företag som har helt eller delvis rörliga avtal. Räknar man med 30 % av elförbrukningen under december-februari och en prishöjning på 20 öre kWh och att cirka 25% av produktionen på 150 TWh säljs på spotpris blir det cirka 2,25 miljarder kronor extra under vinterns prishöjningar.

Men det är inte där man tar in de stora pengarna. De längre avtalen har nu stigit drastiskt till följd av knappheten på elkraft. Inte lika mycket men cirka 10 öre/kWh har priserna på långsiktiga avtal stigit. Räknar man med att 75% av elproduktionen säljs på längre avtal och att prishöjningen slår igenom på 25% av hela elproduktionen, resten är avtal som tecknats tidigare eller senare, så medför det ökade inkomster på 2,8 miljarder kronor.

Sammanlagt blir det fem miljarder kronor, i en uppskattning om vad elproducenterna har tjänat totalt.

Men stillastående kärnkraftverk kostar ju också, i sämre inkomster.

Vattenfall uppger att en stillastående reaktor kostar 10 miljoner kronor om dagen i utebliven försäljning. Om i genomsnitt fyra reaktorer stått stilla i tre månader blir det uteblivna intäkter om 3,6 miljarder kronor. Totalt sett har alltså vintern gått med vinst på en och en halv miljard, även om vi räknar med de uteblivna intäkterna på kärnkraften.

Att det skulle vara resultatet av en infernalisk plan tror inte ens jag. Däremot är kärnkraftsstoppen resultatet av en oerhörd nonchalans inför risken för ett allvarligt sammanbrott i kraftförsörjningen.

Hade det gått att dela upp dessa långa reparationer på två kortare avbrott under två somrar?

Det hade båda sparat pengar åt ägarna, och konsumenterna.

Andra bloggar om: Elbörsen, Elmarknad, elpriser

Är det du eller elbolagen som ska ta ansvar?

Magnus Askaner — Tue, 02 Feb 2010 15:21:04 +0000

Att det är snordyrt med el när kärnkraftverken står still är inte elbolagens, politikerna eller myndigheternas fel. Tvärtom, det är du, lille konsument som trissar upp priset genom att envisas med att förbruka el.
Ungefär så går de senaste utspelen från elbolag, myndigheter och andra som borde veta mycket bättre. Det sker en överflyttning av skuld och ansvar från den stora aktören till den lille mannen.
Hur går det till? Jo, man framhåller att elbörsen ”fungerar” genom att skapa skyhöga priser som sedan ska fungera som ”prissignal” åt marknaden. Och eftersom du som elkonsument inte lyssnat på ”prissignalen” och genast kopplat bort dig från elnätet utan framhåller i att få förbruka el för att inte frysa inne, ja då är det plötsligt ditt fel. Du är inte tillräckligt hörsam för marknadens krav.
På det viset kan man i lugn och ro vända ryggen till och beklaga att medborgarna tar ett så bristande ansvar.
Att elbolagen skulle börja lyssna på ”prissignalen” och börja planera för fler kraftverk som stärker kraftbalansen kommer tydligen inte på tal.
Att politikerna skulle börja ta ett ansvar för tillgången på el ur ett nationellt perspektiv är tydligen för mycket begärt.
Att myndigheter som Svenska Kraftnät skulle börja städa i de affärer som NordPool som inte tål dagsljus, och börja räkna om det verkligen är en bra ide att gå in i en vinter med halva kärnkraftverkskapaciteten avstängd är tydligen också för mycket begärt.
Det är mycket enklare att skylla på dig.

För övrigt bör du gå med i Elupproret. Om du inte visar ditt missnöje, vem ska då bry sig?

Själv ska jag bänka mig fram för SvT Debatt i kväll

Andra bloggar om: Elbörsen, elpriser, svenska kraftnät

Ju sämre desto bättre

Magnus Askaner — Mon, 25 Jan 2010 22:35:55 +0000

Ju mer priserna svänger på elmarknaden desto bättre. Det är myndigheterna som låtsas övervaka elmarknaden som uttalar sig i Dagens Nyheter.

Man tvår sina händer och klagar på att någon har mage att kritisera.
Vi kan ta det bit för bit. Jag är inte förmäten nog att tro att ”någon” i debattartikeln skulle syfta specifikt på mig, även om jag gläder mig åt att känna igen mig och står bakom den kritik som framförts.

