Elprisbloggen

Några läsare undrar om det är meningsfullt att spara el genom att använda en timer till adventsljusstaken. Men det gör det, visar detta räkneexempel.

En timers egenförbrukning ligger på cirka 1 W. Det betyder att den förbrukar 0,024 kWh/dygn och på hela julperioden från första advent till Tjugondag Knut 40 dygn ca 1 kWh.
Om man använder en timer för att stänga av elektrisk utrustning som drar mer än ett par watt så lönar det sig ur energisynpunkt.
Lönar det sig rent ekonomiskt?
En timer kostar från 39 kr och kan beräknas hålla i 5 år. Med 5% ränta så kostar timern cirka 10kr/ år. Om man varje år använder timer för att minska drifttiden på en adventsljusstake som drar 21 W från 24 timmar om dygnet till 8 timmar om dygnet i 40 dagar så sparar timern cirka 13 kWh som kostar cirka 16 kr inklusive nätavgift.
I räkneexemplet ovan sparar man alltså cirka 6 kr/år på att koppla in timern. Större saker som en julgransbelysning eller fler ljusslingor sparar ännu mer.

Andra bloggar om: julbelysning, spara el, timer

Från årsskiftet kommer elpriset att gå upp med cirka ett öre per kilowattimme. Det är höjda avgifter för elcertifikat och höjd elskatt som trycker upp elpriserna.

Elcertifikatsavgift är en slags skatt som som utgår på elleveranser till privatpersoner. Det innebär att elbolaget ska ge ett stöd till miljövänlig elproduktion genom att köpa elcertifikat motsvarande en viss andel, kvotplikten, av kundernas förbrukning. Elcertifikaten utfärdas av miljövänliga kraftverk som på så sätt får extra betalt för sin elproduktion. Den här kvotplikten höjs från årsskiftet från 12,6 % till 15,1 %.
Det betyder att elpriserna för privatpersoner kommer att höjas något, uppskattningsvis 0,5-1 öre/kWh. Samtidigt så höjs elskatten med 0,4 öre (0,3 öre i vissa Norrlandskommuner).
Eftersom elcertifikaten har debiterats separat har elbolagen kunnat höja debiteringen för elcertifikat löpande, även för den som haft ett fast elavtal.
Det ska inte gå längre. Från årskiftet ska elcertifikatsavgiften ingå i alla elavtal och kan alltså inte höjas i efterhand för fasta avtal. Elbolagen ska också redovisa ett pris där elcertifikaten ingår för hela avtalstiden.
Det är fortfarande tillåtet att ange hur stor andel av elpriset som motsvaras av elcertifikat. Därför kommer Elprisguiden att även i framtiden att ange elcertifikatens andel av det totala elpriset för de bolag som väljer att redovisa det.
För de elbolag som inte redovisar hur stor andel av priset som utgörs av elcertifikat kommer rutan för elcertifikat att vara tom.
För prisjämförelsen spelar det ingen roll. Det totalpris du ser på Elprisguiden är det totalpris som du kommer att få betala, förutom nätavgiften.
Fasta avgifter, baspris, elcertifikat, elskatt, moms, startavgifter, omteckningsrätter, bra miljöval, ja alla delar av elpriset räknas samman och fördelas efter ditt val av förbrukning och elskatt. Valfria tillägg som bra miljöval och omteckningsrätter redovisas för sig.
Kom ihåg: Du behöver bara jämföra ett pris, totalpriset. Där ingår allt som du behöver veta om elpriset.
Du behöver inte tänka på om den fasta avgiften är stor eller liten. På Elprisguiden är den alltid medräknad för den elförbrukning du valt.

Lycka till i jakten på ett bra elpris!

Andra bloggar om: Elcertifikat, elpriser, elskatt

Elprisguiden riktar in sig på att jämföra elpriser för privatpersoner med en förbrukning på upp till cirka 40 000 kWh per år. Men vad ska man göra om man har en större förbrukning, i ett företag, lantbruk eller bostadsrättsförening?

