Elbranschen med Svensk Energi i spetsen har gått ut och varnat för elbrist i vinter. Ryssarna kan dra ur sladden och då kan det bli mörkt, åtminstone i Finland. Men man får se utspelet som en del i en taktik för att hålla billig rysk el borta från den nordiska högprismarknaden, och för att öka acceptansen för högre elpriser i Sverige.
Fortums egen expert på strategisk försörjning, Johan Linnarsson, menar att elförsörjningen i västra Ryssland är bättre i år än förra året. För Ryssland som helhet har man fortfarande kvar en betydande överkapacitet i elproduktionen från tiden innan muren föll.
Finland importerar så mycket billig el man kan från Ryssland. Det ses inte med blida ögon av de inhemska elbolagen. Genom sitt inflytande på den myndighet som hanterar stamnätet för el lyckades de tidigare i år stoppa en planerad kabel från Ryssland.
Kabeln skulle användas av industrins inköpsorganisation Basel för att säkra tillgången på el till lägre priser för svensk basindustri.
Men även om det skulle bli problem med överföringen från Ryssland till Finland mitt i vintern så är de knappast Sveriges problem. Sverige har sin egen elbalans och den import vi kan räkna med kommer främst från Norge och Danmark.
Vad Svensk Energi egentligen vill är att öka utbyggnaden av vattenkraft i svenska älvar som redan är delvis utbyggda. Det är svårt att argumentera mot det. Men genom att använda skrämselpropaganda gentemot billig rysk el blir det istället ett argument för att ha höga elpriser i Norden.
För om elmarknaden verkligen blir internationell, så borde de ryska låga priserna slå igenom här uppe minst lika mycket som de tyska höga elpriserna?
Flera elbolag har slutat sälja fasta elavtal efter att priserna på elmarknaden gått till väders i oktober.
Vi vill inte rekommendera fasta priser. Vi återkommer med fast elpris när vi ser att priserna har stabiliserats. Så står det på Nynäshamn Energis hemsida sedan i fredags.
Enligt kundtjänst har priserna gått upp så mycket att man inte kan rekommendera annat än rörligt pris eller tillsvidarepris. Först när prisläget stabiliserats så kommer nya fasta priser att läggas ut.
Flera andra bolag i Lunds energi-koncernen och Varberg Energi har också dragit in hela eller delar av sitt utbud.
De senaste två veckorna har priserna på elmarknaden skjutit i höjden. 20 procent har priset gått upp på elmarknaden, och för elkunderna har priset gått upp med ännu mer sedan i somras.
Orsaken är att de stora elproducenterna fått grepp om marknaden och kan nu driva prisutvecklingen dit de önskar. Rean på el under sommaren och hittills i höst är över och nu sparar producenterna vatten i magasinen för att sälja el dyrt senare under vintern.
- Nu har vattenkraftproducenterna fått kontroll på elpriset, säger krafthandlare Anders Engkvist på Östkraft.
Tidigare har de tvingats att producera el till reapris eftersom vattennivån i magasinen varit för hög. Därför har spotpriset varit så lågt i höst.
- Vattenkraftproducenterna sparar vattnet till längre fram i vinter, då får de bättre betalt när konsumtionen ökar, säger Angers Engkvist.
När vattenkraftproducenterna dragit ner på produktionen så sätts elpriset efter marginalpriset på el från kolkraftverk. Och eftersom både kol- och oljepriserna stigit kraftigt i höst är det ännu dyrare än vanligt att producera el i dessa kraftverk. Efter årsskiftet kommer EU:s utsläppsrätter att ytterligare lägga bördor på elpriset.
Så vad ska man då göra som elkonsument?
I de fasta elpriserna är höjningen till största delen redan inräknad, även om de fasta avtalen kan stiga ytterligare något. Det rörliga priserna som baseras på spotpris ligger idag en bra bit under de fasta avtalen, men kan förväntas stiga till ungefär samma nivå som de fasta priserna i vinter. Fördelen med ett rörligt avtal är då att man man njuta av en eventuell prisnedgång till våren och sommaren nästa år.
Elpriserna är i snabbt stigande. Sedan i somras har elhandelspriset stigit med närmare 20% inklusive skatter, visar statistik från Elprisguiden.
Mest har de korta elavtalen, upp till ett år, och rörligt pris stigit. Men även de längre elavtalen har stigit kraftigt sedan i våras. Det billigaste treårsavtalet har stigit från cirka 88 öre till över 95 öre inklusive elskatt och moms.
I våras var elpriserna läge än på flera år. Det berodde främst på en mild och regnig vinter samt att priset på utsläppsrätter fallit till nära noll. De med rörliga avtal var igen vinnare efter att ha svettats rejält under förra hösten då priserna drog iväg mot skyn.
Elprisguiden har samlat statistik om prisutvecklingen på varje enskilt elavtal sedan årsskiftet. Statistiken finns på Elprisguidens hemsida.
