Det ska även i fortsättningen vara tillåtet att köpa in el tillsammans för hyresgäster eller bostadsrättsägare. Det beslutade regeringen på torsdagen, trots att elbranschen velat begränsa de kollektiva elabonnemangen.
Att köpa in el tillsammans genom ett enda abonnemang och fördela kostnaderna till de boende har varit ett populärt sätt för bostadsrättsföreningar och bostadsföretag att sänka sina elavgifter. Istället för många fasta elnätavgifter så betalar man en lite större, och man får bättre elpriser när man handlar upp en stor volym el på en gång. Elkostnaden fördelas sedan på de boende antingen genom att man behåller de gamla elmätarna och läser av dem, eller genom att man helt enkelt slår ut kostnaden per kvadratmeter.
Regeringens beslut innebär att det fortfarande är tillåtet att driva ett lokalt elnät inom en byggnad, men inte för en samling separata bostadshus som till exempel ett radhusområde eller koloniområde.
Det här har delar av elbranschen varit emot. Man har inte velat ge upp den lokala nätägarens rätt att driva elnätet hela vägen fram till varje abbonent. Andra elbolag har sett det som en lättnad att slippa administrera många små nätkunder. Även rätten att själv välja elleverantör försvinner när hyresvärden eller bostadsrättsföreningen står för abbonnemanget.
Även inom Energimarknadsinspektionen har man ifrågasatt kollektiva elinköp utifrån ett konsumentperspektiv, att det skulle var sämre för konsumenten att stå utanför elmarknaden och de regler som faktiskt finns än att göra en kanske kortsiktig besparing på nätavgifter.
Det var meningen att Energimarknadsinspektionen skulle göra ett uttalande i frågan i början av maj, men nu hann alltså regeringen före och säkrade rätten att göra kollektiva elinköp.
Låga elpriser får Vattenfalls resultat för första kvartalet i år att sjunka. Elhandeln fortsätter att gå dåligt och visar en förlust på minus 74 miljoner kronor, trots att man ökat antalet privatkunder genom sin lågprispolitik. Stormen Per bidrar också till höga kostnader för eldistributionen.
Marginalerna i elförsäljningen har minskat, skriver företaget i sin kvartalsrapport. Det är en underdrift, elförsäljningen i Norden går back, vilket den inte borde göra ett vinterkvartal. Även förra kvartalet gick elförsäljningen dåligt ekonomiskt. Detta trots att man har lyckats öka sin marknadsandel på privatsidan från 13 till 14 %. Företaget har tidigare kritiserats för att utnyttja sin storlek och driva elförsäljningen med förlust för att konkurrera ut andra elhandlare. Nu får kritikerna vatten på sin kvarn.
Även marknaderna i Tyskland och Polen visar sämre resultat. Elnätstarifferna i Tyskland har fått sänkas efter ett ingripande av den tyska nätmyndigheten.
Det som går riktigt bra är produktionen av miljövänlig energi. Vindkraftsproduktionen går med vinst och den del av vattenkraftsproduktionen som ingår i elcertifikatssystemet visar en vinstmarginal på hela 56%.
En bidragande orsak till det svaga resultatet är också att priset på utsläppsrätter sjunkit.
Elcertifikat är en extrautgift på elräkningen, som kostar uppemot 20 % av det baspris på el som du betalar. Det är redan mycket, men kan bli ännu dyrare. Andelen elcertifikat som hamnar på din elräkning ökar och elbranschen befarar – eller hoppas på – brist och upptrissade priser på certifikaten.
Elcertifikatsavgift är en slags skatt som som utgår på elleveranser till privatpersoner. Det innebär att elbolaget ska ge ett stöd till miljövänlig elproduktion genom att köpa elcertifikat motsvarande en viss andel, kvotplikten, av kundernas förbrukning. Elcertifikaten utfärdas av miljövänliga kraftverk som på så sätt får extra betalt för sin elproduktion.
Elcertifikaten är numer en dold kostnad. Den ska bakas in i elpriset, efter att tidigare ha varit redovisad separat på faktura och prisuppgift. Meningen är kanske att dölja hur stor andel av elpriset som går till elcertifikat. Idag är det 3-4 öre inklusive moms, motsvarande 10-20 procent av dagens baspriser på el som ligger mellan 25-40 öre.
När elcertifikatsystemet ligger på topp om några år kommer kostnaden att öka ytterligare. Dels ökar kvotplikten, alltså andelen elcertifikat som ska ingå i elräkningen, dels väntas priset på elcertifikat gå upp framöver.
