På lördag den 28 mars halv nio är det dags att släcka lampan en timme för att minska sin elförbrukning. Att spara el är bra och väldigt billigt, så det stöder jag alla gånger. Men att det här i Sverige skulle ha något att göra med klimatfrågan är väldigt långsökt.
Den svenska elproduktionen är som de flesta vet nästan helt koldioxidfri. Tack vare en snabb och långtgående utbyggnad av vattenkraft och kärnkraft har vi lyckats skapa en elproduktion som inte belastar klimatet.
Att fiskar som lax och ål blivit utrotningshotade av vattenkraft är en beklaglig effekt som vi inte bör blunda för. Vandrande lax och ål mals till fiskfärs i vattenkraftens turbiner, och denna fiskmalningsapparat kallas för Bra miljöval. Hur det går ihop förstår inte jag, ens om jag släcker lyset ett tag.
En del av vår el produceras i kraftvärmeverk som både levererar värme och el, en praktiskt kombination. Men om man tittar i vad som brinner i dessa verk hittar man både fossila bränslen som kol och torv, tillsammans med vardagligheter som gamla bildäck och importerade sopor.
Kärnkraft ryker åtminstone inte, men nånstans i världen ligger en smutsig och miljöförstörande urangruva som levererar bränslet. Nånstans ska ju avfallet ta vägen, och medan fiskfärsen från vattenkraft är biologiskt nedbrytbart måste kärnavfallen ner i berget igen, lättare sagt än gjort.
Hur man än vänder sig har man ändan bakåt, något som blir extra tydligt i energisammanhang.
Själv tänker jag låta mina lågenergilampor stå på under lördagkvällen, istället för att tända ett koldioxidrykande ljus. Men passa på att stäng av datorn, modemet och alla andra grejer som står uppkopplade 24 timmar om dygnet, det mår i alla fall din plånbok bra av.
Elnätavgifterna kommer att kunna öka kraftigt om ett par år. Det blir resultatet av en ny lagstiftning som regeringen föreslagit. Förslaget kan komma att kosta elkunderna 40 miljarder kronor genom att elnätföretagen får chansen att ta betalt för sina investeringar två gånger. Dessutom kan elnätföretagen vänta fyra år med att betala tillbaka om de tagit för mycket betalat, och slipper betala ränta på beloppet.
Enlgit regeringens förslag kommer elnätstaxorna att godkännas i förskott av myndigheten och vad som är skäligt ska bland annat grunda sig på hur stora kapitalinvesteringar som gjorts i elnäten.
“Våra beräkningar indikerar att ingångsvärdet kommer att överskattas ordentligt i förhållande till bokfört värde. I normalfallet överskattas kapitalkostnaden initialt med mer än 40 procent och med över 20 procent ännu efter tio år. Under lång tid kommer nätavgifter att inkludera kostnader som redan är täckta. Vi får betala för samma sak två gånger.” skriver ekonomiprofessorerna Stefan Yard och Ted Lindblom i GP.
Även Konkurrensverket är starkt kritiska. ”Stoppa elnätföretagens överpriser” skrev dåvarande generaldirektör Claes Norgren i ett pressmeddelande när utredningen presenterades.
”Går utredningens förslag igenom finns risk att konsumenter och företag får betala för höga priser. Konsumenter har redan en svag ställning på elmarknaden och förslagen från energinätsutredningen bidrar tyvärr inte till att förbättra situationen” skrev han.
Den tekniska skillnaden är att elnätet ska värderas och den uppskattningen ska ske utifrån en nyanskaffningskostnad med avdrag för ålder. I jämförelse med en vanlig värdering, där man utgår från bokfört värde, kan det leda till en mycket högre värdering och därmed högre elnätstaxor för elkunderna.
Om elnätföretagen tagit för mycket betalt jämfört med sina kostnader, så slipper man betala tillbaka direkt till kunderna. Istället får man sänka taxan längre fram, men behöver inte betala ränta på vad man betalat för mycket.