Allmänt kan man säga att för mindre företag, jordbruk, bostadsrättsföreningar och liknande med en förbrukning upp till cirka 100 000 kWh per år gäller oftast samma villkor som för privatkunder. Moderna hus och större föreningar kan ha en rätt stor elförbrukning, i vissa fall handlar det om nästa lika mycket el utanför lägenheten som inne i lägenheten.
Om du har lite större förbrukning så rekommendera jag att du skickar en fråga runt till några av elbolagen på Elprisguiden som du tycker verkar ha en bra prispolitik, och ta även med det lokala bolaget, de kan överraska ibland.
Sätt ihop ett papper med dina uppgifter och skickar runt och be om en offert. Du får i alla händelser inte sämre priser än vad du får som privatperson.
Har ni kontrollerat säkringsstorleken för bostadsrättsföreningens abonnemang?
För stora säkringar leder till onödigt höga fasta nätavgifter. Det kan en elinstallatör hjälpa er med att räkna på och byta ut om det skulle behövas.
Belysning, ventilation, tvättstuga och hissar är de stora avgifterna på en bostadsrättsförenings elkonto. Tyvärr är det svårt att komma ifrån kravet på dygnet-runtbelysning i trapphus, men vissa föreningar har gjort försök med rörelseavkännare i till exempel hissen och trapphuset som tänder lyset.
Nackdelen är att man står som ett fån utanför hissen och väntar på att den ska komma, bara för att det är mörkt i fönstret!

Vissa föreningar beslutar sig för att köpa in elen gemensamt och sätta upp elförbrukningen på månadsavgiften. Det passar nog en lite större förening bättre, speciellt om den som driver den ekonomiska förvaltningen har möjlighet att hantera detta i sina system.
Du kan läsa mer om det här:
http://www.nytorgsbacken.se/nytorgsbacken/leverantorer_el.html

Läs mer om energi och bostadsrättsföreningen här:

Energirådgivningen 

Andra bloggar om: bostadsrätt, elnät, nätavgift

Efter nyår kommer elpriset att gå upp. Höjningen är på 0,5 öre inklusive moms
och beror på höjd elskatt från årsskiftet.

- Elskatten höjs med en indexuppräkning vid årsskiftet, den ska följa inflationen, säger Mattias Normand, skatteexpert vid energimyndigheten till Elprisguiden.
Elskatten för privatpersoner höjs från 26,1 öre per kilowattimme, kWh till 26,5 öre/kWh. Moms tillkommer även på elskatten och då kostar skatten totalt 33,1 öre /kWh. I vissa Norrlandskommuner är elskatten lägre och höjs efter årskiftet från 20,1 öre/kWh till 20,4 öre/kWh.
Samtidigt höjs också en rad andra energiskatter med en indexuppräkning. Elskatten för industrin höjs inte.
På Elprisguiden.se införs den nya elskatten redan nu för att besökarna ska få en rättvisande bild av elkostnaden nästa år.

Andra bloggar om: elpriser, elskatt

Flera gånger har Elprisguiden fått en fråga som lyder ungefär så här:
”En käpphäst jag brukar hävda i energisparsammanhang är att det i
eluppvärmda lokaler (med god termostatstyrning av uppvärmningen) inte
är relevant att släcka lampor och stänga av apparater. Detta då i
princip all energi dessa drar blir värme och medför ett motsvarande
minskat uppvärmningsbehov. Alltså blir det ingen nettovinst på elförbrukningen.
Håller ni med om detta?”

Svaret kommer från Ronny Östin, docent, Umeå universitet.

Frågan är relevant (inte minst aktualiserad av den populära trenden med platt-TV, som drar betydligt mer energi än en analog TV), men svaret är inte så enkelt och gäller inte generellt för samtliga lokaltyper och verksamheter, utan varierar i många avseenden pga olika omständigheter.

Strikt byggnadsfysikaliskt är det naturligtvis på det sättet att elektriska apparaters värmeavgivning bidrar till lokaluppvärmningen. I praktiken, för fallet bostäder, handlar frågan snarare om i vilken omfattning 5, 10, 20…? %, som detta verkligen bidrar till att reducera värmetillförseln via det konventionella värmesystemet. Den sk balanstemperaturen, som anger vid vilken utetemperatur som värmesystemet måste starta, bestäms av en byggnads transmissions- och ventilationsförluster, gratistillskott från solen, spillvärme från diverse apparater och personvärme. En välisolerad och tät byggnad (låga transmissionsförluster) och effektiv värmeåtervinning mellan från- och tilluft (låga ventilationsförluster) innebär en låg balanstemperatur, dvs spillvärme eller ska vi kalla det gemensamt med interna värmekällor (hushållsapparater och personvärme) bidrar då till att uppvärmningstiden med det konventionella värmesystemet blir kortare. Om byggnaden å andra sidan inte är särskilt välisolerad och ventilerad utan värmeåtervinning blir istället inverkan från interna värmekällor mindre påtaglig/betydelsefull.

