Elprisbloggen

Marie Demker, professor i statskunskap, har skrivit en mycket intressant artikel på SvD Brännpunkt, om hur en avreglering gör att staten ger bort sitt ansvar och att aktörerna genom att fatta beslut som är bra för dem sammantaget skapar ett kollektivt kaos.

Hennes exempel är egentligen järnvägen, en till av de avreglerade marknaderna som upphört att fungera. Men man kan lika gärna läsa det som elmarknaden, en till marknad som brakat ihop i vinter.
Här kommer ett långt citat. Byt ut järnväg mot elnät, SJ mot Vattenfall:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/tagkaoset-ar-bara-statens-fel_4355207.svd

Marie  Demkers text i kursivt, mina kommentar i vanlig text

När elproducenterna var för sig fattar ett affärsmässigt beslut att reparera flera kärnkraftverk samtidigt är hela elförsörjningen i Norden satt på spel.

Ansvaret för att ha skapat denna röra är statens, flera regeringar i rad har bidragit genom att låta bli att försöka förbättra situationen.

Elberoende ökar, både privat och i alla verksamheter. Inga större nya kraftverksbyggen har beslutats, besluten om elens infrastruktur  läggs ut på privata aktörer som förväntas finansiera detta själva.

Få beslut är så långsikta som elproduktion. När staten abdikerar från sin roll som garant för infrastruktur för elproduktion tapapr man legitimitet för välståndsutvecklingen och även i andra avseenden.

Istället för att lösa intressekonflikterna mellan elproducenter, elöverföring och elkonsumenter så skapar man en artificiell marknad, elbörsen.

Istället för att fatta beslut om vilken nivå på elförsörjningen vi behöver så överlämnar staten problemen till marknaden. Frågan om elpriser vill inte staten befatta sig med.

Cirka fem miljarder kronor. Så mycket mer har hittills de svenska elproducenterna tjänat på prisuppgången i vinter.

Det är en kombination av höjda spotpriser och långsiktigt höjda priser på längre avtal.

Spotpriserna märks direkt hos de hushåll och företag som har helt eller delvis rörliga avtal. Räknar man med 30 % av elförbrukningen under december-februari och en prishöjning på 20 öre kWh och att cirka 25% av produktionen på 150 TWh säljs på spotpris blir det cirka 2,25 miljarder kronor extra under vinterns prishöjningar.

Men det är inte där man tar in de stora pengarna. De längre avtalen har nu stigit drastiskt till följd av knappheten på elkraft. Inte lika mycket men cirka 10 öre/kWh har priserna på långsiktiga avtal stigit. Räknar man med att 75% av elproduktionen säljs på längre avtal och att prishöjningen slår igenom på 25% av hela elproduktionen, resten är avtal som tecknats tidigare eller senare, så medför det ökade inkomster på 2,8 miljarder kronor.

Sammanlagt blir det fem miljarder kronor, i en uppskattning om vad elproducenterna har tjänat totalt.

Men stillastående kärnkraftverk kostar ju också, i sämre inkomster.

Vattenfall uppger att en stillastående reaktor kostar 10 miljoner kronor om dagen i utebliven försäljning. Om i genomsnitt fyra reaktorer stått stilla i tre månader blir det uteblivna intäkter om 3,6 miljarder kronor. Totalt sett har alltså vintern gått med vinst på en och en halv miljard, även om vi räknar med de uteblivna intäkterna på kärnkraften.

Att det skulle vara resultatet av en infernalisk plan tror inte ens jag. Däremot är kärnkraftsstoppen resultatet av en oerhörd nonchalans inför risken för ett allvarligt sammanbrott i kraftförsörjningen.

Hade det gått att dela upp dessa långa reparationer på två kortare avbrott under två somrar?

Det hade båda sparat pengar åt ägarna, och konsumenterna.

Att det är snordyrt med el när kärnkraftverken står still är inte elbolagens, politikerna eller myndigheternas fel. Tvärtom, det är du, lille konsument som trissar upp priset genom att envisas med att förbruka el.
Ungefär så går de senaste utspelen från elbolag, myndigheter och andra som borde veta mycket bättre. Det sker en överflyttning av skuld och ansvar från den stora aktören till den lille mannen.
Hur går det till? Jo, man framhåller att elbörsen ”fungerar” genom att skapa skyhöga priser som sedan ska fungera som ”prissignal” åt marknaden. Och eftersom du som elkonsument inte lyssnat på ”prissignalen” och genast kopplat bort dig från elnätet utan framhåller i att få förbruka el för att inte frysa inne, ja då är det plötsligt ditt fel. Du är inte tillräckligt hörsam för marknadens krav.
På det viset kan man i lugn och ro vända ryggen till och beklaga att medborgarna tar ett så bristande ansvar.
Att elbolagen skulle börja lyssna på ”prissignalen” och börja planera för fler kraftverk som stärker kraftbalansen kommer tydligen inte på tal.
Att politikerna skulle börja ta ett ansvar för tillgången på el ur ett nationellt perspektiv är tydligen för mycket begärt.
Att myndigheter som Svenska Kraftnät skulle börja städa i de affärer som NordPool som inte tål dagsljus, och börja räkna om det verkligen är en bra ide att gå in i en vinter med halva kärnkraftverkskapaciteten avstängd är tydligen också för mycket begärt.
Det är mycket enklare att skylla på dig.

