Elprisbloggen

Att gå över till vindkraft är ett sätt att få billigare el och samtidigt göra en insats för miljön. Eller så är det ett sätt för en vanlig elkund att kapa åt sig en del av de miljardsubventioner som annars stannar hos elbolagen.

Det är goda tiden för de bolag som lever på att sälja vindkraft. Efterfrågan är stor och det finns fler köpar än vad det finns säljare av kraftverk. Vanliga elkunder ställer sig i kö för att köpa andelar i vindkraftverk och därmed få ta del av de subventioner som bara elbolagen får annars.

En vindkraft andel kostar 5-6000 kronor att köpa och då ingår leverans av 1000 kWh el om året till ett självkostnadspris, som kan variera mellan 13 och 24 öre hos de andelsföretag som finns att välja på idag. Till det får man lägga elskatt, moms och elcertifikat som vanligt och då hamnar priset på mellan 55 och 66 öre. Rätt billigt får man säga, när dagens elpriser för längre avtal ligger runt 1 krona och uppåt.

Till detta kommer sedan nackdelarna. Man kan inte köpa mer andelar än vad man själv förbrukar, alltså blir det en restpost av förbrukning som man måste köpa in till ordinarie pris. och då får man inte välja själv utan är tvungen att köpa från det bolag som också driver vindkraftverken, men nu till ordinarie pris. Dessutom tillkommer fast avgift som inte är billig.

Själva investeringen har också ett pris, och man brukar räkna med kostnaden för alternativ användning, alltså den bankränta man skulle fått om man satte in pengarna på banken.

För en villaägare med förbrukning på 23 000 kWh ser kalkylen ut så här:

Billigare jämfört med dagens elpriser, men ingen dramatisk skillnad.

Det finns risker med detta också. Det elpris man får betala för andels-elen beror på vilka kostnader som vindkraftverket har. Underhållskostnaderna för vindkraft har stigit kraftigt, och förra året höjde Falkenberg Energi priset på grund av just ökade underhållskostnader. Frågan är om O2 långsiktigt kan hålla ett pris på 13 öre på sin andelsel eller om man blir tvungen att höja längre fram.

Vill man inte köpa andelar går det bra att köpa vindkraft direkt av ett elbolag som har den produkten. Då slipper man betala insats och kan byta när man vill. Men då får man betala ett helt annat pris för elen.

Nu faller elpriserna kraftigt. Under veckans första dagar har elpriserna sänkts med upp till 10 öre på de korta avtalen.

Ett vårtecken så gott som något. Vinterns spekulation är förhoppningsvis över och lägre elpriser hägrar – åtminstone fram till sommaren. Både spotpriset och terminen går ner samtidigt, vilket är ett gott tecken på att prisfallet kan hålla i sig.

På elprisguiden är det mycket att göra när en del elbolag ändrar priset flera gånger på en dag. Men det är ett kärt besvär när elkunderna kan bli så mycket gladare!

Den milda vintern har sparat cirka tre miljarder kronor åt Sveriges hushåll i minskad elförbrukning och lägre elpriser. Elpriserna kan pressas ytterligare neråt när vårfloden kommer. Det visar beräkningar som gjorts av elrådgivningssidan Elprisguiden.se.

En så mild vinter som denna har vi inte haft i Sverige på många år. Och ett milt klimat sparar pengar åt den dryga halvmiljon husägare som värmer sina hus direkt eller indirekt med el. Enligt officiell statistik har elförbrukningen hos hushållen minskat det senaste året med cirka tre miljarder kilowattimmar, (terawattimmar) jämfört med ett normalår. Det betyder ungefär tre miljarder kronor i minskade utgifter för hushållen. Och inte nog med det. Den minskade efterfrågan leder också till lägre elpriser på elbörsen. Elpriserna har sjunkit från en hög nivå men ändå klart och tydligt neråt sedan årsskiftet.
- De som varnade för kraftigt höjda elpriser efter årsskiftet har fått se hur priserna istället gått neråt, kommenterar Magnus Askaner, utgivare av elrådgivningssidan Elprisguiden.
Elpriserna är visserligen högre än normalt, främst beroende på att kostnaderna för utsläppsrätter påverkar elbörsen, trots att merparten av den el som används i Sverige är producerad helt utan koldioxidutsläpp. Även höga priser på kol kan påverka elpriset uppåt på sikt.
Trots att priserna ännu är relativt höga finns det pengar att tjäna på att se om sin elförbrukning och sitt elavtal.
- Rörligt pris har gett ett bättre utfall än bundna ettårspriser historiskt sett. säger Magnus Askaner.
Bundna priser är att föredra för den som vill veta i förväg vad elen kommer att kosta. Med de nya elmätare som installeras får man betala månadsvis för aktuell förbrukning. Då lönar det sig ännu mer att spara på elförbrukningen.

