Elbolaget Eons bud på Elverket Vallentuna riskerar att försämra konkurrensläget på den svenska elmarknaden ytterligare. Går budet igenom blir alternativen färre för de svenska elkunderna.
Elverket Vallentuna har länge drivit en aktiv lågprislinje för att öka antalet kunder. Tillsammans med andra fristående elbolag har de drivit Eluppropet, en samlad aktion för mångfald och bibehållen konkurren på elmarknaden. Men att vara fristående och kunna priskonkurrera med helt eller delvis statligt ägda storbolag, som Eon, Vattenfall och Fortum är inte lätt. Trots det har Elverket – och många andra – lyckats hålla attraktiva priser.
Nu har Eon lagt ett bud på aktierna i Elverket och om budet går igenom upphör Elverket som eget företag i november i höst. Budet beskrivs av Eon som fördelaktigt för aktieägarna och elkunderna i Vallentuna.
Om budet är förmånligt för aktieägarna går utanför Elprisguidens bedömning. Men för elkunderna både inom och utanför Vallentuna riskerar budet att bli en försämring. Idag är – som var och en kan se själv på Elprisguiden – Elverket Vallentunas erbjudanden mer förmånliga än Eons för alla utom de minsta och största förbrukarna.
Elmarknaden är beroende av att det finns många företag som var för sig vill gå in i konkurrensen med egna erbjudanden. Många mindre elbolag har valt att ge upp och söker inte aktivt kunder utanför det egna närområdet. Om ett aktivt bolag köps upp så minskar utbudet och därmed konkurrensen. För de som idag har avtal med Vallentuna återstår att vänta och se tills den dag som avtalet går ut. Om budet går igenom blir det ett elbolag färre att välja på.
Se upp i kontakterna med ditt elbolag. Annars riskerar du att bli av med ditt förmånliga elavtal och istället få ett dyrare tillsvidarepris. Enligt Allmänna reklamationsnämnden är reglerna svårbegripliga och nämnden uppmanar elbolagen att informera sina kunder bättre.
Att man ska vara noga i kontakterna med sitt elbolag fick en man från Värmland erfara. Han sålde huset till frun och registrerade också ägarbytet hos nätbolaget.
Efter en tid fick han fakturor från ett annan elbolag än det han hade avtal med och dessutom till ett högre pris, tillsvidarepris.
Det visade sig att nätbolaget sagt upp avtalet med hans tidigare leverantör i samband med ägarbytet och istället satt in den anvisade leverantören.
Enligt reklamationsnämnden är detta riktigt enligt de regler som gäller på elmarknaden. Men nämnden anser att reglerna är svårbegripliga och uppmanar elbolagen att informera sina kunder bättre. Nämnden skriver: ” De regler som gäller på området är svårbegripliga. Det bör ankomma på det bolag som tar emot en anmälan om ägarbyte att förklara för konsumenten vad som krävs för att ett befintligt avtal om elleverans som hushållet tecknat också i fortsättningen skall gälla”.
Men eftersom elbolaget inte handlat felaktigt eller försumligt fick inte mannen rätt i Allmänna reklamationsnämnden.
Lågenergilampan lyser i var mans hem och spar el. Men runt hörnet finns en ännu bättre teknik, som är miljövänligare, endast förbrukar hälften så mycket el som en lågenergilampa och där lamporna håller i tiotals år.
LED, eller lysdioder, har vi vant oss att se fronten på allsköns hemelektronik. Men de millimeterstora ljusprickarna duger till mer än att bara lysa upp displayen på en mobiltelefon. Nu tar de steget in i hemmet och ger designer helt nya möjligheter att leka med ljus och belysning.
- En lysdiod är millimeterstor, drar 1,2 watt och håller i upp till 30 år. Tre stycken ihop ger lika mycket ljus som en 40-watts lampa och drar en tiondel så mycket energi, berättar Stefan Larsson på Optoga, som tillverkar lysdioder och lysdiodmoduler.
