En slopad övervakning av elnätprisern leder till att elkunderna får betala elnäten två gånger. En ny reglering ger nätföretagen chansen att höja priset med 40 miljarder och ta betalt en gång till för redan gjorda investeringar. Det skriver ekonomiprofessorerna Stefan Yard och Ted Lindblom i GP.
Ett nytt förslag till reglering av nätavgifter skulle göra ”…övervakningen av nätavgifter närmast tandlös och vi kan förvänta oss kraftiga höjningar. Enligt våra beräkningar skulle det ske en förmögenhetsöverföring från oss kunder till nätföretagens ägare på drygt 40 miljarder kronor” skriver professorerna.
Tekniskt sett är det en beräkning på gjorda investeringar som gör det möjligt att höja priserna utan att ha motsvarande utgifter.
”Våra beräkningar indikerar att ingångsvärdet kommer att överskattas ordentligt i förhållande till bokfört värde. I normalfallet överskattas kapitalkostnaden initialt med mer än 40 procent och med över 20 procent ännu efter tio år. Under lång tid kommer nätavgifter att inkludera kostnader som redan är täckta. Vi får betala för samma sak två gånger.”
Det är en mycket allvarlig kritik mot myndigheten Energimarknadsinspektionen som ska kontrollera elnätpriserna. Eftersom elnäten är ett monopol måste priserna regleras, men ansvariga myndigheter har stuckit huvudet i sanden och låtit elnätbolagen i stort sett höja avgifterna fritt. Eftersom myndigheten har den unika rollen att både utfärda föreskrifter och sköta tillsynen över sin egen verksamhet har detta kunnat fortgå.
Varför inte ha samma reglering som för vatten, att verksamheten inte får drivas med vinst?
För att kontrollera ditt eget elnätpris, använd Elprisguidens nätpristjänst här.
Andra bloggar om: Avgifter, elnät, energimarknadsinspektionen, prisjämförelse
Till årsskiftet är det dags igen. Elpriserna ska gå upp med en och en halv miljard, denna gång på grund av skattehöjningar på vatten- och kärnkraft. Detta förutom de prisökningar som utsläppsrätter och vädret redan lagt på oss.
Skatter och avgifter på el för vanliga konsumenter är idag hälften av elhandelspriset, eller drygt 45 öre per kilowatttimme.
Elproduktionen belastas med en speciell fastighetsskatt som är högre för vattenkraftverk. Kärnkraftverk får betala en speciell effektskatt samt avgifter för att täcka kostnader för framtida avveckling med mera. El producerad i kraftvärmverk drabbas av bränsleskatt.
Eldistributionen, nätbolagen, betalar avgifter i form av elsäkerhetsavgift, nätövervakningsavgift, och elberedskapsavgift samt moms på sina tjänster.
För statsbudgeten är elskatter en viktig inkomstkälla. Totalt beräknas elskatten dra in cirka 17 miljarder kronor och momsen från elområdet ytterligare cirka 10 miljarder kronor. Huvuddelen av pengarna kommer från hushåll, eftersom industrin är undantagna stora delar av energibeskattningen.
Ur nationalekonomisk synpunkt så är elskatten en ”perfekt” skatt. Skattebasen flyttar inte utomlands, det är svårt att smita från skatten. Fördelningspolitiskt är det mer tveksamt. Visserlige bor många låginkomsttagare i städer i lägenhet och betalar lite i elskatt, men på landsbygden slår höga elskatter mot både rika och fattiga.
När regeringen utlovar lägre skatter för vanligt folk gäller det tydligen inte vanligt folk som förbrukar el. Och eftersom elskatten inte betalas direkt till skatteverket utan tar omvägen via elbolagen så kommer kritiken mot skattehöjningar att drunkna i allmän kritik av elbolagen och elmarknaden.
Men elskatter kan också användas för att styra utvecklingen i en mer miljövänlig riktning?
Jo det kan den. Men när huvuddelen av elproduktionen i Sverige är koldioxidfri vatten- och kärnkraft är det största miljöhotet redan undanröjt. Det är svårt att bli mer miljövänliga än vad vi redan är.
Andra bloggar om: Avgifter, elpriser, Skatter