För övrigt bör du gå med i Elupproret. Om du inte visar ditt missnöje, vem ska då bry sig?

Själv ska jag bänka mig fram för SvT Debatt i kväll

Ju mer priserna svänger på elmarknaden desto bättre. Det är myndigheterna som låtsas övervaka elmarknaden som uttalar sig i Dagens Nyheter.

Man tvår sina händer och klagar på att någon har mage att kritisera.
Vi kan ta det bit för bit. Jag är inte förmäten nog att tro att ”någon” i debattartikeln skulle syfta specifikt på mig, även om jag gläder mig åt att känna igen mig och står bakom den kritik som framförts.

Först ansvaret. Svenska Kraftnät är den stora syndaren här. Man säger sig ha ansvar för landets effektförsörjning men när tre stora reaktorer står still inför köldperioden så behöver man inte vara hjärnkirurg för att förstå att risken för effektbrist är alarmerande hög. Tar man tag i situationen, planerar för ersättande kraft, frågar kraftverksägarna om hur och när de kan producera igen – nej.
Ingen proaktiv insats där för att undvika en stor och allvarlig samhällsrisk. Man litar på sin effektreserv, och det var stor tur att det räckte den här gången.

Sedan elbörsen. Insyn och kontroll på denna marknadsplats är tydligen av ondo och ska undvikas till varje pris.
Där andra elbörser har regler om insyn, takpris och att handeln ska tas om igen om det blir för stora svängningar så tror man att sådant bara skulle förvärra. Som ägare till NordPool har Svenska Kraftnät ett mycket stort ansvar att öka öppenheten och effektiviteten samt att stävja osund spekulation. Det ansvaret kryper man undan. Vågar man inte ta striden med norrmännen om övervakningen av NordPool? Marknadsplatser fungerar inte sämre med kontroll och övervakning. Det behövs för att städa ur lössen i hörnen.

Till sist elmarknaden. Den så kallade energimarknadsinspektionen rycker ut och lovordar alla förändringar till det sämre. Prisområden, extrempriser, höjningar av elnätpriserna – allt är till konsumenternas fördel, om man får tro generaldirektören Yvonne Fredriksson.
200 kronor litern för mjölk eller bensin är en bister verklighet för de som får betala högre elräkning. Det är också en bister verklighet för den industri och företag som tvingas stänga ner för att det helt enkelt inte går att överleva utan rimligt pris på råvaror och infrastruktur. Det som myndigheterna kallar en ” väl fungerande elmarknad” är fortfarande rena skämtet.

Det senaste dråpslaget mot elmarknaden har visat sig värre än väntat. Istället för att dela in Sverige i två prisområden, norr och söder, så vill Svenska Kraftnät stycka upp Sverige i hela fyra bitar.
Fyra områden med varsitt elpris gör det i verkligheten omöjligt att erbjuda el till samma pris i hela landet, om man inte tillhör de största, marknadsdominerande bolagen med produktion i flera delar av Sverige.
Redan nu har elbolag som Skellefte Kraft och Mälarenergi dragit in sina erbjudanden om femåriga priser eftersom osäkerheten om den framtida elmarknaden är för stor. Det betyder att konkurrensen på elmarknaden redan minskat. Värre kommer det att bli.

Elpriserna har fallit som en sten sedan i somras. Det är tur det. Själv rekommenderade jag min mor att teckna ett rörligt avtal i början av sommaren till sitt elvärmda hus som drar cirka 30 000 kWh/år. Nu har priserna gått ner rejält och det ser ut att bli bättre affär än de fasta avtal som fanns att välja på då.
Att det var dyrare rörligt i somras och höstas spelar mindre roll, då drar villan inte så mycket. Det är nu på vintern som det avgörs om det rörliga avtalet blev bättre än ett fast. Det är bara att se framtiden an med tillförsikt och hoppas på att de låga priserna håller i sig.
Något som hon inte kommer undan är höjningar på elnätavgiften. Det är ett monopol, man kan inte välja, och det kommer att bli ännu dyrare när förslaget om ny reglering träder i kraft. Genom ett enkelt penndrag kan elnätbolagen öka sina intäkter med upp till 40 miljarder. Då hjälper det inte hur mycket priserna på elbörsen sjunker.