”Det finns ingen anledning att stänga av spisen när maten är färdiglagat, eftersom spisen bidrar till husets uppvärmning!”
Alla inser att detta är ingen energieffektiv lösning om man samtidigt låter köksfläkten vara påslagen. Är köksfläkten avslagen blir det lite mer meningsfullt (åtminstone ordentligt varmt i köket), men distributionen av spisvärmen till andra utrymmen i bostaden blir inte särskilt effektiv.
Dessutom, den perfekta/goda termostatstyrningen eller reglerfunktionen för värmesystem existerar inte i praktiken.

Andra bloggar om: elförbrukning, spara el

Det finns gott om lägenheter som drar mycket mer än vad du gör, och det finns många välisolerade småhus som inte värms med el, som inte drar mer än vad du gör.

5000 kWh/år för en mindre lägenhet tycker jag låter mycket. Det borde gå att sänka rejält.
Det första du bör göra är att kontrollera så att den förbrukning som elbolaget fakturerar efter stämmer med den verkliga. På dina elfakturor framgår när det senast gjorts en avläsning. Nätbolaget skäter avläsningarna och de ska läsa av mätaren minst en gång om året. Om den inte lästs av på mer än ett år bör du höra av dig till bolaget och påpeka det.
Hittar du inga gamla elfakturor kan du fråga ditt elbolag om de kan lämna ut den senaste avläsningen till dig.
Nästa steg är att du själv läser av elmätaren. Bor du i lägenhet kanske du inte kommer åt elmätaren. Du kan då kontakta fastighetsskötaren eller motsvarande så läser han av elmätaren åt dej och lägger en lapp i brevlådan. Glöm inte det nummer som står på din elcentral i lägenheten, så han hittar rätt elmätare.
Jämför sedan det avlästa värdet med de varden som står på elräkningen. Räkna ut hur mycket du förbrukar sedan sista gången mätaren avlästes och jämför det med elbolagets beräknade mätarställning. Skiljer det sig mycket bör du ta kontakt med elbolaget och få dem att ändra din beräknade förbrukning. Annars får du låna ut pengar till elbolaget i onödan. Det är inte meningen att du ska betala för en förbrukning som är större än din verkliga!
Om förbrukningen stämmer är det du som måste spara el! Gå igenom din hem och kolla alla grejor som står på. Måste allt vara inkopplat och påslaget? Kan man dra ur kontakten, ha en strömbrytare på sladden eller skarvsladden eller helt enkelt slå av?
Stora strömtjuvar är:

Dator med tillbehör: Till exempel modem, nätverkskomponenter, batteriladdare till bärbar, med mera. Kontrollera energisparinställningar på datorn, slå av nätverk och tillbehör när du inte använder datorn.
Köksmaskiner: Äldre kylar och frysar drar väldigt mycket mer än nya. Det kan löna sig att byta till nytt bara på elbesparingen!
Lampor och lysen: Slå av de lampor som inte behövs just där du är, byt till lågenergilampor i hallen och i badrummet där de står på mest.

Prylar och grejor: Dra ur alla batteriladdare till mobil och annat när de inte används.
När du är klar med det, kolla dina elförbrukning en gång till! Det borde blivit bättre!
Om du vill gå på djupet med din elförbrukning kan du köpa en liten elmätare på bland annat Clas Ohlson och koppla in mellan väggurtaget och din elpryl. Det är garanterat tankeväckande!
Lycka till!

Andra bloggar om: elförbrukning, spara el, standby

Elprisguiden är en oberoende och privat finansierad hemsida för jämförelse av elpriser.

Priserna samlas in automatiskt och uppdateras dagligen veckodagar. Besökarna kan söka efter bolag eller bästa pris med många olika sökalternativ. Just nu finns cirka 80 elbolag med cirka 600 priser med på Elprisguiden. Elpriserna är sorterade efter typ och kan listas efter pris eller elbolag.

Bakom Elprisguiden står Magnus Askaner, som har flera års erfarenhet av elmarknaden, bland annat som redaktör för branschtidningen ERA.

Elprisguiden gör sitt bästa för att uppdatera priser och villkor. Kontrollera dock alltid priser och villkor med leverantören innan köpbeslut. Varje elpris är tidsstämplat med den dag då det senast ändrades på elbolagets hemsida. Eftersom Elprisguiden samlar in priserna på egen hand betyder det att de är uppdaterade och aktuella.

Elprisguiden lagrar tillfälligt personliga data för statistik för att ge bättre service och för att räkna ut bästa pris. Det går att stänga av funktionen cookies i din webbläsare om så önskas.