Efter sommaren har priserna stadigt gått upp. Till årsskiftet kommer utsläppsrätterna att höja elpriset med upp till 15 öre. Dessutom tillkommer skattehöjningar och höjning av elcertifikat.
Men även om det rörliga elpriset är väg uppåt nu så har de med rörliga avtal haft en behaglig resa hittills i år. Och det kan bli de med rörligt elpris som fortsätter att vara vinnare även när priserna stiger. Utsläppsrätternas prisutveckling är osäker och vissa bedömare tror på en prisnedgång efter nyår när handeln sätter igång. Förra gången det handlades med utsläppsrätter föll priset från som mest 30 euro ner till noll när det stod klart att det fanns ett överskott av utsläppsrätter.
Det sämsta alternativet är att binda sitt elpris på kort sikt. Då hinner man inte tjäna något på att man har säkrat priset, samtidigt som man snart måste teckna nytt avtal och då blir exponerad för alla prisändringar igen.
Elprisguiden rekommenderar antingen ett långt bundet avtal eller fortsatt rörligt. Den som behöver veta i förväg vad elförbrukningen kostar och inte har marginaler att utsätta sig för marknadens svängningar kan välja ett fast pris.
Elbolagens redovisning av avgifter lämnar mycket övrigt att önska. I dagens inlägg reder Elprisguiden ut begreppen kring elcertifikat och volymvägning, avgifter som kostar dig med rörligt elpris upp till 5 öre/kWh men som ofta glöms bort eller redovisas dåligt hos elbolagen.
Vi börjar med elcertifikaten. Det är en slags skatt på elförbrukning som går till att subventionera producenter av miljövänlig el. Man betalar en avgift till elbolaget, som köper gröna elcertifikat av miljövaänliga kraftproducenter motsvarande en andel av din förbrukning. Du betalar vanligtvis mellan 3-5 öre per kWh i elcertifikatsavgift. För fasta priser ska man från och med i år ange priset inklusive elcertifikat. Men för rörliga avtal är det rena djungeln.
Många bolag redovisar inte på ett öppet sätt hur stort deras påslag för elcertifikat eller rörligt pris är, vilket gör det mycket svårt att beräkna vad man kommer att få betala jämfört med andra leverantörer.
Andra bolag säger att ”vi får se vad elcertifikaten kommer att kosta” och så sätter de upp kostnaden på räkningen i efterhand.
Den reform som skulle göra det översiktligare elpriser gjorde i själva verket det svårare att jämföra rörliga elpriser. Elprisguiden får nu lägga ner en hel del jobb på att få fram dessa uppgifter från elbolagen, allt för att elpriserna ska bli lättare att jämföra på ett hederligt sätt.
En annan dold avgift är volymvägningen. Det är enkelt uttryckt den merkostnad som blir när vi förbrukar mer el under de tider på dygnet som spotpriset är högre. Volymvägningen kostar i genomsnitt cirka 0,45 öre/kWh under året, men kan variera mellan noll och närmare ett öre. De flesta bolag räknar in detta i de påslag som de tar ut. Tre bolag, Elverket Vallentuna, Telge Energi och GodEl, lägger på volymvägning på rörliga avtal. De talar om det på sina hemsidor men det är inte lätt att få en klar bild på vad det kostar. Telge och GodEl redovisar kostnaden månad för månad, men eftersom det varierar kraftigt under året så kan det bli missvisande.
Elprisguiden räknar därför med en schabloniserad volymvägning på 0,45 öre/kWh för de tre bolagen. Volymvägningens storlek baserar sig på statistik från Svenska Kraftnät för elförbrukningen i hela Sverige år 2006 och 2007.
Elpriser i alla ära. Men det finns många andra saker som också är viktiga för ekonomin. Elprisguiden tipsar om ett par hjälpmedel för att få bättre koll pengarna.
På sajten overblick.se finns en tjänst som hjälper till att strukturera privatekonomin. Man kan kopiera in utdrag från sin internetbank och får en grafisk överblick på vart pengarna går, sparande, tillgångar och skulder. Sidan är gratis att testa och ett abonnemang kostar 29 kr i månaden.
Med två frågor – Vart tar pengarna vägen? och Hur får man dem att räcka längre? – som vägledning har Hans Johansson utvecklat sajten.
Målet för vissa av våra användare är nog att få mer pengar över till sparkontot, säger han. Men för andra handlar det om att kunna prioritera högre kvalitet på den mat man köper, pengar till fritid med kvalitet osv. Och, inte minst viktigt, ha pejl så att man sover bättre.
Även regeringen är bekymrad över din privatekonomi. Man tittar på möjligheter att införa privatekonomi i grundskolan och en handlingsplan för att förbättra svenskarnas kunskaper i privatekonomi är på väg.
Andra nättjänster med verktyg för privatekonomi är ekonomiforum.se och hemekonomi.com.