De nya prisområden som ska dela upp elmarknaden i Sverige från november 2011 har redan fått effekt på prissättningen. Priserna på längre avtal har gått upp, marginalen på treårsavtal är betydligt högre, 0,7 öre än för kortare avtal, enligt en sammanställning som nyhetsbrevet Kraft-Affärer gjort.
Flera elhandlare har ändrat i sina villkor så att de kan ta ut högre pris i efterhand på längre avtal, som till exempel Affärsverken i Karlskrona.
Andra som Lunds Energi och Eon har helt eller delvis slutat erbjuda längre avtal än ett år.
” Vi har ett tillfälligt säljstopp på långa avtal i avvaktan på att det finns prisskillnadskontrakt på Nord Pool” säger Lars Ohlson på Eon till nyhetsbrevet Kraft-Affärer.
Tre meter kabel för att ansluta en kolonistuga i Malmö till elnätet kostar 66 875 kronor. Det är resultatet av nya modeller för beräkning av nätanslutning.
Förr var priset 16 000 kronor för en liknande stuga.
Den nya modellen har tagits fram av Energimarknadsinspektionen som inte har gjort sig kända för att ta till vara kundernas intressen. I detta fallet är det en schablon för anslutning upp till 600 meter till kabelskåp och mellan 16 och 25 ampere.
Men på koloniområdet i fråga finns kabel draget fram till kabelskåp i gångarna mellan stugorna.
Den nya schablonbaserade prissättningen trädde i kraft vid halvårsskiftet i somras.
Andra bloggar om: elnät, energimarknadsinspektionen
Hundratals, kanske tusentals nyinstallerade elmätare från Fortum har slutat att fungera. Mätarna stannar helt enkelt och slutar mäta och visa förbrukningen.
Många elkunder protesterade i samband med bytet, de ansåg att de nya elmätarna mätte fel och för mycket.
Nu är det tvärtom, de visar inte alls.
Fortum tror att det är tillverkningsfel och kommer nu att tvingas byta ut tusentals elmätare av de totalt 860 000 som installerats de senaste åren.
Ingen har fått för hög räkning, menar Fortum.
Vi går mot vintern med lite vatten i magasinen. Samtidigt planerar kärnkraftsbolagen reparationer och avstängning i höst. Ringhals och Oskarshamn planerar stopp samtidigt som vibrationsproblemen i Forsmark 2 kan tvinga verket tilloplanerade avbrott.
Sammantaget gör det kraftförsörjningen betydligt osäkrare i vinter. En kall vinter tillsammans med kärnkraftsstopp gör att man snabbt tappar ur magasinen, och det blir brist längre fram i vår.
Det var inte länge sen som Maud Olofsson sade sig har fått garantier för att kärnkraftverken skulle planera sina avbrott bättre. Men de löftena är tydligen snabbt glömda.
När man stannar ett kraftverk så kommer ofta nya problem upp, som måste fixas innan nästa planerade stopp som ligger ytterligare ett år fram i tiden. Det är därför som placeringen av ansträngningarna ligger så illa till. Bara några veckors förseningar får en inverkan på den känsliga elbörsen.
Jag är inte ute efter att måla fan på väggen, men kombinationen av lite regn i höst och en kall vinter tillsammans med kärnkraftsavstängningarna kan göra att vi får återuppleva prischockerna från i vintras.
Mikael Odenberg på Svenska Kraftnät viftar undan problemet och menar att man ”får hålla ögonen på” kärnkraftföretagen. Vi som vet hur lätt Odenberg tar på uppgiften att säkra Sveriges elförsörjning har all anledning att bli oroliga.
I Svenska Kraftnäts egen rapport om kraftbalansen kommande vinter räknar Odenberg med mindre marginaler än förra året, och då räknar han ändå med att kärnkraften går till 90 procent. Med en skakig Forsmark 2 och risk för förseningar i Ringhals och Oskarhamn så ser den prognosen ut att spricka redan i förväg.
Vi får helt enkelt hoppas på en mild vinter.
