Elprisbloggen

När börsen går dåligt söker sig spekulativt kapital till elmarknaden. Flera finansiella placerare går nu in på elbörsen och tar position för att ge bästa möjliga avkastning.

Detta leder till större svängningar i priserna. Finansiella aktörer har inte samma koppling till underliggande faktorer som de handlare som sitter på elbolagen har. De handlar på teknisk analys och trender. Det kan medverka till större svängningar på elbörsen framöver, skriver nyhetsbrevet Kraftaffärer som citerar analytiker.

Resultatet av spekulanternas framfart har vi sett på många olika marknader. Priser på råvaror och olja svänger kraftigt och det blir småkunderna som får betala. Trots att det finns gott om vatten i magasinen är priserna på elbörsen fortfarande höga. Enljusning kan komma i början av juli, då en av de avslitna kablarna från Norge väntas bli reparerad. Det kan jämna ut priserna på den nordiska marknaden.

[tags]elbörsen, elpriser, spekulation, oljepriset[/tags]

Avbrutna elkablar i Norge stänger inne billig ström och pressar upp priset i Sverige. I veckan noterades timpriser på över kronan i Sverige, medan priserna i södra Norge låg på en bråkdel. Samtidigt är det fel på kärnkraftverken och det trycker upp priserna ytterligare på kort sikt.

Hur mycket kostar detta svenska elkunder? Elpriset för Sverige (gult) ligger betydligt över systempriset (ett slags genomsnitt, blått) och längst ner i botten ligger Sydnorge (grönt) Priserna är i kr/MWh och om man dividerar med 10 får man öre/kWh. Toppnotering för i år i måndags med 1.10 kr/kWh. Sen har det lugnat sig lite.

I ett normalläge ska alla tre kurvorna följas åt. Elmarknaden fungerar då över hela Norden och det blir samma pris överallt. Nu har en nordiska elmarknaden havererat och ersatts av en samling lokala bymarknader, prisgivna åt lokalt dominerande producenter.

Vad ska man då göra? Hoppas på en regnig sommar är ett alternativ. Hoppas på mer förnuft hos de som bygger kablar, så att halva Sveriges elförsörjning inte hänger på en kabel som kan gå av närsomhelst. För vad hade hänt om kabeln gått sönder mitt i en kall vinter?

Mina rekommendationer är som förut att välja rörliga elpriser i första hand.

[tags]elpriser, elbörsen[/tags]

Det kom ett brev från min vän Torbjörn som också är intresserad av elmarknaden och som är lika frågande som jag.
Hej Magnus!

Jag har följt elpriserna de senaste åren och läser av de aktuella priserna varje lördag. Jag har sparat en del värden i en tabell som sedan visas som en graf.

Det är intressant att se hur elpriserna bara de senaste månaderna har stigit brant så jag måste höja taket i diagrammet flera gånger. C:a 8-10 öres höjning per kWh och  vecka verkar ju sanslöst.

Jag undrar över ett några saker som jag hoppas att du har svar på:

1. Fastprisavtal
Man kan ingå ett avtal med en elsäljare om ett fast elpris under t.ex. 1 år. Vad händer då hos elsäljaren? Jag har fått för mig att elsäljaren i sin tur köper in den elen någonstans (via Nordpool, eller direkt från en annan elsäljare?) med ett terminsavtal, som ger ett fast pris även för elsäljaren under avtalstiden.

- Vem är motparten när elsäljaren köper sin el via Nordpool? Det måste väl vara en elproducent, eller någon annan elsäljare som köpt på sig för mycket?
- Ett 1-årigt avtal har ju i praktiken alltid ett högre elpris än ett rörligt avtal eftersom terminspriset måste täcka ev. prishöjningar under låsningstiden. Stämmer det?
- Vem är det som står risken? Det måste väl vara elproducenten, som annars skulle ha kunnat sälja sin el till ett dyrare pris om han inte varit bunden till terminsavtalet?

2. Rörligt prisavtal
Ett rörligt pris har väl inte riktigt samma mekanismer. Medelpriset per månad på Nordpool (spot-priset) styr i efterhand priset på den el som säljaren köper in via Nordpool och säljer vidare till mig. Det låter mycket enklare.

Förtjänsten för elsäljaren ligger i att han tar ut ett påslag utöver spot-priset. Påslaget verkar vara olika stort för alla elsäljare.
Elsäljaren har ytterligare en förtjänst, som staten har beslutat om, elcertifikatet. Staten har möjligen bestämt ett minsta pris, men Elsäljaren har uppenbarligen fria händer sätta vilket pris han vill på sitt elcertifikat, eftersom det varierar lika mycket som påslaget mellan olika elsäljare.