Nu blir utsläppsrätterna billigare och det öppnar för lägre elpriser. Priset har fallit från 25 euro per ton CO2 ner till 18. Det här borde göra cirka en femöring på elpriserna mellan tummen och pekfingret. Det är farhågor om en sjunkande industrikonjunktur som pressar priserna. Det kanske inte går åt så mycket utsläppsrätter om industrin går på halvfart i ett par år.

Bilden visar prisutvecklingen på NordPool för utsläppsrätter under oktober.

Trots det låga priset kvarstår det största problemet med utsläppsrätterna, nämligen att de ger gigantiska vinster till elbolagen utan att man minskar utsläppen. I Sverige är nästan all elproduktion koldioxidfri från vatten- och kärnkraft. Ändå måste vi subventionera elbolagen med miljarder genom detta system. Varför?
[tags]utsläppsrätter, elpriser, nordpool, elbörsen[/tags]

Ett litet glädjeämne i all finansiell oro är att elpriserna är på väg neråt. Spotpriserna har fallit med cirka 20 öre och de långa kontrakten lika mycket. En bred nedgång, även om priserna är fortsatt höga.
Det är också en suck av lättnad för mig som elrådgivare, när jag talar om att det faktiskt kan vara läge att hålla sig till rörligt pris även när elpriserna är höga. Till och med mamma har lyssnat på mig och gått över till rörligt pris, och det är skönt att veta att priset är en smula bättre nu när vintern närmar sig för henne och alla andra med rörligt elpris.
Vad är det som fått elpriserna att gå ner då?
Ja, det är inte plötsliga slagregn över norska vattenmagasin, eller att alla kärnkraftverk är i drift. Elkabeln till Norge är fortfarande sönder.
Det är vanlig hederlig spekulation som driver elpriserna som vanligt. Det gick inte längre att hålla spekulationsbubblan uppe. När oljepriset fallit till halva rekordpriset sen i somras är det bara för elpriset att hänga med.
Vi får njuta så länge det varar. Och hoppas på ytterligare prispress.

Bilden är från NordPool.
[tags]elpriser, elbörsen[/tags]

När elbörsen är i gungning är det större möjligheter att tjäna pengar än förut. Elpriserna går isär mellan Sverige och Norge och det öppnar helt nya spekulationsmöjligheter. Prisskillnaderna köpts och säljs som CFD, contracts for difference, som gör det möjligt att tjäna extra på bristande kapacitet i överföringen.

CFD introducerades först som ett verktyg för att jämna ut prisskillnaderna mellan olika prisområden. Men när prisskillnaderna blir för stora kan man spekulera i skillnaderna och tjäna lite extra pengar.
Gör detta elen dyrare? Ja, prisskillnaderna gör att billig el rinner bort till liten nytta medan priset skruvas upp i bristområdena. Billigast blir det om elen distribueras fritt. Spekulationen gör också handeln mer osäker och oföutsägbar, vilket också kan pressa upp priserna.
Nu till lite goda nyheter. Jag har fått inbjudan att medverka i en expertpanel på ett nystartat forum om el- och energisparande. Det ser jag som ett erkännande av Elprisguidens ställning som oberoende konsumentsida på elområdet. Prisjämförelsesidor finns det gott om men bara en Elprisguide.
[tags]elbörsen, elpriser, nord pool, konsument[/tags]

När börsen går dåligt söker sig spekulativt kapital till elmarknaden. Flera finansiella placerare går nu in på elbörsen och tar position för att ge bästa möjliga avkastning.

Detta leder till större svängningar i priserna. Finansiella aktörer har inte samma koppling till underliggande faktorer som de handlare som sitter på elbolagen har. De handlar på teknisk analys och trender. Det kan medverka till större svängningar på elbörsen framöver, skriver nyhetsbrevet Kraftaffärer som citerar analytiker.

Resultatet av spekulanternas framfart har vi sett på många olika marknader. Priser på råvaror och olja svänger kraftigt och det blir småkunderna som får betala. Trots att det finns gott om vatten i magasinen är priserna på elbörsen fortfarande höga. Enljusning kan komma i början av juli, då en av de avslitna kablarna från Norge väntas bli reparerad. Det kan jämna ut priserna på den nordiska marknaden.

[tags]elbörsen, elpriser, spekulation, oljepriset[/tags]