Hittills har det funnits ett överskott av elcertifikat som elbolagen kunna ha i reserv. Nu är överskottet borta och man måste nu gå ut och köpa certifikat på elbörsen Nord Pool. Enligt bedömare som Elprisguiden talat med väntas priset på elcertifikat gå upp de närmaste åren. Anledningen är att efterfrågan ökar med ökande kvotplikt, samt att utbyggnaden av miljövänlig elproduktion inte går tillräckligt fort för att möta efterfrågan. Hur dyrt det kan bli med elcertifikat vet ingen, men det kan bli betydligt mer än dagens 3-4 öre/kWh.
De som tjänar på elcertifikat är de som äger vindkraftverk och biobränsleeldade kraftverk. Pengar går till produktionen och inte till nyinvesteringar som tidigare stöd till bland annat vindkraft gjorde. Tack vare elcertifikaten är numer dessa investeringar betydligt lönsammare än förut. Trots detta går utbyggnaden av vindkraft långsamt, mycket på grund av att det tar lång tid att få de tillstånd som behövs. Risken finns att pengarna från elcertifikatssystemet går till annat än nya kraftverk under tiden.
Den ångerrätt som distansavtalslagen ger gäller även för elavtal. Det har Allmänna reklamationsnämnden, ARN, slagit fast i två avgöranden nyligen. Distansavtalslagen ger kunden i vissa fall rätt att ångra sig i upp till två veckor, om köpet gjorts på telefon eller internet.
Det är elbolagen Storuman Energi och Godel som varit uppe i ARN. Två privatpersoner har tecknat avtal och sedan ångrat sig, inom de två veckor som distansavtalslagen medger. Bolagen hävdade att distansavtalslagen inte borde gälla för elbolag eftersom det leder till att leverantörsbytsprocessen blir krångligare och elpriserna skulle bli högre.
Godel menade att ångerrätten inte gäller när kunden själv tar kontakt med elbolaget och ringer upp för att sluta ett avtal.
ARN gav kunderna rätt. De är lösta från sin avtal eftersom de ångrat sig i tid.
Här är det frågan om två lagar som krockar. Ellagen föreskriver att ett leverantörsbyte ska kunna genomföras till nästa månadskifte med minst14 dagars varsel. Många elbolag fortsätter att sälja elavtal fram till den tiden, fast det inte går att stoppa en påbörjat leverantörsbyte om kunden skulle ändra sig under ångertiden.
Branschorganisationen Svensk Energi rekommenderar sedan i höstas sina medlemmar att tillämpa distansavtalslagen på elavtal.
Fortum har tagit ut 253 miljoner kronor för mycket av sina nätkunder. Det anser Energimarknadsinspektionen som jämfört Fortums kostnader med en modell för vad ett nätföretag borde ta betalt.
Men det är långt till att pengarna verkligen kommer tillbaka till nätkunderna. Först ska beslutet vandra några år genom domstolarna, länsrätten och kammarrätten. Där finns redan travar med liknande ärenden som långsamt mals genom rättvisans kvarnar. Om domstolarna håller med energimarknadsinspektionen kan det bli tal om återbetalning och att framtida taxor sätts ned. Men hur ska man hitta alla enskilda abonnenter? Ska man ge dem en kontant utbetalning eller en rabatt på framtida nätabonnemang?
Bakgrunden är att elbranschen, med Svensk Energi i spetsen, och energimarknadsinspektionen är djupt oense om hur mycket det ska kosta att leda fram el till konsumenterna. Det finns en modell, den så kallade nätnyttomodellen, som ska användas för att teoretiskt räkna fram vad elnätet borde kosta. Men det blir alltid för lite för något elbolag. Antingen är det för långt och dyrt att dra ledningar på landsbygden, eller för dyrt att gräva ner ledningarna under gatorna i staden. Så inget elbolag blir riktigt nöjt, även om det säkert finns några som inte lider av att jämföra sina taxor mot nätnyttomodellens.
Varför blir det såhär? En förklaring är den speciella reglering av nätpriserna som Sverige är ensamt om i Europa. Elbolagen får sätta vilka priser de vill, och först i efterhand kommer myndigheten och har synpunkter. I andra länder är det tvärtom. Där får elbolagen lämna in förslag till nya nätavgifter som granskas av myndigheten i förväg. Sverige har ett undantag, och det undantaget är nu upp till bevis. Klarar elbolagen och energimarknadsinspektionen av att hitta en fungerande modell som ger rimliga priser, eller ska allting överklagas och ändras i åratal efteråt? Lyckas man inte så kan vi tvingas till att införa en förhandsreglering på samma sätt som i resten av Europa. Vem som tjänar på det är svårt att säga på förhand, men vi skulle i alla fall slippa åratals av rättsprocesser innan vi vet hur stor elräkningen kommer att bli.