Elprisguiden tillåter reklam från elbolag. Det förhållandet påverkar inte kvaliteten på den informationen du som användare får. Du kan lita på Elprisguiden.

Fasta priser räknas ut efter bindningstid, månads- eller årsavgifter, elcertifikatsavgift, baspris, elskatt och moms. Slutresultatet presenteras i form av en årskostnad för jämförelsens skull. Det gäller även för priser med kortare bindningstid än ett år.

Rörliga priser beräknas efter spotpriset på elbörsen Nord Pool, närmare bestämt ett medelvärde av de fyra senaste veckornas medelvärde av spotpriset i prisområde Sverige i svenska kronor. Detta värde räknas upp för ett år framåt. Inga kompensationer eller omräkningsfaktorer ingår. Det är naturligtvis omöjligt att exakt bedöma framtida elpriser, varför prisjämförelser för rörligt pris i första hand bör göras med andra rörliga priser och inte med fasta elavtal.

Andra bloggar om: elbolag, elmarknaden, elpriser, Elprisguiden, prisjämförelse

Den eviga frågan för alla oss elkonsumenter. Att leta upp ett bra elpris är svårt nog i sig, men det går lättare här på Elprisguiden än att surfa runt på alla elbolagens hemsidor en i taget.

Den eviga frågan för alla oss elkonsumenter. Att leta upp ett bra elpris är svårt nog i sig, men det går lättare här på Elprisguiden än att surfa runt på alla elbolagens hemsidor en i taget.
Rörligt pris – bäst i teorin.
Den vanligaste formen av rörligt pris är helt enkelt ett påslag på ett antal ören, eller procent, på det månadsmedelvärde på spotpriset som varit på elbörsen Nord Pool den senaste månaden. Spotpriset sätts varje timme och kan variera våldsamt, speciellt under kalla vinterdagar. Den senaste tiden har svängningarna varit större än tidigare och i början av hösten var priset högre än det varit på flera år. Det är flera orsaker som ligger bakom dagens höga priser. Det har regnat för lite i sommar och det saknas vatten i magasinen, kärnkraftverken har stoppats och handel med utsläppsrätter bidrar till att elpriserna stiger. Just nu har priserna gått ner igen på grund av den ovanligt varma och blöta hösten. Ingen vet om de här svängningarna kommer att fortsätta, eller om priserna stabiliseras.
Ett rörligt pris är billigast enligt ekonomisk teori, därför att man följer med priserna både uppåt och neråt. Elhandlaren tar ingen risk utan får alltid fullt betalt för den el han köper in. Den elhandlare som ställer ut ett fast pris framåt i tiden måste gardera sig för svängningar och därför blir det en premie som man måste betala för att få ett överblickbart elpris.
Om du väljer rörligt elpris och har en stor förbrukning bör du ha en ekonomi med marginal så att du kan ta en extra hög räkning när elpriserna vänder uppåt. Den som har en liten förbrukning behöver inte ha så stora marginaler för att välja rörligt pris. De flesta – men inte alla – rörliga prisavtal tillåter kunden att byta leverantör eller att binda priset med kort varsel, vilket man kan utnyttja för att få ett bättre bundet pris längre fram.
Bundet pris – tryggt men lite låst.
Ett bundet prisavtal ger en överblickbarhet i ekonomin som många elkunder uppskattar, speciellt de med hög förbrukning och som inte vill reservera pengar för eventuella elprishöjningar. Man kan sitta tryggt om elpriserna går upp och det finns tid kvar på avtalet. Nackdelen är att man sitter fast i samma pris och hos samma leverantör tills perioden är slut. Skulle elpriset falla under tiden är det bara att fortsätta att betala och hoppas att priserna är fortsatt låga när det är dags att förnya avtalet eller att byta leverantör.
Bindningstider finns från tre månader upp till flera år.
Mixade avtal – lite av varje
Det senaste formen av elavtal är olika typer av mixade avtal. En vanlig form av mixade avtal är hälften av förbrukningen till rörligt pris och den andra halva till fast pris. Bidningstiden är lika lång som för fasta avtal. Det finns även andra konstruktioner. Fördelen är att priset inte varierar lika kraftigt som ett rörligt pris gör. Nackdelen är att man binder sig för lång tid utan att veta vad priset kommer att bli på sikt.
Omteckningsrätt
Flera bolag erbjuder omteckningsrätter som fungerar så att man kan teckna om sitt fasta avtal till ett lägre pris under avtalsperioden. Dessa avtal är märkta med en symbol här på Elprisguiden. Om du går in på avtalet i detalj kan du se en beräkning av vad omteckningsrätten kostar. För detta utgår en avgift antingen vid tecknandet eller när man utnyttjar omteckningsrätten. Omteckningsrätten gäller endast inom samma bolag och lika långt eller längre avtal. Fördelen är att man kan utnyttja en kraftig sänkning av priserna även om man har ett bundet avtal. Nackdelen är att om man inte utnyttjar en omteckningsrätt som man betalt för har man betalat i onödan. Om man utnyttjar en omteckningsrätt i slutet av avtalsperioden, då behövs en lite större sänkning av priset för att man inte ska gå back på avgiften. En omteckningsrätt är bäst när det gäller längre avtal. Det brukar ibland gå att få teckna ett nytt längre avtal med samma elbolag redan innan det gamla har gått ut. Ett alternativ är annars att välja rörligt pris och binda senare.
När ska man binda – sommaren eller vintern?
Traditionellt har elpriserna på elbörsen varit lite lägre sommartid än på vintern. Det har också avspeglat sig i priserna på bundna avtal. Den som har ett ettårskontrakt som förnyas varje år i januari har fått betala ett högre pris än den som har motsvarande kontrakt som förnyas i juli när priserna varit lägre.
För att gå runt detta kan man byta till rörligt pris eller ett kortare avtal, tre månader eller ett halvår som går ut på sommaren. Om priserna då är lägre kan man sänka sina elkostnader betydligt. Men det krävs att man läser på om uppsägningstider och förnyelse så att man verkligen kan byta när man vill, och inte blir sittande i ett förnyat kontrakt.
Läs på om uppsägningstider!
Från och med 2007 måste elbolagen meddela vad som händer när avtalstiden går ut. Förut var det så att avtalet kunde förlängas automatiskt om man inte gjorde något själv. Inte så kul om man hade ett treårsavtal och hade tänkt byta elbolag! Kontrollera vad som händer när avtalet löper ut innan du tecknar ett nytt avtal. Om man inte agerar själv när avtalet går ut och påminnelsen från elbolaget kommer kan man bli sittande med ett nytt, sämre avtal än vad man hade från början.