”Ur ett konsumentperspektiv kan förslaget uppfattas som ett system med tvångslån utan ränta” kommenterade Konkurrensverket.
De som skaffat sig ett billigare elpris genom att köpa vindkraftandelar riskerar att få dyrare el. Enligt ett förslag ska de skatta för mellanskillnaden mellan ett vanligt elpris och den billigare el som vinkraftkooperativet tillhandahåller åt sina medlemmar. För en vanlig vindkraftförening med ett pris på 17 öre kWh för medlemmarna kommer skatteffekten att höja priset till cirka 30 öre. Det är en kraftig höjning men fortfarande billigare än elpriser på den vanliga elmarknaden.
Hur kan det bli så här? Vindkraftkooperativet tjänar pengar genom att sälja el och elcertifikat som inte förbrukas av medlemmarna på marknaden. Därmed kan man säga att det är en slags affärsverksamhet. Eftersom det är i form av en ekonomisk förening så får den inte gå med vinst, utan man tar ut överskottet genom lägre elpriser till medlemmarna. Och eftersom det är en affärsverksamhet så ska medlemmarna beskattas genom att skatta för mellanskillnaden mellan det billigare elpriset och vad det annars skulle kostat. Beskattningen sker i inkomstslaget kapital med 30 %.
Ur skattesynpunkt är det ett oklanderligt resonemang. Ett skattesystem ska vara transparent, alltså att en vinst ska beskattas lika oavsett hur man tar ut den. En liknande regel finns för bostadsrätter, där medlemmar i så kallade oäkta föreningar, alltså sådana som har relativt stora inkomster från lokaluthyrning och därmed har låg eller i vissa fall ingen månadsavgift, ska skatta för mellanskillnaden till en normal avgift.
Det finns ett stort undantag för vanliga bostadsrätter, där sidoinkomsterna för föreningen är begränsad. Då behöver man inte skatta för att man har lägre avgift än vad en hyreslägenhet kostar.
Hittills har vindkraftkooperativ haft ett liknande skatteundantag. Frågan är om man inte skulle fortsätta att göra det undantaget, åtminstone för vindkraftkooperativ som inte får alltför stor andel av intäkterna från elmarknaden.
Ett annat argument är att vindkraftkooperativet medför en snabbare utbyggnad av vindkraft än annars, och dessutom medför att vanlig människor kan skaffa sig en bättre position på elmarknaden och – visserligen i liten skala – bryta upp det faktiska monopol på förbrukning av el som finns i Sverige.
”Vi har sedan en tid tillbaka sett allt högre elpriser som ökat i stadig takt. När vi blickar framåt tenderar elpriserna att fortsätta öka ytterligare och i prisläget som råder nu är elavtal på längre sikt att rekommendera. Då vet du vad du betalar för en längre tid, vilket är en trygghet.”
Så stod det i ett säljbrev från ett av våra elhandelsföretag för en tid sedan. Just det här exemplet kom från Skekraft, men liknande tongångar har hörts från andra bolag.
Ett bundet elavtal på ”längre sikt” kostade då cirka 1,30 öre per kWh inklusive skatt och moms. Nu säljs samma avtal för under kronan. Att komma ur det bunda avtalet kostar stora pengar i skadestånd.
Dessa avtal blev en mycket bra affär för elbolaget, eftersom Skekraft har egen vattenkraftproduktion så kan man behålla större delen av vinsten själv. Ett vanligt elhandelsbolag som inte producerar el själv tjänar inte mer pengar på ökade elpriser. De köper in el för hela avtalets löptid redan när avtalet tecknas och tjänar pengar endast på mellanskillnaden.
Det är elproducenterna som skrattar hela vägen till banken.
Fotnot: Skekrafts styrelse har nyligen avgått mangrant efter att företagets affärer med etanolproduktion ifrågasatts. Pengarna har gått till sprit istället för att komma elkunderna till nytta.