Jag förmodar att påslaget, elcertifikatet och, i de flesta fall, en fast årsavgift är till för att täcka elsäljarens kostnader och ge en skälig vinst från verksamheten.

Nu har jag lagt märke till, de senaste veckorna, att när spot-priset på el ökar så dramatiskt varje vecka, så tycks även elsäljarens omkostnader öka eftersom påslaget och elcertifikatet sammantaget ökar och höjer elpriset än mer. Hur kommer det sig att dessa påslag hos elsäljaren ökar samtidigt som spot-priset ökar? Får elsäljaren verkligen ökade kostnader när spot-priset ökar, eller är det bara ocker på gång?

Magnus, nu har jag bara resonerat med mig själv, antagit och gissat. Skulle inte du som är insatt i dessa mekanismer kunna skriva en artikel och förklara hur allting fungerar? Det skulle inte förvåna mig om det är fler än jag som funderar. Det kan ju bli en lång artikel i Elprisguiden. Jag har inte nämnt handeln med utsläppsrätter. Varför måste vi betala för utsläppsrätter i Sverige när vi har i det närmaste utsläppsfri elproduktion här?

/Torbjörn.

Jag ska försöka  ge svar på några av frågorna.

Elhandelsbolaget köper oftast in samma mängd el till ett fast pris på Nordpool som han säljer till sina slutkunder. Men det finns  ändå kvar en del risker. Volymrisk är det när elkunden int gör av med samma mängd el som man trodde från början. Det kan vara en kall vinter, eller så installerar elkunden en värmepump och minskar sin förbrukning. Kunden tecknar ett avtal på ett år, och elhandlaren köper in en viss mängd kWh som ska räcka till alla kunder.

Sen finns det en balansrisk, som drabbar både rörliga och fasta avtal. Elhandelsbolaget får lämna in en prognos för hur mycket hans kunder ska förbruka varje dygn. Stämmer inte det t ex att vädret hastigt ändras eller man helt enkelt räknar fel så får man betala extra i efterhand. Ju bättre man är på prognoser desto mindre extra avgifter får man betala.

På rörliga avtal  finns också en volymrisk, som beror på att vi förbrukar lite mer el på dagen när elpriset är lite högre. Men bolagen tar oftast betlat utifrån medelpriset på en hel månad.

Elcertifikatet handlas på Nordpool under mycket lite omsättning, bara något enstaka avslut per dag. Där har priserna gått upp kraftigt den senaste tiden.

Sammantaget beror de ökade omkostnaderna för elhandlarna på att riskerna ökar med ökande volatilitet på elbörsen. Det räcker inte med att själva elen blir dyrare, även själva hanteringen blir dyrare.

När det gäller uitsläppsrätter är jag lika frågande som Torbjörn. Vi har en koldioxidfri elproduktion i större delen av Norden. Om tyskar och andra har problem med koldioxid, varför ska vi vara med och betala deras övergång till miljövanligare produktion?

En slopad övervakning av elnätprisern leder till att elkunderna får betala elnäten två gånger. En ny reglering ger nätföretagen chansen att höja priset med 40 miljarder och ta betalt en gång till för redan gjorda investeringar. Det skriver ekonomiprofessorerna Stefan Yard och Ted Lindblom i GP.

Ett nytt förslag till reglering av nätavgifter skulle göra ”…övervakningen av nätavgifter närmast tandlös och vi kan förvänta oss kraftiga höjningar. Enligt våra beräkningar skulle det ske en förmögenhetsöverföring från oss kunder till nätföretagens ägare på drygt 40 miljarder kronor” skriver professorerna.

Tekniskt sett är det en beräkning på gjorda investeringar som gör det möjligt att höja priserna utan att ha motsvarande utgifter.

”Våra beräkningar indikerar att ingångsvärdet kommer att överskattas ordentligt i förhållande till bokfört värde. I normalfallet överskattas kapitalkostnaden initialt med mer än 40 procent och med över 20 procent ännu efter tio år. Under lång tid kommer nätavgifter att inkludera kostnader som redan är täckta. Vi får betala för samma sak två gånger.”

Det är en mycket allvarlig kritik mot myndigheten Energimarknadsinspektionen som ska kontrollera elnätpriserna. Eftersom elnäten är ett monopol måste priserna regleras, men ansvariga myndigheter har stuckit huvudet i sanden och låtit elnätbolagen i stort sett höja avgifterna fritt. Eftersom myndigheten har den unika rollen att både utfärda föreskrifter och sköta tillsynen över sin egen verksamhet har detta kunnat fortgå.

Varför inte ha samma reglering som för vatten, att verksamheten inte får drivas med vinst?

För att kontrollera ditt eget elnätpris, använd Elprisguidens nätpristjänst här.