Andra bloggar om: Elprischock, kärnkraft, Maud Olofsson, Mikael Odenberg
Det är dyrt att bedriva välgörenhet hos Godel. Det har jag skrivit förr och tyvärr gäller det även fortfarande. Trots att man slår sig för bröstet och pekar på sin välgörenhet är det endast en bråkdel av pengarna som når fram. 90 procent stannar i Godels överdimensionerade och dyrbara organisation.
Att teckna ett elavtal hos Godel kostar cirka 400 kronor mer om året än billigaste rörliga elpris. Merkostnaden är ungeför lika stor i kronor för alla storlekar på kunder.
Godel delar sedan ut till välgörenhet en del av vinsten. För 2009 delades 39 kronor per kund ut nu i våras. 39 kronor av 400 kronor som Godel tar ut utöver vad ett lågprisbolag tar ut för elen går till välgörenhet, resten stannar hos Godel.
Vart tar då pengarna vägen? Ett av svaren är administration. Godel har en dyr administration. Av varje hundralapp som Godel tjänar går 13 kronor till administration. Det är betydligt mer än jämförbara elbolag och till exempel dubbelt så mycket som det betydligt mindre bolaget Storuman Energi lägger ner på administration per intjänad hundralapp.
I administration räknas också marknadsföring och försäljning, och ska man bli ett stort elbolag så måste man lägga ner mycket pengar på att ragga nya kunder. Kunder som tror att de bidrar till en god gärning men där 90 procent av deras pengar försvinner på vägen.
Min rekommendation till de som idag är kunder till GodEl är att teckna ett billigt elavtal, sedan tar du – precis som Godel själva säger – hälften av din vinst, alltså 200 kronor och donerar till ett lämpligt välgörande ändamål. Undvik organisationer där pengar försvinner på vägen bara.
Elhandlaren Yello Strom, som försökt slå sig in på den svenska marknaden ger upp och lämnar Sverige. Efter två och ett halvt år så räckte inte kundtillströmningen till för långsiktig lönsamhet.
Yello Strom lanserade ett ettårspris som endast kunde justeras nedåt under det första året, men som kunden kunde lämna när som helst. Senare införde man ett rörligt pris fokuserat mot större förbrukare men det räckte tydligen inte.
– Den svenska marknaden är ganska tuff. Det är många aktörer, och det gäller att nå en viss storlek, säger presschefen Johan Andersson till nyhetsbrevet Kraft-Affärer.
Bolaget har försökt ta en aktiv del i debatten om elmarknaden, bland annat med att lansera egna elmätare och försöka få en lagändring till stånd för att ta över ansvaret för elmätningen från nätbolagen.
Även om man kanske inte lyckades kommersiellt är det nu en viktig röst i el-debatten som tystnar.
Kunderna lämnas över till God El, om de inte väljer att byta själva till ett annat bolag.
Trots att vi här i Sverige haft en avreglerad elmarknad länge så släpar fortfarande konsumentfrågorna efter. Därför är det bra att EU tar initiativ till förbättringar. En sådan kommer nu i form av nya regler för elmarknaden.
Bland annat ska man kunna få byta elavtal vilken dag som helst med högst tre veckors varsel, i stället för som nu endast till månadsskiftet. Mer förbättringar är som jag tidigare skrivit om, att man ska debiteras efter faktisk förbrukning utom i undantagsfall. Elbolagen ska också tvingas bli bättre på att informera om priser och villkor.
Frågan är bara varför inte detta var självklart redan när man reformerade elmarknaden?
Vems är pengarna hos elbolaget, är det vad elbolaget ska ha i form av avgifter på elen eller betalar du för mycket och lånar ut pengar till elbolaget?
Sedan ett år så har vi i Sverige en lag om månadsvis avläsning av el. Men betyder det då att vi betalar precis vår förbrukning?
Oftast är det så och det är också innebörden i den branschöverenskommelse som finns mellan Svensk Energi och Konsumentverket.
Men det finns fortfarande stora möjligheter att debitera efter preliminär förbrukning på den volym som de tror att du ska förbruka. Eller som den du köpte huset av förbrukade för ett par år sen. Eller något annat.
Ska det vara så? Nej, om man frågar EU, som nu skapat enhetliga regler för skydd av elkonsumenter ( och även gaskonsumenter, men det hoppar vi över här).
