Storindustrin klagar på höga elpriser som gör industrin olönsam. Vanliga villaägare flyr elvärme för att installera värmepumpar. Elpriserna blir högre för miljöns skull. Men måste vi verkligen välja mellan låga elpriser och en bra miljö?
Eftersom vi redan ha världens näst mest koldioxidfria elproduktion efter Norge så tycker man att vi kunde ta det lite lugnt ett slag. Kanske satsa på andra miljöfaror, som utsläpp av koldioxid från vägtrafiken eller flyget. Men det är inte lätt att hålla emot när EU bestämmer. Där är det smutsig el, från kol, brunkol, olja och gas som gäller. Där har man en lång väg att gå innan elproduktionen blir så miljövänlig som här i norr.
Industrin har inte alltid varit så smart när det gäller energipolitik. Man har föreslagit ett tvåprissystem där – förvånad någon – industrin skulle få lite billigare el medan andra skulle få lite dyrare el. Exakt vem som skulle få lite dyrare el var oklart.
Den här gången är dock industrin rätt ute. Om man nu ska minska utsläppen av koldioxid genom att byta ut koldioxidfri elproduktion som kärnkraft mot annan koldioxidfri elproduktion som vindkraft. Det blir liksom miljön inte bättre av. Och mycket pengar kostar det. Vill man bli av med kärnkraft så får man väl göra det, men då ska det vara det som är målet. Och då kanske man får acceptera lite mer koldioxid en tid.
Vinter blev inte så lång och hård, och elpriserna börjar nu falla allt eftersom våren närmar sig.
Terminspriset på elbörsen Nord Pool har fallit kraftigt den senaste veckan, och vore det inte för utsläppsrätterna så skulle elpriset vara nere på historiskt låga nivåer.
Elterminen på NordPool är nere i under 40 öre per kWh. Drar man bort kostnaden för utsläppsrätterna, som beräknas höja priset med cirka 15 öre kWh blir det kvar ett underliggande pris på cirka 23-25 öre. Det är ovanligt lågt för att vara på vintern och ger förhoppningar om ännu lägre elpris längre fram. De fasta priserna har också sjunkit sedan i höstas, tvärt emot en del varningar om ännu högre priser längre fram.
Kommer detta att hålla i sig? Med undantag för en och annan pristopp i spotpriset i samband med kallt väder under februari så kan man räkna med att dessa priser håller i sig. I april kommer vårfloden och senast då måste de elproducenter som hittills sparat på vattnet börja producera el igen. Räkna med prispress nedåt under våren och framåt.
För övrigt så berömmer sig Östkraft över att de har ”slopat tillsvidarepriset”. Det har de inte alls gjort, bara döpt om det till Tillfälligt elpris och samtidigt passat på att höja det kraftigt. Efter tre månader med dyrt tillfälligt elpris flyttas tillsvidarekunderna automatiskt över till ett bundet tremånadersavtal. Det blir något billigare, men samtidigt låser man fast kunderna och gör det svårare att byta till ett annat elbolag. Förfarandet är unikt på svensk elmarknad, och Elprisguiden hoppas att Östkraft-koncernen snarast tänker om och uppmuntrar rörligheten på elmarknaden istället för att låsa in sina kunder.
Tillsvidarepris är nästan alltid dyraste alternativet för elkunden. Men under hösten har man på Elprisguiden kunnat se att tillsvidarepriserna ofta varit billigare än motsvarande bundna pris.
Nu har elbolagen börjat höja tillsvidarepriserna, och det som såg ut som ett billigt elpris blir nu dyrast igen.
Att tillsvidarepriserna kan ligga kvar när andra elpriser stiger beror på att de ofta sätts i efterhand. Elbolagen tittar efter vad det kostat att köpa in el till de kunder som har tillsvidarepris, och justerar priset upp till flera månader efter. När elpriserna är i stigande så ligger tillsvidarepriserna kvar ett tag och kan till och med hamna bland de billigaste elpriserna ett tag.
Elpriserna har stigit sedan i somras, beroende på höjda priser för utsläppsrätter och att vissa producenter hållit inne på produktionen för att kunna köra för fullt efter årsskiftet.
Först nu kommer prishöjningarna på tillsvidarepriserna. Och det är inga dåliga höjningar, från cirka 80 öre upp till cirka 1,20 inklusive elskatt och moms.
Man kan tycka tt den som haft tillsvidarepris tjänat lite på att få ha ett lägre pris lite längre. Men ack vad man bedrar sig då. För tillsvidarepriserna kommer att släpa efter lika mycket då elpriset går ner. Då får tillsvidare-abonnenterna betala igen vad de tjänade vid uppgången. Och eftersom tillsvidarepriserna i de allra flesta fall är dyrare än andra avtal så får de betala mer vare sig elpriset går upp eller ner.
En ny reglering av hur mycket elnätbolagen får ta betalt är på väg. Enligt en utredning ska nätavgifterna godkännas av en myndighet i förväg istället för att nätföretagen sätter taxan själva. Många nätföretag har passat på att höja sina nätavgifter vid årsskiftet, i god tid innan den nya regleringen kommer att införas.
Bland de företag som höjt sina nätavgifter är de största nätägarna Vattenfall, Fortum och Eon, men även många mindre och medelstora nätföretag har höjt sina taxor från och med årsskiftet. Höjningarna ligger på cirka fem procent, vilket för en elvärmd villa betyder cirka 300 kronor mer om året och för en lägenhet cirka 150 kronor mer om året.
Genom åren har Sveriges elkunder sett flera olika försök att hålla kostnaderna nere för elnäten. I samband med att elmarknaden avreglerades gjorde många bolag en ekonomisk transaktion med sitt elnät, en transaktion som ledde till att man kunde ta ut en betydligt högre avgift för elnät än vad man tidigare gjort.
Den myndighet som skulle övervaka elnäten har producerat mycket papper men förvånansvärt lite resultat. Alla anmärkningar på förhöga taxor har fastnat i överklaganden, där elnätbolagen vunnit i de flesta fall och sluppit sänka taxorna.
Enligt ett EU-direktiv om elmarknaden måste prislistan för elnät godkännas av en myndighet. Sverige har haft ett undantag, men nu är EU:s tålamod slut och det ställs nu krav på att elnätpriserna ska övervakas hårdare.
Tänk vad det hade betytt för svenska elkonsumenter om priserna hade kontrollerats hårdare från början, istället för att man släppte priserna fria på en monopolmarknad!