Andra bloggar om: bundet pris, Elmarknad, elpriser, rörligt pris

Idag är det enkelt att byta elleverantör. Den nye elleverantören tar hand om den administration som behövs för att bytet ska äga rum. Nätägaren måste dock få in en anmälan om bytet från den nye elleverantören senast en månad innan själva bytesdagen. Byte kan bara ske vid månadsskiften.

Hur gör man?

Ta reda på bästa pris och villkor för dig.

Kontrollera om har ett bundet avtal och när det går ut och om du eventuellt har en uppsägningstid hos din nuvarande leverantör.
Kontakta den elleverantör du vill byta till.

Den nye elleverantören behöver några uppgifter från dig. Dessa är:

* anläggningsadress,
* anläggnings-ID
* och nätområdes-ID.

De uppgifterna hittar du på din gamla elfaktura från din tidigare leverantör eller från nätbolaget. Det är också viktigt att det är samma person som står för elabonnemanget som byter leverantör.

Den nya elleverantören ser till att leverantörsbytet genomförs och tar hand om all administration. Observera att den nye elleverantören måste få det underskrivna kontraktet ungefär en och en halv månad innan bytet ska ske. Exakt datum för bytet får du från den nye elleverantören. Det går naturligtvis bra att skicka in avtalet i förväg.

Från den första januari kommer det att gå snabbare att byta elhandlare, från dagens upp till tre månader till en månad. Alla elkunder med ett elhandelsavtal kommer att få information i god tid innan avtalen löper ut. Likaså blir elnätsföretagen skyldiga att informera alla nyinflyttade som inte själva valt elhandlare.