Men här i Sverige riskera vi att glömma bort att lagstifta om rätten att betala endast för verklig förbrukning. I den nu klara utredningen om el- och gasmarknadsdirektivet så hoppar man över rätten till debitering av faktiskt förbrukning, och nöjer sig med att man kan få information om sin förbrukning till exempel på webben.
Detta enligt utredaren Håkan Nyberg.
Som tur är så har andre ledamöter av utredningen en annan åsikt. All heder därför åt Mari Gremlin från konsumentverket, Thomas Sundqvist och Göran Morén, de experter i utredningen som istället kräver att rätten att bli fakturerad efter verklig förbrukning skrivs in i lagen och inte bara som nu, i en branschöverenskommelsen som inte alla är skyldiga att följa.
Ett debattprogram om elpriserna har friats i Granskningnämnden. Därmed kan Anita Enkulls andas ut efter att hon blivit anklagad för att komma med felaktiga uppgifter om sina elkostnader.
Det är skönt för Anita att få upprättelse, till mig sa hon att hon kände sig ifrågasatt och kränkt av Svensk Energi, som anmält programmet.
Anita Enkulls blev en symbol för vettlöst höjda elpriser i vintras, när hennes elräkning för januari för ett hus på 79 kvadratmeters boyta steg till 6500 kronor.
Hon var med i flera artiklar och även i SvT Debatt där hon ställde chefen för Svensk Energi, Kjell Jansson mot väggen.
Det gillade man inte på Svensk Energi och valde därför att försöka få programmet fällt i granskningsnämnden. Det var fel på ytan på huset och minnsan var det inte också en femhundring till sophämtning på samma faktura.
Det verkar också som om hennes elbolag Borlänge Energi har skvallrat om sin kund. Enligt Svensk Energi hade det bara varit att kontrollringa till Borlänge energi för att få rätt uppgifter. Till Svt och till Anita Enkulls säger Borlänge Energi att man inte ger ut uppgifter om sina kunder.
Frågan är då hur Svensk Energi fick sina uppgifter? Har Borlänge Energi skvallrat på sin kund för att hjälpa branschorganisationen att komma undan negativ kritik?
I sin anmälan till Granskningsnämnden säger Svensk Energi att ”Ett samtal till Borlänge Energi gav följande bild av de faktiska förhållandena..”
Samma bolag som säger sig ”inte lämna ut uppgifter om sina kunder”
Tänk på det nästa gång du klagar offentligt på elräkningen, då riskerar du att bli uthängd av ditt elbolag.
I tysthet har landets största elbolag Vattenfall helt ändrat sin elprispolicy.
Sedan 2006 har bolaget på ett aggressivt sätt priskonkurrerat på de treåriga avtalen med målsättningen att vara billigare än någon annan för en förbrukare på 8000 kWh/år.
Det ingick i en charmoffensiv som dåvarande näringsminister Tomas Östros gick ut med alldeles innan valet. Vattenfall borde pressa priserna för kundera sa Östros i TV och minsann, sänkte inte Vattenfall priserna dagen efter!
Vattenfall skulle vara det bästa för kunden, hette det, och avtalen blev också väldigt förmånliga. Garanterat lägsta pris på treåriga avtal, omteckningsrätt som man inte behövde betala för om man inte utnyttjade den, och inga fasta avtal gjorde att Vattenfall fick många nya kunder.
Andra elbolag knorrade och hävdade att Vattenfall minsann sålde el med förlust och täckte upp med vinsterna från lönsam kraftproduktion, något som gjorde det dyrt och svårt för mindre, oberoende elbolag att konkurrera.
Nu fyra år senare har nästa näringsminister, Maud Olofsson, bytt ut Vattenfalls VD och infört nya ägardirektiv.
Och då är det slut på lågprislinjen. Vattenfall har fått in sina kunder, 950 000 stycken totalt enligt Kraft-Affärer, och återgår nu till en mer vanlig prissättning på nytecknade avtal. Dessutom införs fasta avgifter på alla nytecknade avtal, något som framför allt påverkar de mindre kundernas kostnader.
Andra bloggar om: Maud Olofsson, Thomas Östros, Vattenfall