Den tekniska utvecklingen går snabbt och dagens lysdioder klarar av att ge en naturtrogen belysning. Priset är betydligt högre än för både vanliga glödlampor och lågenergilampor. Energiförbrukningen är extremt låg, endast cirka hälften av vad en lågenergilampa drar. Och priserna väntas falla i takt med att massproduktionen och den tekniska utvecklingen kommer igång på allvar. Och det höga inköpspriset tar man snart igen på den extremt låga energiförbrukningen och den långa livslängden. Man behöver inte byta lampa längre!
LED lampor finns nu att tillgå på bred front. Bland annat IKEA, Watski och Clas Ohlsson erbjuder armaturer till breda kundlager. Stefan Larsson tror att 2008 blir det år då LED-belysning slår igenom i var mans hem. Men han varnar för att kvaliteten varierar mellan olika produkter och tillverkare.
- Man ska titta efter RA-värdet, som anger hur stor procent av naturligt ljus som armaturen kan återge. Det bör vara minst 80-90 procent, medan billigare armaturer bara klarar 50-70 procent. I ett sådant ljus blir inte färgåtergivningen bra, säger han.
En LED-armatur kostar idag mellan 100-400 kronor, beroende på kvalitet, men priserna förväntas sjunka snart och kvaliteten förbättras. Det finns utbyteslampor som man kan skruva direkt i befintliga armaturer. Men LED-belysning gör sig allra bäst i inbyggnad och i armaturer som utnyttjar de små dimensionerna hos lysdioderna. Litet format, liten värmeutveckling och lång livslängd gör att man man bygga in och ”glömma bort” armaturen. Som säng/nattlampa passar LED extra bra, eftersom den inte blir så varm som vanliga lampor och minskar risken för brand.
Miljövänligheten är en viktig fördel för lysdioden. Lågenergilampor och lysrör innehåller kvicksilver, ett miljögift som inte får komma ut i naturen. LED-belysningen innehåller inga sådana skadliga ämnen.
Till årsskiftet är det dags igen. Elpriserna ska gå upp med en och en halv miljard, denna gång på grund av skattehöjningar på vatten- och kärnkraft. Detta förutom de prisökningar som utsläppsrätter och vädret redan lagt på oss.
Skatter och avgifter på el för vanliga konsumenter är idag hälften av elhandelspriset, eller drygt 45 öre per kilowatttimme.
Elproduktionen belastas med en speciell fastighetsskatt som är högre för vattenkraftverk. Kärnkraftverk får betala en speciell effektskatt samt avgifter för att täcka kostnader för framtida avveckling med mera. El producerad i kraftvärmverk drabbas av bränsleskatt.
Eldistributionen, nätbolagen, betalar avgifter i form av elsäkerhetsavgift, nätövervakningsavgift, och elberedskapsavgift samt moms på sina tjänster.
För statsbudgeten är elskatter en viktig inkomstkälla. Totalt beräknas elskatten dra in cirka 17 miljarder kronor och momsen från elområdet ytterligare cirka 10 miljarder kronor. Huvuddelen av pengarna kommer från hushåll, eftersom industrin är undantagna stora delar av energibeskattningen.
Ur nationalekonomisk synpunkt så är elskatten en ”perfekt” skatt. Skattebasen flyttar inte utomlands, det är svårt att smita från skatten. Fördelningspolitiskt är det mer tveksamt. Visserlige bor många låginkomsttagare i städer i lägenhet och betalar lite i elskatt, men på landsbygden slår höga elskatter mot både rika och fattiga.
När regeringen utlovar lägre skatter för vanligt folk gäller det tydligen inte vanligt folk som förbrukar el. Och eftersom elskatten inte betalas direkt till skatteverket utan tar omvägen via elbolagen så kommer kritiken mot skattehöjningar att drunkna i allmän kritik av elbolagen och elmarknaden.
Men elskatter kan också användas för att styra utvecklingen i en mer miljövänlig riktning?
Jo det kan den. Men när huvuddelen av elproduktionen i Sverige är koldioxidfri vatten- och kärnkraft är det största miljöhotet redan undanröjt. Det är svårt att bli mer miljövänliga än vad vi redan är.