Det här med priser på elbörsen är inte lätt. Åtminstone inte för tjänstemännen på den nyinrättade myndigheten Energimarknadsinspektionen. Senast varnade de för att priserna skulle gå upp kraftigt efter årsskiftet, när de i själva verket gick ner. Nu kommer ytterligare missvisande siffror där man lagt på ungefär 20 öre för mycket.

”Under första halvan av januari rörde sig systempriset på Nord Pool kring så höga nivåer som 67,7 öre/kWh.” skriver inspektionen på sin webbplats.
Men tittar man på elbörsens hemsida, www.nordpool.com, så är prisutvecklingen desto beskedligare. Under första halva av januari ligger systempriset runt 45 svenska öre per kilowatttimme, med en topp den 7 januari på 52 öre. Sedan dess har priserna gått ner under 40 öre
Energimarknadsinspektionens statistik skiljer sig alltså från verkligheten med cirka 20 öre. Det är möjligt att man syftade på en enskild pristopp där priset under en enskild timme var upp i högre nivåer. Sådana pristoppar förekommer ibland, men påverkar inte det dagliga priset nämnvärt.
Det är andra gången på kort tid som Energimarknadsinspektionens statistiker har problem med siffrorna. I november gick de ut och varnade för drastiskt höjda elpriser efter årsskiftet på grund av utsläppsrätterna. Men alla som har någon kännedom om elmarknaden vet att sådana prishöjningar tas ut långt i förväg genom handel med terminer och kontrakt. Priserna hade redan stigit under hösten, inga överraskningar fanns kvar.
För detta fick Energimarknadsinspektionen kritik av bland andra Telge Energi, som menade att man försökte skrämma upp elkunderna och få dem att binda elpriset i onödan.
Så här i efterhand fick Telge rätt på alla punkter. Elpriserna har gått ned istället för upp, och priset på utsläppsrätter har också fallit.
Frågan är om Energimarknadsinspektionens missvisande statistik nu är ett försök att skyla över hur mycket fel man hade förra gången?

En obegriplig elräkning från elbolaget Kraft & Kultur gjorde att en elkund slapp betala delar av den. Allmänna reklamationsnämnden riktar stark kritik mot bolagets elräkningar och kräver bättre rutiner och räkningar som är lättare att förstå.

Allmänna reklamationsnämnden har avgjort två ärenden nyligen där Kraft & Kulturs elräkningar granskas. Och kritiken är hård. Uppgifter saknas, ytterst svårläst, i det närmaste obegriplig att förstå, är de ord som nämnden använder för att beskriva hur elräkningen ser ut.
Det är av yttersta vikt att Kraft & Kultur ser över sina debiteringsrutiner och även presenterar tydliga och begripliga fakturor för kunderna, skriver nämndens ordförande i avgörandet.
Frågan gällde en slutavräkning där det bland annat ingick debiteringar från mer än tre år tillbaka i tiden. Sådana krav ska anses preskriberade enligt ellagen, och därför slipper elkunden betala den delen . Exakt hur mycket pengar som är felaktigt debiterade går inte att fastställa. Elräkningen var så obegriplig att till och med nämndens jurister inte förstod den.
I ett annat ärende som rörde Kraft & Kultur fick inte elkunden rätt i sin sak, men allmänna reklamationsnämnden riktade ändå skarp kritik mot elbolagets räkningar.