Först ansvaret. Svenska Kraftnät är den stora syndaren här. Man säger sig ha ansvar för landets effektförsörjning men när tre stora reaktorer står still inför köldperioden så behöver man inte vara hjärnkirurg för att förstå att risken för effektbrist är alarmerande hög. Tar man tag i situationen, planerar för ersättande kraft, frågar kraftverksägarna om hur och när de kan producera igen – nej.
Ingen proaktiv insats där för att undvika en stor och allvarlig samhällsrisk. Man litar på sin effektreserv, och det var stor tur att det räckte den här gången.

Sedan elbörsen. Insyn och kontroll på denna marknadsplats är tydligen av ondo och ska undvikas till varje pris.
Där andra elbörser har regler om insyn, takpris och att handeln ska tas om igen om det blir för stora svängningar så tror man att sådant bara skulle förvärra. Som ägare till NordPool har Svenska Kraftnät ett mycket stort ansvar att öka öppenheten och effektiviteten samt att stävja osund spekulation. Det ansvaret kryper man undan. Vågar man inte ta striden med norrmännen om övervakningen av NordPool? Marknadsplatser fungerar inte sämre med kontroll och övervakning. Det behövs för att städa ur lössen i hörnen.

Till sist elmarknaden. Den så kallade energimarknadsinspektionen rycker ut och lovordar alla förändringar till det sämre. Prisområden, extrempriser, höjningar av elnätpriserna – allt är till konsumenternas fördel, om man får tro generaldirektören Yvonne Fredriksson.
200 kronor litern för mjölk eller bensin är en bister verklighet för de som får betala högre elräkning. Det är också en bister verklighet för den industri och företag som tvingas stänga ner för att det helt enkelt inte går att överleva utan rimligt pris på råvaror och infrastruktur. Det som myndigheterna kallar en ” väl fungerande elmarknad” är fortfarande rena skämtet.

Andra bloggar om: Elbörsen, elmarknaden, elpriser, energimarknadsinspektionen, svenska kraftnät

Elmarknaden har redan börjat monteras ner

Magnus Askaner — Tue, 20 Oct 2009 16:23:40 +0000

Det senaste dråpslaget mot elmarknaden har visat sig värre än väntat. Istället för att dela in Sverige i två prisområden, norr och söder, så vill Svenska Kraftnät stycka upp Sverige i hela fyra bitar.
Fyra områden med varsitt elpris gör det i verkligheten omöjligt att erbjuda el till samma pris i hela landet, om man inte tillhör de största, marknadsdominerande bolagen med produktion i flera delar av Sverige.
Redan nu har elbolag som Skellefte Kraft och Mälarenergi dragit in sina erbjudanden om femåriga priser eftersom osäkerheten om den framtida elmarknaden är för stor. Det betyder att konkurrensen på elmarknaden redan minskat. Värre kommer det att bli.

Andra bloggar om: Elbörsen, Elmarknad, prisområden

Mamma fick billig el

Magnus Askaner — Wed, 28 Jan 2009 10:26:25 +0000

Elpriserna har fallit som en sten sedan i somras. Det är tur det. Själv rekommenderade jag min mor att teckna ett rörligt avtal i början av sommaren till sitt elvärmda hus som drar cirka 30 000 kWh/år. Nu har priserna gått ner rejält och det ser ut att bli bättre affär än de fasta avtal som fanns att välja på då.
Att det var dyrare rörligt i somras och höstas spelar mindre roll, då drar villan inte så mycket. Det är nu på vintern som det avgörs om det rörliga avtalet blev bättre än ett fast. Det är bara att se framtiden an med tillförsikt och hoppas på att de låga priserna håller i sig.
Något som hon inte kommer undan är höjningar på elnätavgiften. Det är ett monopol, man kan inte välja, och det kommer att bli ännu dyrare när förslaget om ny reglering träder i kraft. Genom ett enkelt penndrag kan elnätbolagen öka sina intäkter med upp till 40 miljarder. Då hjälper det inte hur mycket priserna på elbörsen sjunker.

Andra bloggar om: Elbörsen, elnät, elpriser