De nya bestämmelserna i ellagen ger elkunden bättre kontroll över sitt elhandelsavtal och därmed också sitt elpris.
Kortare tid för att byta elhandlare

En elhandlare ska anmäla ett leverantörsbyte till elnätsföretaget senast den femtonde dagen i kalendermånaden innan bytet ska ske. Det betyder att ett byte tar en månad. Från årsskiftet måste samma person i hushållet stå för både nät- och elhandelsavtalen. Att det är samma person förenklar administrationen runt bytet, och bidrar på så vis till att det går snabbare.
Information om att ett avtal löper ut

En elkund som har ett tidsbestämt avtal med en elhandlare har rätt att i god tid bli informerad om när avtalet löper ut, och vilka konsekvenser det får. Ett exempel på vad som kan hända om kunden inte aktivt förnyar avtalet är att det avtalade elpriset kan övergå i ett så kallat tillsvidarepris, vilket i vissa fall är högre än det tidigare avtalade priset.
Information till nyinflyttade

Om en elkund flyttar in i en bostad/lokal utan att själv välja elhandlare ska elnätsföretaget på orten utse en elhandlare. Så har det varit redan tidigare, men det nya är att nätföretaget omedelbart ska underrätta kunden om vilken elhandlare det är. Nätföretaget ska samtidigt informera kunden om ellagens bestämmelser kring byte av elhandlare. Fördelen för kunden med denna nya bestämmelse är att kunden får klart för sig att nätföretaget har anvisat en elhandlare, och att kunden får reda på att det går att byta elhandlare.

Andra bloggar om: ellagen, elnät, elräkning

Tänd ett ljus i vintermörkret. Det är vad julstämning handlar om. Nu är julljuset oftast elektriskt, och vi köper mer och mer elprylar att höja stämningen med. Med höga elpriser blir elnotan för den här julen blir dyrare än någonsin.

Det finns sätt att hålla nere elnotan på, utan att ge avkall på julstämningen.

- Låt inte julgransbelysning och adventsljus stå på i ett sträck utan stäng av med en timer eller grenuttag med strömbrytare, säger energirådgivare Kristina Landfors på www.energiradgivningen.se.

Räknar man på vad julens aktiviteter kostar är det främst dekorationerna som drar el. Priserna i exemplen är beräknade på elpriset i slutet av november, som enligt prisjämförelsesidan www.elprisguiden.se var som lägst 92 öre per kilowatttimme, kWh. Totalt med nätavgift blir det cirka 1:20 kr/kWh.

En vanlig sjuarmad adventsljusstake kostar cirka 30 kronor i el om den får stå på i ett sträck fram till Tjugondag Knut. Julgransbelysningen kostar uppe emot 150 kronor och ljusslingor mellan 30 och 80 kronor.

Det finns också elsnåla juldekorationer att köpa. Slingor med ljusdioder, LED, har en bråkdel av elförbrukningen jämfört med motsvarande slingor med glödljus. De håller längre men är än så länge dyra att köpa.

Julmaten drar också el, även om vi inte lagar så mycket mat som förr. Pepparkaksgubbarna kostar två kronor i el för att bli bruna och fina, småkakor och lussebullar lika mycket. En femma kostar skinkan, bakad, griljerad och klar. Revbensspjäll och leverpastej lite mindre.

- Här kan man tänka på att utnyttja värmen i ugnen och baka flera saker efter varandra, säger Kristina Landfors.

Lite varm glögg kan man unna sig utan att behöva tänka på elpriset. För under fem öre får man en helflaska varm i mikrovågsugnen.

Även andra delar av julstöket drar el. Två timmar med dammsugaren kostar tre kronor, och det är det säkert värt. Tvätta juldukar och julgardiner drar el för cirka 15 kronor färdigstruket och klart.

Julklapparna drar ingen el förrän de plockas upp och börjar användas. Men man kan också ge bort elsparande klappar.

- ”Småländsk golvvärme”, varma raggsockar, var en uppskattad julklapp hemma, säger Kristina Landfors.

En egen elmätare att stoppa i vägguttaget och se vad som egentligen går åt . Andra hårda klappar är skarvsladdar med strömbrytare och lågenergilampor.

Sist på julaftonskvällen är det tomtens tur att gå runt huset och stänga av alla apparater som står på stand-by och dra ur alla små batteriladdare och transformatorer som inte gör någon nytta. Först då blir det julfrid även för elmätaren.
Så här mycket kostar julens el (cirkapriser):

Julstök:
Städning och tvätt: 18 kr tillsammans.
Julbak: 3 kr gången.
Skinka, revbensspjäll och leverpastej: 3-5 kr vardera.
Glögg i mikrovågsugnen: 5 öre.
Juldekorationer (inkopplingstid 8-24 timmar om dygnet, räknat på hela jultiden.):
Adventsljustakar, 4 stycken: 40-120 kr.
Julgransbelysning, inne: 20-60 kr.
Slinga utomhus, 100 ljuspunkter: 30-80 kr.
Slinga LED, 100 ljuspunkter: 2-5 kr.
Trädbelysning, 200 ljuspunkter: 50-160 kr.